En svullen lymfkörtel kan vara öm när du tar på den. Så är det ofta om svullnaden beror på en infektion. Då kan det göra ont när du gör vissa rörelser. Till exempel kan det göra ont när du vrider på huvudet eller tuggar om lymfkörtlarna under käken är svullna.

Barn har oftast inga besvär av de svullna lymfkörtlarna. De kan ha ömmande körtlar men det är inte lika vanligt som hos vuxna. Därför upptäcker du ofta barnets svullna körtlar av en slump. Ibland kan barnet luta huvudet åt sidan med de ömma lymfkörtlarna.

Ibland är lymfkörtlarna svullna men inte ömma. Det beror oftast på att det kan ta lång tid för svullnaden att gå tillbaka efter en infektion i näsan, halsen eller svalget, till exempel en förkylning.

Ibland går lymfkörtlarna inte helt tillbaka i storlek trots att infektionen har läkt.

Vanligt att barn har svullna lymfkörtlar på vintern

Hos barn mellan ett och sex år kan infektioner komma tätt, särskilt när det är vinter. Då kan du känna barnets lymfkörtlar på halsen mer eller mindre tydligt hela vintern. De känns ungefär som små bönor.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning vid följande besvär:

• Lymfkörtlarna svullnar i samband med ett infekterat sår.
• Lymfkörtlarna är större än 1,5 centimeter utan att du samtidigt har en kraftig halsinfektion.
• Lymfkörtlarna känns hårda eller orörliga.
• Lymfkörtlarna svullnar på flera ställen på kroppen, samtidigt som du är blek, trött eller har feber.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp med att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan också kontakta en vårdcentral om du har svullna lymfkörtlar och är orolig över det.

Det finns många orsaker till att lymfkörtlarna svullnar. Här kan du läsa om några.

En virusinfektion kan ge svullna körtlar på båda sidor av halsen

Svullna lymfkörtlar beror ofta på en virusinfektion, till exempel en förkylning eller körtelfeber. Då är ofta lymfkörtlarna på båda sidorna av halsen svullna. Då behövs ingen särskild behandling utan besvären går över av sig själv.

Ibland beror svullnaden på en bakterieinfektion

Svullna lymfkörtlar kan också bero på en infektion orsakad av bakterier, till exempel halsfluss. Lymfkörtlarna är då ofta svullna på båda sidorna av halsen.

Barn kan få en bakterieinfektion direkt i en lymfkörtel

Barn kan få en infektion i en lymfkörtel på ena sidan av halsen, utan att det finns någon koppling till halsfluss. Det orsakas oftast av streptokockbakterier eller stafylokockbakterier. Det gör ont och huden över körteln kan bli röd. Barnet kan ha feber.

Svullna lymfkörtlar kan bero på harpest

Harpest kan ge svullna lymfkörtlar. Först bildas ett litet sår eller en liten böld på stickstället om det var en mygga som spred sjukdomen. Såret kan ha svårt att läka och lymfkörtlarna som finns närmast stickstället kan svullna upp. Du kan få feber och utslag på huden. Du kan också få ont i huvudet och må illa.

Tuberkulos kan ge svullna lymfkörtlar

Tuberkulos är en smittsam lungsjukdom som är ovanlig i Sverige. Ibland kan tuberkulosen påverka lymfkörtlarna. Då brukar lymfkörtlarna på ena sidan av halsen svullna utan att bli ömma. Oftast känner du dig inte sjuk. Lymfkörteltuberkulos är inte smittsam.

Barn behöver oftast inte vaccineras mot tuberkulos eftersom sjukdomen är ovanlig i Sverige. Men barn som utsätts för ökad risk att bli smittade brukar få vaccin. Det är för att sjukdomen kan bli allvarlig och behandlingen kan vara svår.

Läs mer om vaccination mot tuberkulos.

Tuberkulos är samma sak som tbc. 

Sällsynt att svullna lymfkörtlar beror på cancer

Svullna lymfkörtlar kan bero på cancersjukdomar som leukemi eller lymfom, men det är mycket ovanligt.

Barn som får svullna lymfkörtlar på grund av leukemi eller lymfom har ofta även andra symtom. Barnet kan ha gått ner i vikt, haft feber en längre tid eller ha varit mer trött än vanligt.

Ibland finns ingen tydlig orsak

Det kan ibland vara svårt för läkaren att avgöra varför lymfkörtlarna är svullna. Då kan du få avvakta och se om svullnaden går ner av sig själv. Det kan ta upp till tre veckor.

På vårdcentralen får du berätta om dina besvär och sedan undersöker läkaren de svullna lymfkörtlarna.

Läkaren tittar och känner på de svullna lymfkörtlarna

Läkaren ser först om dina lymfkörtlar är så svullna att de syns utanpå kroppen. Hen ser också om huden är röd runt körteln.

Därefter undersöker läkaren lymfkörtlarna med fingrarna för att se om de är ömma, och undersöker formen, storleken och konsistensen. Läkaren känner också om lymfkörtlarna är rörliga.

Sedan känner läkaren på andra lymfkörtlar för att ta reda på om de också är svullna. Lymfkörtlar som går att känna finns på sidorna av halsen, i nacken, i halsgropen, i armhålorna och vid ljumskarna.

Ultraljud och röntgen

Du kan ibland bli undersökt med ultraljud. Då kan läkaren se om det finns var i lymfkörteln. Hen kan också se om det finns fler svullna körtlar. Ibland får du göra en lungröntgen också. Då kan läkaren se om lymfkörtlarna i lungan är förstorade.

Cellundersökning på sjukhus

Ibland behövs fler undersökningar på sjukhus för att ta reda på vad orsaken är. Då kan du få göra en så kallad finnålspunktion. Själva provtagningen tar någon minut och känns som ett litet stick. Läkaren suger då ut lite vävnadsmaterial in i nålen. Provet undersöks på laboratorium. Ibland används en grövre nål eller så tas ett vävnadsprov från körteln. Då får du först bedövning. Barn blir ofta sövda inför en cellundersökning. Ibland kan den svullna lymfkörteln behöva opereras bort för att sedan undersökas på ett laboratorium.

Den behandling som du eller barnet får beror på vad det är som har gjort att lymfkörteln är svullen.

Ibland behövs behandling med antibiotika

Ibland beror de svullna lymfkörtlarna på en bakterieinfektion, till exempel halsfluss. Då kan du eller ditt barn få behandling med antibiotika. Efter några dagars behandling brukar svullnaden minska och är oftast helt borta efter någon vecka.

Barn får antibiotika om hen har en infektion direkt i en lymfkörtel som orsakas av bakterier, utan någon koppling till halsfluss. Ibland bildas det var i körteln som behöver komma ut. Det kan göras med en nål eller med en liten operation. Då får du information från vårdmottagningen om hur ingreppet går till.

Harpest behandlas också med antibiotika.

Tuberkulos i lymfkörtlarna behandlas på samma sätt som tuberkulos i lungorna.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.