Du som använder blodförtunnande läkemedel kan behöva göra ett uppehåll i behandlingen före ett vävnadsprov. Prata med läkaren.

Säg till läkaren före provtagningen om du har någon sjukdom som gör att du lätt börjar blöda.

Inga andra förberedelser behövs.

Cellprov och vävnadsprov går till på ungefär samma sätt.

Du får ta av dig kläderna på överkroppen och lägga dig på en brits. Läkaren känner igenom bröstet och armhålan. Din hud tvättas där provet ska tas.

Läkaren använder ultraljud eller mammografi för att kunna ta provet på exakt rätt ställe.

Cellprov tas med en tunn nål

Läkaren tar provet med en nål som är mellan 0,4 och 0,8 millimeter i diameter. Nålen är fäst vid en spruta och förs in i knölen eller förändringen. Läkaren flyttar nålen snabbt upp och ned under några sekunder för att suga upp celler.

Ibland behöver läkaren ta flera prover vid samma tillfälle för att resultatet ska bli bra.

Själva provtagningen tar några sekunder. Hela besöket tar cirka 30 minuter.

Vävnadsprov tas med en grövre nål

Ett vävnadsprov innebär att läkaren behöver undersöka mer än bara några celler, som vid ett cellprov. Därför är nålen lite grövre, mellan 1,2 millimeter och 2,0 millimeter i diameter.

Ibland behöver läkaren göra ett litet snitt i huden för att kunna föra in nålen. Snittet är mellan 3 och 5 millimeter och så litet att det inte behöver sys.

Du kan få lokalbedövning

Du får lokalbedövning före ett vävnadsprov.

Du kan få bedövning i form av en salva om provet ska tas i vårtgården eller omkring vårtgården.

Kan kännas olika

En del tycker att provtagningen känns mindre än ett vanligt blodprov i fingret, andra tycker inte att det gör ont alls. En del tycker att det är obehagligt när nålen förs in.

Prata med läkaren om du är orolig. Hen kan förklara allt som ska hända. Det kan kännas lugnande.

Provet skickas iväg för att undersökas

Läkaren skickar provet till en cytolog eller en patolog. Det är en läkare som är specialist på att undersöka bland annat cellprover och vävnadsprover. Hen tittar på provet i mikroskop.

De flesta mår som efter ett blodprov. Det kan kännas lite ömt och blöda lite där provet togs. Du kan få ett blåmärke.

Ovanligt med komplikationer

Kontakta mottagningen där provet togs om du får mycket ont eller bröstet blir rött efter provtagningen. Det kan vara symtom på en infektion, men det är väldigt ovanligt.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård, om det behövs.

Oftast är svaret klart efter 7 till 10 dagar, men det kan variera hur lång tid det tar innan du får svaret. Det brukar gå fortare om det är ett cellprov och ta lite längre tid om det är ett vävnadsprov.

Svaret skickas till den läkare som skrivit remissen för provtagningen. Den läkaren lämnar svaret till dig. Kontakta läkaren om du är orolig eller har frågor.

Vad kan ett cellprov visa?

Ett cellprov kan svara på om det finns cancerceller eller inte.

Vad kan ett vävnadsprov visa?

Ett vävnadsprov kan svara på flera frågor:

• Är det en godartad förändring? Bör den ändå tas bort?
• Är det bröstcancer, eller ett förstadium till bröstcancer?
• Vilken sorts bröstcancer är det, om det är cancer?
• Vilket stadium är cancern i, om det är cancer?

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.