De flesta som får akut hepatit C får inga symtom och märker inte att de har fått infektionen.

Symtom på akut hepatit C

Om du får symtom på akut hepatit C börjar det ofta med att du förlorar matlusten och mår illa. Ibland kan du även få huvudvärk, feber, värk i kroppen och bli trött.

De första besvären brukar pågå i upp till en vecka. Sedan kommer följande symtom som är mer typiska för hepatit och som är anledningen till att hepatit ibland kallas gulsot:

• Huden och ögonvitorna blir gulaktiga.
• Kisset blir mörkt och bajset ljust.

Den gula färgen syns tydligast i ögonvitorna och det är också där man ofta först ser det gula. På dig som har ljusare hy kan det se ut som att du har en solbränna med gulröd underton. På dig som har mörkare hy syns det gula mindre.

Samtidigt som den gula färgen kommer så minskar de första symtomen, men du kan fortfarande vara trött. Inom några veckor försvinner oftast den gula färgen. Efteråt kan du känna dig trött ytterligare någon månad.

Med hjälp av blodprov går det att kontrollera om infektionen har försvunnit eller om den verkar bli kronisk.

Kronisk hepatit C

Det är vanligt att kronisk hepatit C inte ger några symtom. Du kan ha viruset i kroppen i många år utan att direkt känna det. Men sjukdomen orsakar ändå en inflammation i levern som långsamt kan bli skadad. Det kan leda till levercirros efter 20–30 år. Levercirros gör att risken för levercancer ökar. 

Kontakta en vårdcentral eller en infektionsmottagning om du har varit utsatt för risk att få hepatit C eller om du har symtom som kan tyda på hepatit C.

Du bör testa dig för hepatit C om du har varit med om något av följande:

• Du har använt narkotika och delat sprutor, nålar eller blandkopp med andra.
• Du har fått en blodtransfusion i Sverige före 1992 eller i ett land som inte kontrollerar blodgivarna.
• Du har eller har haft en partner med hepatit C.
• Du är född i ett land där hepatit C är mycket vanligt.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vid hepatit C finns viruset i blodet. Du kan få infektionen om du får in blod med hepatit C-virus i ditt eget blod. Hepatit C kan överföras även om den som är infekterad själv inte har några symtom.

Det tar vanligtvis ungefär åtta veckor från att du har blivit smittad till du får hepatit C, men tiden kan variera från två veckor upp till ett halvår.

Det finns inget vaccin mot hepatit C.

Överförs oftast mellan personer som delar sprutor

I Sverige sprids infektionen oftast mellan personer som delar sprutor, nålar eller drar upp narkotika från samma behållare.

Sjukdomen kan också överföras om du får i dig infekterat blod genom en stickskada eller liknande, men det är ovanligt. 

Viruset kan överföras vid samlag

Du kan också få infektionen om du har sex med en person som har hepatit C, även om det är mycket ovanligt. Risken för att viruset överförs är större vid blödningar eller skador på slemhinnorna och vid anala samlag. För att skydda dig bör du använda kondom eller femidom. 

Kan jag bli smittad av att få blod? 

Du kan ha fått infektionen om du har fått en blodtransfusion före 1992. Du kan också ha smittats om du har fått en blodtransfusion i ett land som inte kontrollerar sina blodgivare. Då bör du testa dig för hepatit C.

I Sverige testas numera allt blod innan det används i sjukvården.

Hepatit C ska anmälas

Hepatit C är en så kallad anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen. Det betyder att den läkare som upptäcker att någon har sjukdomen måste rapportera det till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. 

Hepatit C är också smittspårningspliktig. Det betyder att läkaren ska spåra var smittan kommer från för att hindra att den sprids till fler.

Du kan lämna blodprov på vårdcentralen för att se om du har eller har haft hepatit C. Inom en vecka brukar det komma svar på provet.

Det kan behövas två blodprov. Det första provet visar om du någon gång har haft hepatit C. Om det provet visar att du har haft hepatit C kan du behöva lämna ett nytt prov. Det nya provet visar om viruset fortfarande finns kvar. Om viruset inte finns kvar så tyder det på att infektionen har läkt.

Du får en remiss till en infektionsklinik om det visar sig att du har hepatit C. Då gör en läkare ytterligare undersökningar för att se om sjukdomen har skadat din lever och om du behöver få behandling.

Akut hepatit C kan ibland gå över av sig själv. Därför får man ibland ingen specifik behandling mot hepatiten när man har den akuta formen.

Du kan vilja ha läkemedel för att lindra smärta eller andra besvär. Eftersom en del läkemedel kan påverka levern ska du alltid rådfråga din läkare om vad du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel.

Regelbundna kontroller

Du behöver gå på kontroller för att följa hur du mår och hur din lever fungerar. Då lämnar du också prover för att se om infektionen försvinner eller om den blir kronisk.

Vid besöken diskuterar du också med läkaren om det kan vara aktuellt att börja med behandling mot hepatiten. Du kan behöva behandling om infektionen inte försvinner.

Akut hepatit C kan ibland ge så svåra besvär att man kan behöva vård på sjukhus, men det är mycket ovanligt.

Det finns effektiva läkemedel mot kronisk hepatit C. Läkemedlen är så kallade direktverkande antiviraler och riktar sig direkt mot hepatit C-viruset. Nästan alla som får behandlingen blir friska.

Läkemedlen tar du i form av tabletter på morgonen, vanligtvis under åtta eller tolv veckor.

De här läkemedlen har tidigare endast varit godkända för vuxna. Nu är flera av läkemedlen godkända för barn, en del redan från tre års ålder. Barn med hepatit C behandlas när de har blivit tillräckligt gamla för att få behandlingen.

Innan en behandling påbörjas genomgår du undersökningar för att se vilken typ av hepatit C-virus du har och hur allvarlig din leverskada är. Det behövs för att läkaren ska kunna veta vilket läkemedel som är bäst för just dig. Vilken typ av hepatit C-virus du har bestäms med hjälp av ett blodprov. Det kallas genotypning.

Undersökning av levern

Om du har haft hepatit C under flera år behöver läkaren kontrollera om du har fått någon leverskada. Det görs genom att mäta elasticiteten hos din lever. Undersökningen kallas elastografi och visar om du har någon ärrvävnad i levern. Läkaren eller sköterskan gör mätningen med hjälp av en särskild apparat. Undersökningen gör inte ont. Den tar fem till tio minuter och görs ofta i samband med ett mottagningsbesök.

Du kan behöva undersökas med leverbiopsi om elasticitetsmätningen är svårbedömd. Då tas ett vävnadsprov från din lever. Men det är inte så vanligt att det behövs. Biopsin visar bland annat hur leverns celler ser ut och om det finns tecken på inflammation och ärrbildningar.

Du får regelbundet lämna blodprov

Inför och under behandlingen får du lämna blodprov. Ett sorts blodprov visar mängden virus i blodet. Med hjälp av det kan läkaren bedöma effekten av din behandling och hur smittsam infektionen är. Med ett annat blodprov kan läkaren se hur din lever fungerar.

Du blir smittfri om behandlingen lyckas

Tre månader efter avslutad behandling kan läkaren se om infektionen har läkt och om du är smittfri. 

Den leverskada du hade innan behandlingen finns kvar, men den blir ofta bättre efter behandlingen. Då minskar risken för att du ska få levercirros. Risken för levercancer minskar också, om du redan har levercirros.

Att tänka på vid behandling

För att behandlingen ska ha effekt är det viktigt att du tar tabletterna varje dag under hela behandlingsperioden. Diskutera med din läkare om du tror att du kan ha svårt att klara det. Det är också viktigt att du berättar om du använder andra läkemedel, så att läkaren kan kontrollera att de går att ta tillsammans med läkemedlen mot hepatit C.

Det finns en risk för att du får infektionen på nytt om du brukar injicera narkotika och fortsätter med det efter hepatit C-behandlingen är klar. Undvik därför att utsätta dig för viruset under eller efter behandlingen. Det finns hjälp att få om du vill sluta använda narkotika.

Biverkningar av läkemedlen

Läkemedlen mot hepatit C ger väldigt lite biverkningar. De kan ibland göra att du blir trött eller får huvudvärk. Du kan även få andra besvär, men det är mycket ovanligt. Kontakta en läkare eller sjuksköterska om du får besvär under behandlingen.

Det är ovanligt med biverkningar som gör att du behöver sjukskrivas om du arbetar eller studerar. 

Du kan inte få behandling mot hepatit C när du är gravid eftersom fostret inte ska utsättas för läkemedlen. Det går bra att vänta med behandlingen tills du inte längre är gravid eller ammar.

Risken för att viruset ska överföras till barnet under förlossningen är liten. Barnet behöver ändå kontrolleras för hepatit C på barnavårdscentralen. Det gör man oftast när barnet är 1,5 år.

Hepatit C överförs inte genom amning, så du kan amma även om du har hepatit C.

Det kan kännas jobbigt att få besked om att man har hepatit C. Det kan vara bra att ta med en närstående när du ska få svar på blodprovet, om du tror att det kan hjälpa dig.

Det är viktigt att du berättar för vårdpersonalen om du tycker att det känns svårt. Då kan du få hjälp och stöd.

Det finns också patientföreningar för personer med hepatit C. Där kan du få stöd från personer som har eller har haft sjukdomen.

Du kan oftast leva som vanligt om du har kronisk hepatit C, förutom att du ska undvika att dricka alkohol och vara medveten om hur du ska göra för att inte överföra viruset till andra. Du måste också gå på de kontroller som du blir kallad till. Det finns effektiv behandling mot hepatit C, så det är viktigt att du går på kontrollerna så att du kan få behandling.

Alla som har hepatit C rekommenderas att vaccinera sig mot hepatit A och hepatit B eftersom de infektionerna också kan ge skador på levern.

Undvik vissa läkemedel och alkohol

Många läkemedel bryts ner i levern. Rådgör alltid med din läkare om vilka läkemedel du kan använda. Det gäller även receptfria läkemedel. Även alkohol skadar levern, så det är viktigt att du som har hepatit C inte dricker alkohol.

Regler att följa om du har hepatit C

Så länge som du har hepatit C så måste du följa vissa regler enligt smittskyddslagen. Här medan följer några exempel på regler som du måste följa om du har hepatit C.

Du måste informera om sjukdomen. Här är exempel på situationer:

• Du måste berätta att du har hepatit C om någon har kommit i kontakt med ditt blod. Personen ska då kontakta en vårdcentral eller infektionsmottagning för att lämna blodprov. Provet visar om hen har fått infektionen.
• Berätta för din partner om du har hepatit C. Risken att viruset överförs vid samlag är väldigt liten, men det kan hända. Risken är större om slemhinnorna är irriterade eller skadade och vid analsex. Då ska ni skydda er, med till exempel kondom eller femidom.
• Du måste berätta att du har hepatit C när du söker sjukvård eller tandvård.

Undvik att dela vissa saker. Tänk på följande:

• Dela inte till exempel rakhyvel eller rakapparat med andra, eftersom rakning kan ge små sår och det kan finnas kvar spår av blod med viruset i.
• Dela inte tandborste med andra eftersom du kan blöda i tandköttet när du borstar tänderna.
• Dela inte sprutor, nålar och blandningskoppar med andra om du använder narkotika. Förvara sprutverktygen så att ingen annan kan skada sig eller använda dem. Det finns hjälp att få om du vill sluta använda narkotika.

Tänk på det här om du blöder:

• Var noga med att sätta plåster eller lägga förband även på små sår. Den som hjälper till ska använda plasthandskar vid omläggning av sår.
• Förpacka sådant som har ditt blod på sig mycket noggrant innan du kastar det. Det gäller till exempel plåster och bindor.
• Ta bort blodfläckar med desinfektionsmedel. Tvätta kläder som har fått blod på sig i tvättmaskin.
• Du bör inte tatuera dig, ta hål i öronen eller något liknande som gör att du blöder. Om du ändå gör det måste du berätta att du har hepatit C.

Det här gäller i kontakten med sjukvården:

• Du är skyldig att komma på de återbesök och provtagningar som läkaren anser är nödvändiga.
• Du får inte ge blod. Det gäller även om du inte längre kan överföra viruset.

Diskutera med en läkare om hur du ska berätta för förskolepersonalen eller skolpersonalen om du har ett barn som har kronisk hepatit C.

Om du blir helt frisk

Genom behandling med läkemedel finns det stor chans att du kan bli helt frisk från hepatit C. Efter behandlingen får du lämna prover för att läkaren ska kunna se om du inte längre överför viruset.

Om behandlingen har fungerat så brukar man kunna avsluta kontrollerna. Då behöver man inte längre följa förhållningsreglerna.

Med tiden kan hepatit C leda till allvarliga skador, till exempel ärrbildningar i levern. Det utvecklas ibland till levercirros, som också kallas skrumplever. Ungefär var fjärde person med hepatit C får levercirros efter tjugo till trettio år. Du har en något ökad risk för levercancer om du har utvecklat levercirros.

Risken att få de här sjukdomarna ökar om du samtidigt har andra typer av hepatitvirus, om du har försämrat immunförsvar eller om du dricker alkohol.

Levern renar ditt blod och lagrar fett och socker. Den bryter också ner vissa ämnen, som till exempel alkohol och läkemedel. Den är också viktig för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.

Hepatit betyder leverinflammation.

Vad händer när man blir gul vid hepatit?

Levern har till uppgift att ta hand om det gula ämnet bilirubin, som kommer från blodkroppar. Bilirubin ger avföringen och kisset dess färg.

Om levern inte kan ta hand om bilirubinet förs det i stället ut i vävnaderna med blodet. När mängden bilirubin i blodet blir hög så ser man en gulaktig ton i huden och ögonvitorna.

Olika sorters hepatit

Det finns flera sorters hepatitsjukdomar som orsakas av virus, hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E.

Den gulsot som nyfödda barn kan få är inte hepatit och är inte smittsam.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.