Operationer av könsorgan och urinvägar

Kateter till njuren – nefrostomikateter

Du kan behöva en kateter om du inte kan kissa, till exempel för att det är stopp i urinledarna. En kateter till njuren kan du ha en längre tid. Den opereras in via huden i ryggen.

Vad är en kateter?

När du inte kan kissa själv behöver urinen tömmas ut genom en kateter. En kateter är en tunn, mjuk plastslang. 

Det finns olika typer av katetrar. En så kallad nefrostomikateter sitter i njuren. Men man kan också ha en kateter i urinblåsan eller en kateter i urinledaren

När behöver jag en kateter till njuren?

Du kan behöva en kateter till njuren om du har stopp i urinledaren.  

Förberedelser

Det är viktigt att undvika rökning och alkohol under några veckor innan och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer och för att såret ska läka bättre. 

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation här.

Berätta om du tar några läkemedel

Berätta för läkaren om du tar några läkemedel, eftersom du kan behöva sluta ta dem tillfälligt eller ändra dosen. 

Du behöver förbereda dig hemma 

Du behöver fasta fyra timmar innan operationen. Du behöver också duscha och tvätta dig med en speciell tvål. Det gör du kvällen innan operationen och på morgonen samma dag som du ska opereras. Du ska använda rena kläder, handdukar och sängkläder efter att du tvättat dig.

Så går behandlingen till

Du får lokalbedövning och är vaken under operationen. 

Läkaren för in katetern genom huden på ryggen. Den ser ut som en tunn, mjuk plastslang. Med hjälp av ultraljud eller röntgen kontrollerar läkaren så katetern hamnar rätt. Sen placerar hen katetern i den del av njuren som kallas för njurbäckenet. Då kan urinen ledas ut den vägen. Läkaren kopplar katetern till en påse som samlar upp urinen. Påsen fäster du utanpå kroppen, vid benet eller midjan.  
 
Efter operationen behöver du ligga ner i några timmar. Då får du vara kvar på sjukhuset. 

Så sköter du en nefrostomikateter 

Förbandet behöver bytas en gång i veckan eller oftare. Det är viktigt att katetern fästs på rätt sätt när du byter förbandet. Den ska inte vara sträckt eller klämd. Du kommer att få veta hur du ska göra. Du kan också få hjälp av en distriktssjuksköterska.  

Den del som kopplar ihop katetern med uppsamlingspåsen ska bytas en gång i veckan. Samma gäller för uppsamlingspåsen. Du kommer få hjälp att byta delarna hos en distriktssjuksköterska. 

Du får en ny kateter om det behövs  

Katetern behöver bytas ut var tredje månad om du ska ha den en längre tid. Du får hjälp att byta den på sjukhuset. Din läkare kommer att berätta hur länge du ska ha din kateter. 

Så mår du efteråt

De flesta mår bra efter operationen. 

Du kan ha ont i området där katetern sitter. Det brukar gå över efter några dagar. Du kan ta receptfria läkemedel mot tillfällig smärta om du behöver. Det är också vanligt att ha blod i urinen efter operationen. Det brukar gå över efter ungefär en vecka. 

Komplikationer

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en behandling eller undersökning.      

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer efter operationen. Men det finns alltid en risk för infektion eller blödning efter en operation. 

Katetern kan åka ut 

Det är ovanligt, men ibland kan katetern åka ut eller ändra läge så att urinen inte kan rinna ut. Då behöver du snabbt få en ny kateter insatt.  
 
Kontakta genast mottagningen om du får ett eller flera av följande besvär: 

  • Du har mycket blod i urinen.  
  • Du fortsätter ha blod i urinen efter en vecka.  
  • Urinen rinner sakta.  
  • Urinen är grumlig och luktar illa. 
  • Du har mycket ont. 
  • Du får feber. 
     

Om mottagningen är stängd ska du söka vård på en akutmottagning. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke. 

Mer på 1177.se

Så fungerar njurar och urinvägar

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs i kroppen. Sådana ämnen kallas restprodukter. I njurarna bildas urin och restprodukterna lämnar kroppen med urinen. Njurarna är också viktiga för att reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket i kroppen.

Kateter i urinblåsan

Du kan behöva en kateter om du inte kan kissa själv. Det är en tunn och mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns tillfälliga katetrar och sådan som kan ligga kvar en längre tid. En del katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort. Andra katetrar behöver finnas kvar en längre tid.

Njursten

Njursten bildas när salter eller andra ämnen i urinen kommer i obalans. Oftast är njurstenarna mycket små och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland kan en sten bli större och fastna i urinledaren. Då kan du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen, så kallat njurstensanfall. Ibland behövs behandling på sjukhus för att få ut stenen.

Till toppen av sidan