Du får vanligtvis behandling med läkemedel efter att ha haft minst två epileptiska anfall. Du går igenom fördelar och nackdelar med olika läkemedel tillsammans med din läkare innan behandlingen börjar. Det kan ta tid och du kan behöva prova flera olika läkemedel i olika doser innan behandlingen fungerar för dig.

Läkemedlen är förebyggande och minskar risken för anfall så länge du tar dem. 

Vilka läkemedel används?

De läkemedel som används vid epilepsi har olika bra effekt mot olika typer av anfall. En del hjälper vid de flesta typer av epilepsi, medan andra bara hjälper mot vissa.

Vilken typ av läkemedel du får varierar beroende på bland annat din ålder och vilken typ av anfall du har.

Vilken dos du ska ta av läkemedlet är olika från person till person. Ditt läkemedel som används vid epilepsi ska också passa ihop med andra typer av läkemedel som du tar.

Ta läkemedlen regelbundet

För att läkemedlen ska fungera måste de tas regelbundet minst en gång om dagen. Vissa läkemedel måste tas flera gånger om dagen. Om du glömmer att ta en eller flera doser så kan du få anfall.

Du kan behöva lämna blodprov för att se hur dosen ska anpassas. Dosen ökas långsamt för att kroppen ska få vänja sig vid det nya läkemedlet. Då minskar risken för biverkningar.

Målet är att hitta den lägsta dosen som förebygger anfall utan att ge biverkningar.

Det kan ta tid innan du känner dig bättre

Ibland kan man känna sig sämre i början av behandlingen. Du måste ta läkemedlet ganska lång tid innan du märker om det minskar antalet anfall.

En del kan avsluta behandlingen efter några år

Behandlingen brukar pågå i flera år och en del behöver få behandling livet ut. Sluta inte med behandlingen utan att prata med din läkare. Oftast ska dosen sänkas och avslutas gradvis.

När passar inte behandling med läkemedel?

Du behöver inte alltid ta läkemedel om dina anfall har varit mycket lindriga. Prata med din läkare om vad som passar just dig.

Det finns många olika läkemedel som används för att förebygga epileptiska anfall.

Fokal epilepsi

Vid så kallad fokal epilepsi används i första hand ofta läkemedel som innehåller karbamazepin, lamotrigin eller levetiracetam.

Generaliserad epilepsi

Vid så kallad generaliserad epilepsi används i första hand ofta läkemedel som innehåller lamotrigin, levetiracetam eller valproat.

Valproat kan även kallas valproinsyra. Valproat ska inte användas av den som kan bli gravid, om det inte finns speciella skäl.

Absensepilepsi

Vid så kallad absensepilepsi används i första hand etosuximid.

Biverkningar

Din läkare informerar dig om vilka biverkningar du kan förvänta dig.

Läkemedel vid epilepsi kan ha många olika slags biverkningar. Biverkningarna ska inte innebära större besvär än anfallen.

Flera av dem kan orsaka huvudvärk, yrsel, balansproblem, skakningar eller darrningar i händerna. De kan också orsaka synstörningar, hudutslag och svårigheter att samordna muskelrörelser.

Det är vanligt att bli trött, yr eller illamående under de första veckorna av behandlingen. När dosen ökas långsamt minskar risken för biverkningar och de brukar gå över efter ett tag. Om du får allvarliga biverkningar ska du genast prata med din läkare.

Exempel på läkemedel som oftast används för att förebygga anfall

Läkemedel som innehåller följande:

• valproat
• karbamazepin
• lamotrigin
• levetiracetam
• oxkarbazepin.

Andra exempel på läkemedel som används för att förebygga anfall

Läkemedel som innehåller följande:

• topiramat
• lakosamid
• eslikarbazepin

• pregabalin

• zonisamid

• etosuximid

• fenytoin.

Fenytoin finns även i vissa läkemedel som inte är godkända i Sverige men kan skrivas ut på licens.

• perampanel
• rufinamid

• brivaracetam

• cenobamat
• klonazepam.

Läkemedel som innehåller klobazam finns i Frisium och Urbanyl. De är inte godkända i Sverige och kan skrivas ut på licens.

Ett anfall går oftast över av sig själv inom några minuter. Men om anfallet inte går över är det viktigt att så snabbt som möjligt bryta det. Då behövs ett läkemedel som verkar mycket snabbt.

Oftast används läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner. De  dämpar aktiviteten i hjärnans nervceller. Några exempel är läkemedel som innehåller diazepam eller midazolam. På sjukhus får du dessa läkemedel direkt i blodet med en spruta.

Diazepam finns i flytande form i en tub, som du får i ändtarmen. Det kallas för rektallösning eller klysma. Ibland behöver närstående hjälpa till att ge läkemedlet hemma om du skulle få ett långvarigt anfall. Läkemedlet verkar efter ungefär fem minuter.

Det kan vara svårt att ge klysma i ändtarmen till en vuxen under ett pågående krampanfall. Ett alternativ är då midazolam i flytande form som sprutas in i munnen.

Du bör genast söka vård om anfallet inte går över med hjälp av läkemedel.

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner bör bara användas vid långvariga anfall eller vid anfall som kommer tätt. Ett långvarigt anfall är oftast ett anfall som pågår i längre än fem minuter.

Bensodiazepiner skyddar inte mot återkommande anfall och de har en kortvarig effekt. Det finns också en risk för att effekten av läkemedlet avtar om du använder läkemedlet för ofta. Du kan också bli beroende om du tar bensodiazepiner regelbundet.

Biverkningar

Det är vanligt att bli trött, dåsig och yr av bensodiazepiner. En del kan också få huvudvärk, känna sig darriga eller tala sluddrigt. Besvären kan sitta i någon timme efter behandlingen. Du kan få svårt att andas om du är särskilt känslig för läkemedlet. Prata därför alltid med din läkare om hur du ska använda läkemedlet.

Exempel på läkemedel som oftast används för att bryta anfall

Läkemedel som innehåller följande:

• diazepam
• midazolam.

Flera av de läkemedel som används mot epilepsi kan påverka effekten av många andra läkemedel. Det gäller också naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Oftast går detta att hantera genom att dosen anpassas, men vissa kombinationer är olämpliga.

Det är mycket viktigt att berätta för din läkare om vilka andra läkemedel och växtbaserade läkemedel du tar.

Vissa läkemedel som används vid epilepsi kan göra att du tål alkohol sämre. Men var och en måste prova sig fram försiktigt. En vanlig biverkan hos många läkemedel som används vid epilepsi är att du blir trött. Alkohol gör att du blir ännu tröttare.

Blodprov påverkas av alkohol och läkemedel

En del läkemedel som används vid epilepsi påverkar din lever. Den kan fungera sämre om du har druckit mycket alkohol under lång tid. Det går inte att se om en nedsatt leverfunktion beror på alkohol eller läkemedel. Därför kan du få frågor om alkoholvanor i samband med leverprovtagning.

En del läkemedel kan vara olämpliga att ta om din lever inte fungerar som den ska.

Prata med din läkare om du planerar att bli gravid, är gravid eller ammar. Behandlingen kan behöva ändras, men du ska aldrig ändra något på egen hand.

Prova ut en ny behandling innan du blir gravid

Inför en graviditet är det viktigt att de läkemedel du tar mot epilepsi inte riskerar att skada fostret. Ibland behöver man därför byta behandling före graviditeten. Det kan ta tid att prova ut en ny behandling, ibland upp till ett år. Alla stora förändringar bör göras i god tid före graviditeten. Under graviditeten är det vanligt att ha lite tätare kontakt med sin läkare.

Undvik läkemedel som innehåller valproat vid graviditet

Använd ett effektivt preventivmedel om du tar valproat. Läkemedel som innehåller valproat, som också kallas valproinsyra har särskilt stor risk att orsaka skador på fostret. Det kan även påverka barnets mentala utveckling efter födseln. Du ska därför inte använda valproat om du kan bli gravid. Det är ovanligt men ibland kan man behöva använda valproat under graviditeten, om ingen annan behandling fungerar. Dosen hålls då så låg som möjligt.

Du kan behöva anpassa dosen under graviditeten

När du blir gravid är det viktigt att du fortsätter att ta dina läkemedel. Du kan däremot behöva anpassa dosen.

Vissa läkemedel måste kontrolleras ofta med blodprov. Du kan behöva öka läkemedelsdosen efter hand. Detta gäller särskilt läkemedel som innehåller lamotrigin, levetiracetam, oxkarbazepin och zonisamid. Efter förlossningen behöver behandlingen oftast minskas något igen.

Amning går oftast bra även om du tar läkemedel, men dosen kan behöva anpassas.

Vad gör jag om jag blivit oplanerat gravid när jag har epilepsi?

Sluta inte med din behandling om du har blivit gravid utan att du har pratat med din läkare. Ett plötsligt avbrott i behandlingen kan leda till att du får epileptiska anfall. Meddela din läkare så snart som möjligt att du är gravid.

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.