Innan du kan börja med dialys behöver din kropp förberedas för behandlingen.

Du får en plastslang genom huden

Du får en plastslang insatt i magen genom huden. Slangen kallas dialyskateter och är gjord av silikon. Slangen är mjuk och böjlig. Den är tunn och fem till sex millimeter bred. Slangen sätts på plats genom en operation.

Du får slangen insatt en till två veckor innan din första behandling. Ibland går det att få dialys redan dagen efter operationen.

Inför operationen behöver du fasta. Det betyder att du inte ska äta och dricka under några timmar. Du behöver också duscha och tvätta dig med en särskild tvål.

Så går operationen till

Läkaren syr fast slangen på insidan av magen. Slangen kommer fram genom ett litet hål i magen, snett nedanför naveln.

Hur operationen går till skiljer sig något mellan olika sjukhus. Antingen blir du sövd eller får lokalbedövning.

Du får gå hem samma dag eller dagen efter operationen.

Så mår du efteråt

Du kan ha lite ont i huden efter operationen, men det går oftast över inom ett dygn. Du kan ta receptfria smärtstillande läkemedel om du behöver.

Ett bälte under kläderna

Den del av slangen som är utanpå magen är cirka två decimeter lång. Slangen har du i ett bälte under kläderna. Det är genom slangen som dialysvätskan ska tömmas och fyllas på.

Du kan duscha som vanligt med en slang på magen.

Det finns två varianter av bukhinnedialys:

• Kontinuerlig bukhinnedialys med manuella byten. Du själv eller hemsjukvården byter regelbundet dialysvätskan. Dialysen kallas också CAPD och är en förkortning av den engelska benämningen continous ambulatory peritoneal dialysis.
• Automatisk bukhinnedialys med en maskin som byter dialysvätskan i magen medan du sover.

Hur dialysbehandlingen går till beror på vilken form av behandling du får. Första gången brukar vara manuell dialys.

Behandlingen kan göras av en sjuksköterska, en hemsjuksköterska eller en anhörig. Du kan själv byta dialysvätskan efter att du har fått utbildning. Vätskebytet kallas också påsbyte.

Kontinuerlig dialys med manuella byten

Du kan sitta eller ligga ner under påsbytet. Du kan till exempel läsa, sova, titta på tv, lyssna på musik eller en ljudbok medan bytet varar. Ett manuellt påsbyte tar cirka en halvtimme.

Så här går det till när du får ny dialysvätska i magen och tömmer ut den gamla vätskan:

1. Slangen på magen kopplas till två dialyspåsar. Den ena påsen är tom. Den andra påsen är full med ny klar dialysvätska.
2. Den gamla gulfärgade vätskan i magen töms ut i den tomma påsen.
3. Därefter leds cirka två liter ny klar dialysvätska in i magen. Dialysvätskan drar till sig restprodukter och vatten ur blodet.
4. Efter cirka sex timmar töms magen på vätska och ny fylls på.

Det är vanligt att göra fyra byten per dag. På natten har du vätska i magen men du gör inga byten. Du sover som vanligt och gör ett byte först på morgonen.

Du kan själv byta vätskan på den plats du är för tillfället. Det kan till exempel vara på arbetsplatsen eller i skolan.

Dialysbehandlingen med påsbyte brukar inte vara obehaglig. I början kan det kännas ovant att alltid ha vätska i magen, men de flesta vänjer sig snabbt.

Automatisk dialys – medan du sover

Vid automatisk bukhinnedialys är det en maskin som byter dialysvätskan. Maskinen kallas PD-maskin. Den kan stå bredvid sängen. På så sätt kan du sova samtidigt.

När du går och lägger dig kopplar du ihop slangen på din mage med maskinens slang. Under tiden du sover fyller maskinen först på ny dialysvätska och tappar sedan ut den efter 40 till 60 minuter. Det här upprepas sedan fem till tio gånger under natten. Behandlingen tar mellan åtta och tio timmar per natt.

Du kan ta med dig maskinen när du reser. Maskinen står på ett rullbord och förflyttas i en väska på hjul som du kan dra efter dig.

Du kan ofta sova bra

De flesta lär sig att sova under hela natten och störs inte av ljudet från maskinen. Den stänger av sig och ger ett litet larm om slangen skulle komma i kläm, till exempel om du skulle lägga dig på slangen. Du kan då starta maskinen igen efter att du har ändrat kroppsläge.

Du mår ofta bättre inom ett par veckor efter att du har startat din dialysbehandling.

Du kan själv göra båda varianterna av bukhinnedialys efter att du har fått utbildning. Du får all information och alla verktyg av personalen på dialysmottagningen.

Det är viktigt att du är noga med att tvätta händerna med tvål och vatten, och använder handsprit när du byter vätska. Det är för att undvika att det kommer in bakterier i magen.

Många behöver dialys resten av livet eller tills en njurtransplantation blir möjlig. Du kan behöva dialys en kortare tid vid njursvikt.

Du mår ofta bättre inom ett par veckor efter du har börjat med dialysbehandling. Det beror på att du ofta har mått dåligt en längre tid, eftersom njurarna inte har fungerat som de ska. Du mår också bättre för att du oftast slipper besvär som njursvikt kan ge, som till exempel klåda, illamående och dålig aptit.

Det är bra att fortsätta göra vanliga vardagliga aktiviteter som du tycker om. Det kan till exempel vara att träffa vänner, resa eller gå ut i skogen.

Det kan kännas besvärligt

Att vara beroende av dialys innebär att du måste planera ditt liv noga, och se till att du har utrustning med dig.

En del tycker att det är jobbigt att alltid ha en slang på magen, även om den ligger i ett bälte under kläderna. En del kan också tycka att det är besvärligt att ha vätska i magen, men de flesta känner inte av det.

Frihet att sköta sin egen behandling

De flesta personer som väljer bukhinnedialys uppskattar friheten att själv kunna sköta och styra sin behandling i hemmet.

Du behöver inte ta med dig alla påsar om du ska resa bort. Du kan beställa påsarna till ett annat apotek i landet som du vill att de ska levereras till.

Du får träffa en dietist

Du behöver äta hälsosam mat och få i dig tillräckligt med energi och näringsämnen när du behandlas med dialys. Du kan behöva undvika vissa livsmedel och ofta även begränsa hur mycket vätska du får i dig. Du får träffa en dietist som ger kostråd.

Planera din träning med en fysioterapeut

Det är viktigt att du är fysiskt aktiv för att ha kvar din muskelstyrka. Du kan få hjälp att planera din träning av en fysioterapeut.

Du kan ha ett sexuellt samliv

Ibland kan din lust och sexuella förmåga påverkas. Det kan ha kroppsliga och psykiska förklaringar som hör samman med njursjukdomen och dialysen. Prata med sjukvårdspersonalen om du har problem. Det finns hjälp att få.

Du kan få stöd från kurator och patientförening

Det är en stor omställning i livet att få dialysbehandling. En del klarar snabbt av att hantera sin nya situation. För andra kan det ta längre tid. Du kan få träffa en kurator på sjukhuset för samtal och stöd.

Du kan få tips och råd från en patientförening, till exempel Njurförbundet. Där kan du också komma i kontakt med andra som du kan dela dina erfarenheter med.

Närstående kan få stöd

Närståendes liv kan också påverkas. Därför behöver närstående få information, möjlighet att ställa frågor och ibland få stöd på annat sätt. Sjukvården och patientföreningar anordnar träffar för både patienter och anhöriga. Du kan alltid tala med en sjuksköterska eller läkare för att få stöd.

Du kan få hjälp med så kallad assisterad bukhinnedialys om du är mycket sjuk eller på andra sätt har svårt att sköta behandlingen själv hemma. Det är oftast särskilt utbildade sjuksköterskor som sköter behandlingen. Det kan också vara personal inom hemsjukvården. Du kan få hjälp med manuella byten eller med dialysmaskinen, om du har en sådan.

De allra flesta kan behandlas med bukhinnedialys, men ibland går det inte. Det kan till exempel vara om du har något av det här:

• Du har sammanväxningar i magen. Det kan du få om du har opererats många gånger i magen.
• Du har en inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
• Du har ett bråck i mellangärdet.

Det finns en ökad risk för komplikationer med bukhinnedialys om du har ljumskbråck. Då behöver du opereras innan du kan börja med bukhinnedialysen.

Du kan ha bukhinnedialys i många år utan att få någon komplikation alls.

Slangen kan behöva bytas ut

Ibland kan den insatta slangen hamna i ett läge så att det gör ont när du tappar ur vätska. Den flyttar sig ofta av sig själv till ett bättre läge i magen.

Slangen kan behöva bytas ut om vätskan inte rinner som den ska.

Det kan bli en infektion

Ibland kan det bli en infektion i magen i samband med påsbytena. Men risken är liten eftersom du får undervisning och träning i hur du ska byta påsarna på rätt sätt. En del personer har lättare för att få infektioner än andra.

Du kan ibland behöva gå över till bloddialys. Det gäller om du får upprepade infektioner.

Du kan få ljumskbråck

Bukhinnedialys ökar risken för att du ska få ljumskbråck. Det beror på att trycket i magen blir större.

Sök vård om du får infektioner

Kontakta sjukvården om du får en infektion i magen. Du kan ha en infektion om du till exempel har något av de här symtomen:

• Vätskan som tappas ut är grumlig. Vätskan är vanligtvis klar med en gulaktig färgton.
• Du får ont i magen.
• Du får feber.

Om det är bråttom

Sök vård genast på en akutmottagning om du får hög feber och känner dig ovanligt trött eller slö.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.