Kateter i urinledaren – uretärkateter
Om du har stopp i urinledaren kan du behöva en kateter i urinledaren. Katetern hjälper urinen att nå fram till urinblåsan. En läkare opererar in katetern. Den ser ut som ett böjligt rör av mjukplast. Katetern syns inte på utsidan av kroppen.
Vad är en kateter?
När du inte kan kissa själv behöver urinen tömmas ut genom en kateter. En kateter är en tunn, mjuk plastslang.
Det finns olika typer av katetrar. En så kallad uretärkateter sitter i urinledaren. Men man kan också ha en kateter i urinblåsan eller en kateter till njuren.
När behöver jag en kateter i urinledaren?
Du kan behöva en kateteter i urinledaren om du har stopp i urinledaren.
Uretärkateter kallas också för JJ-stent.
Förberedelser
Det är viktigt att undvika rökning och alkohol under några veckor innan och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer och för att såret ska läka bättre.
Läs mer om levnadsvanor i samband med operation här.
Berätta om du tar några läkemedel
Berätta för läkaren om du tar några läkemedel, eftersom du kan behöva sluta ta dem tillfälligt eller ändra dosen.
Du behöver förbereda dig hemma
Du behöver fasta fyra timmar innan operationen. Du behöver också duscha och tvätta dig med en speciell tvål. Det gör du kvällen innan operationen och på morgonen samma dag som du ska opereras. Du ska använda rena kläder, handdukar och sängkläder efter att du tvättat dig.
Så går operationen till
Det är vanligt att få lokalbedövning eller bli sövd innan operationen. Men du kan också få ryggbedövning. Det är olika vad som passar bäst. Du får veta innan operationen vad som gäller för dig.
Läkaren för in ett smalt instrument genom urinröret. Instrumentet kallas för cystoskop och ser ut som ett smalt rör med en kamera på. Genom cystoskopet placerar läkaren katetern i urinledaren. Läkaren kan se på en bildskärm att katetern kommer rätt.
Så mår du efteråt
De flesta mår bra efter operationen och kan åka hem samma dag.
Det kan svida när du kissar
Det är vanligt att bli kissnödig mer än vanligt när man har en kateter i urinledaren. Det kan också svida när du kissar. Det brukar gå över efter ett par dagar.
Du kan ha ont de första dagarna
En del får ont i flanken när de kissar, det vill säga i ryggen mot sidan. Det beror på att urinblåsan drar ihop sig när den töms. När kroppen vant sig vid katetern brukar smärtan försvinna. Det kan ta några dagar.
Du kan få blod i urinen
Det är vanligt att ha blod i urinen när du har fått en uretärkateter. Särskilt om du rör på dig mycket. Det försvinner eller minskar om du dricker mer vätska.
Du kan leva som vanligt
Det är olika hur länge och hur mycket besvär man har av katetern. Besvären brukar minska med tiden. Du kan leva som vanligt och motionera. Du kan också ha samlag.
Du kan bli sjukskriven
Du kan behöva bli sjukskriven. Det beror på hur du mår och vilken typ av arbete du har.
När din uretärkateter ska tas bort
Man får oftast hjälp av en sjuksköterska när katetern ska tas bort. Först får du lokalbedövning i form av en salva på urinröret. Sen tar sjuksköterskan bort katetern. Besöket tar ungefär 20 till 30 minuter.
Hur länge kan du ha en uretärkateter?
Det kan vara olika hur länge man behöver ha katetern. Det beror på vilket material den är gjord av. Vissa typer kan sitta kvar upp till sex månader, ibland ännu längre. Din läkare kommer att berätta hur länge du ska ha din kateter.
Du kan behöva byta katetern om du ska ha den en längre tid.
Komplikationer
En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en behandling eller undersökning.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer av en uretärkateter.
Kontakta mottagningen om du får symtom på infektion, till exempel feber eller frossa. Du ska även kontakta mottagningen om inte dina smärtstillande läkemedel hjälper.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Ditt samtycke är viktigt
När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.
Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.