Det finns flera orsaker till att du kan behöva laga eller ersätta dina tänder:

• Du har slagit ut eller slagit av en eller flera tänder.
• Tänderna har slitits ned av att du till exempel har pressat tänder eller druckit sura drycker.
• Du har tappat tänder på grund av en tandlossningssjukdom.
• Tänderna har skadats av karies eller otäta rotfyllningar. Då behöver tänderna dras ut och ersättas.
• Du saknar vissa tandanlag eller har tänder med en avvikande form.

Många kan vänja sig vid att ha en tandlucka, speciellt i käkens sidor där luckan inte syns så mycket.

Ibland kan en tand vara så trasig att den inte går att laga. Då kan du i stället behöva en krona eller bro.

En krona är en konstgjord del av en tand som täcker större delen av tanden. Tandläkaren slipar tanden och fäster kronan på tanden med ett slags cement.

En bro är flera konstgjorda tänder som ersätter en eller flera tänder. Bron sitter ihop i ett stycke. Den kallas ibland brygga. Tandläkaren slipar tänderna och trär på bron över tänderna. Bron fästs med cement. Bron kan ibland fästas direkt på tänder som inte är slipade.

Kronan eller bryggan kan också fästas på särskilda skruvar som opereras in i käkbenet. Skruvarna kallas tandimplantat. De fungerar som konstgjorda rötter i käkbenet.

När du får en bro eller en krona

Tandläkaren slipar först tanden eller tänderna och tar ett avtryck till en modell. Tillsammans bestämmer ni färgen på den konstgjorda tanden eller tänderna. Avtrycket skickas till en tandtekniker, som tillverkar kronan eller bron. Den kan göras i olika material.

Du behöver ibland göra en eller flera provningar i munnen för att passformen ska bli perfekt. Under tiden som du väntar på den färdiga kronan eller bron har du oftast en tillfällig ersättning av plast.

När allt är färdigt kan du prova kronan eller bron i munnen några dagar för att känna att allt känns bra innan den sätts fast. Slutligen lägger tandläkaren ett slags cement i kronorna och fäster dem på tänderna.

Håll rent runt kronor och broar

En konstgjord krona eller en bro skyddar inte tänderna från hål eller tandlossning. Broar kan ibland skapa ställen mellan tänderna som kan vara svåra att göra rena. Det kan till exempel fastna bakterier i övergången mellan den egna tanden och den konstgjorda kronan.

Håll tänderna rena med en mjuk tandborste och fluoridtandkräm. Ofta behöver du extra fluorid i form av tabletter, tuggummi eller munsköljning. Du kan också behöva extra små mellanrumsborstar och tandtråd för att komma åt överallt.

Du bör träffa en tandhygienist regelbundet om du har många kronor eller broar i munnen.

Så länge håller kronor och broar

Kronor och broar kan fungera bra i 15–20 år. De slits fortare om du biter mycket hårt, gnisslar eller pressar tänder. Då kan du behöva en bettskena som skyddar tänderna, kronorna och broarna.

Du kan få en protes om du saknar många tänder. Den består av konstgjorda tänder som sitter på ett konstgjort material. Det ersätter tandkött och käkben. Du kan själv sätta in och ta ut protesen ur munnen. Det kan vara en delprotes eller en hel protes.

Du sätter fast delprotesen vid tänderna som finns kvar i käken med till exempel klamrar.

En hel protes ersätter tänderna i en helt tandlös käke. En hel protes i överkäken fäster som en sugkopp i överkäken och gommen. En hel protes i underkäken ligger på den tandlösa käken.

En hel protes kan också knäppas fast på nedslipade tänder eller implantat. Det kallas täckprotes. 

Hur känns det att ha avtagbara proteser?

Det är olika för olika personer hur lång tid det tar att vänja sig vid en protes.

Det är svårare att ha en avtagbar protes i underkäken än i överkäken. Proteser i överkäken går ofta att få fast mot gommen. I underkäken är ytan mindre. Då kan tungan och andra muskler lättare flytta protesen ur läge.

En delprotes sitter oftast bättre fast än en hel protes.

Protesen måste undersökas regelbundet

Protesen kan behöva justeras. En protes som inte sitter bra kan ge skavsår. Det är därför viktigt att du går på regelbundna undersökningar hos din tandläkare.

Gör rent protesen med en borste

En avtagbar protes är lätt att göra ren eftersom du kan ta ut och borsta den. Det går bra att använda en så kallad protestandborste och oparfymerat diskmedel. Du kan borsta tandköttet i munnen försiktigt med en mjuk tandborste och ljummet vatten.

Använd inte tandkräm för att göra rent protesen. Tandkräm innehåller slipmedel som kan repa plastmaterialet och göra att det lättare fastnar bakterier på protesen.

Tandimplantat är särskilda skruvar som opereras in i käkbenet. Skruvarna fungerar som konstgjorda rötter. Tandläkaren fäster sedan en ny konstgjord tand eller en rad tänder på skruvarna.  

Implantat håller ungefär som en egen tand om du sköter det väl.

Olika typer av implantat

Du blir undersökt av din tandläkare inför en behandling med implantat. Ni pratar om din hälsa och går igenom hur behandlingen görs.

Det räcker med ett implantat om du bara saknar en tand. Implantatet har då en enda konstgjord tand. Det kallas för ett entandsimplantat.

Du kan få flera implantat för att kunna ha en bro om du saknar flera tänder.

Är du helt tandlös i en käke behövs det oftast fyra till sex implantat för att du ska kunna ha en hel rad med konstgjorda tänder.

När är implantat olämpligt?

Det finns sjukdomar som gör att du inte kan få implantat. Det kan till exempel vara om du har en obehandlad tandlossning, dåligt inställd diabetes, tar vissa läkemedel eller behandlas mot cancer med strålning.

Förberedelser inför en implantatoperation

Det behövs oftast inga förberedelser om du har ett friskt och starkt käkben. Har du dåliga tänder kan de behöva dras ut. Då kan käkbenet behöva läka innan behandlingen.

Om du är rökare bör du sluta röka i god tid före operationen.

Du kan få en tillfällig protes om du saknar tänder. Den fyller ut tandluckorna och gör det lättare att tugga.

Ibland behöver nytt käkbenet skapas

Ibland finns inte tillräckligt med käkben för att få implantat. Då kan en käkkirurg bygga upp käkbenet med konstgjorda material eller ben från en annan del av kroppen.

Vid en mindre operation får du lokalbedövning. Operationen sker under narkos om det nya tandbenet byggs upp av ben från till exempel höften.

Du kan opereras en eller två gånger beroende på hur och var implantatet ska sitta. Det kan också bero på typen av implantat.

En operation tar en till två timmar.

Du får alltid lokalbedövning under operationen. Du kan få lugnande läkemedel om du är orolig för operationen. Är du mycket orolig kan hela behandlingen ske under narkos.

En eller två operationer

Vid den första operationen fäster kirurgen implantatet i käkbenet och syr ihop tandköttet över implantatet. Tandköttet får sedan läka och implantatet växa fast. Vid den andra operationen öppnar kirurgen tandköttet och sätter fästen för nya tänder vid varje implantat. Den andra operationen går oftast snabbare än den första.

Kirurgen kan också låta implantatet sticka upp några millimeter ur tandköttet redan från början. Då behövs inte en andra operation.

Du behöver inte vara tandlös under tiden tandköttet läker. Du kan använda en protes som har anpassats efter din käke vid ett tidigare tillfälle.

Tandläkaren fäster tänderna på implantatet

Det kan ta från åtta veckor upp till ett halvår innan implantatet har växt fast ordentligt och tandköttet har läkt. Då fäster tandläkaren de konstgjorda tänderna på implantatet.

Du kan inte ta bort de nya tänderna själv.

Du ska inte använda protes under cirka en vecka efter operationen. Tugga försiktigt när du äter. Ibland kan du behöva äta flytande kost under några dagar.

Du kan behöva antibiotika efter operationen. Ibland kan du behöva receptfria smärtstillande läkemedel. Eftersom kirurgen har borrat i käkbenet får du ofta en inflammation. Det kan bli svullet, ömt och ibland kan det blöda men det går över.

För att hålla rent kan du skölja munnen med koksaltlösning och klorhexidinlösning.

Det kan kännas ovant att få fasta tänder efter att ha varit tandlös en lång tid. Ibland påverkas talet så att du till exempel läspar. Det kan du träna bort, till exempel genom att läsa högt för dig själv.

Håll tänderna rena

Formen på de nya tänderna kan göra att matrester och bakterier lättare fastnar runt implantat och konstgjorda tänder än på riktiga tänder. Fråga tandläkaren eller tandhygienisten om råd om hur du håller tänderna rena.

Du kan själv undersöka dina implantat och konstgjorda tänder varje dag när du borstar tänderna. Kontrollera att de känns stabila, att de är hela, att tandköttet inte blöder eller är svullet och att det inte gör ont.

Uppföljning och efterkontroller

Under de första åren efter operationen gör tandläkaren flera röntgenundersökningar för att se att implantaten sitter som de ska.

Efter två till tre år kan tiden mellan undersökningarna förlängas till exempelvis fem år om benet runt implantaten är friskt.

Implantat kan ofta fungera bra under lång tid. Men du kan få infektioner som skadar käkbenet runt implantatet. Det kan också lossna.  

Om du röker kan det försämra läkningen och öka risken för komplikationer efter en tid.

Implantat som lossnar

Det är ovanligt att implantat lossnar. Om implantatet lossnar inom några månader efter operationen beror det ofta på att de inte har växt fast ordentligt i benet.

Tappar du implantatet senare kan det bero på att du har tuggat för hårt. För att minska risken för överbelastning kan du använda en bettskena på natten. En sådan provas ut hos tandläkaren.

Infektioner runt implantatet

Du kan få infektioner runt implantaten. Det kan jämföras med det som händer vid tandlossning. Bakterier samlas runt implantaten och gör så att benet runt skruven bryts ner. Det kan då vara mycket svårt att bli av med bakterierna. Då kan du behöva ta bort implantatet.

Implantat kan behöva ersättas

Det krävs en ny operation om du behöver ett nytt implantat. Hålet i benet efter det förlorade implantatet måste läka. Vävnaderna måste vara friska innan ett nytt implantat kan opereras in. Det kan ta flera månader.

Garanti

De flesta tandläkare lämnar en ekonomisk garanti för att kronan eller bron som sitter på implantaten håller i tre år.

Implantat har en garanti på minst tre år hos tandläkaren. Därefter lämnar tillverkarna olika långa garantier. Är det en livslång garanti innebär det att du kan få ett nytt implantat från tillverkaren om det går sönder eller lossnar. Då får du själv betala operation och inpassning.

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.

Läs om dina rättigheter i tandvården här.

Gratis för barn och unga

Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år du fyller 23. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att du behöver.

Tandvårdsbidrag

Du får betala för tandvård från och med det år du fyller 24.

Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket du får beror på hur gammal du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att du vill använda bidraget när du ska betala.

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får du tandvårdsstöd från staten. 

Garantier

Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder du kan få en behandling omgjord utan att du behöver betala en gång till. Läs om garantier inom tandvård.

Läs om kostnader och ersättningar inom tandvård här.

Tolkning till ditt språk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Tala om att du behöver språktolk när du bokar ditt besök. Ibland kan du behöva betala för språktolk.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid tandsjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Tandvårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för tandvård.