Ansiktsförlamning
Vid en ansiktsförlamning har nerven som går till ansiktets muskler blivit påverkad. Det gör att en del av ansiktet blir förlamad. Det kan bero på flera saker, till exempel en virusinfektion, borrelia eller stroke. Det finns läkemedel som kan hjälpa och många gånger går den över inom några månader.
Symtom
Ansiktsförlamning kommer ofta plötsligt. Symtomen skiljer sig beroende vilken del av ansiktet som är påverkat. Sjukdomen indelas i central och perifer ansiktsförlamning eftersom orsakerna skiljer sig åt.
Det här är vanliga symtom vid perifer ansiktsförlamning. Då är ena halvan av ansiktet mer eller mindre förlamat:
- Det är svårt att prata och le.
- Ena mungipan hänger ner.
- Det är svårt att rynka pannan.
- Nedre ögonlocket på ena ögat hänger ner. Det kan leda till att det blir svårt att blunda, vilket gör att ögat blir torrt och ögonvitan röd.
Andra symtom kan förekomma:
- Du känner ingen smak
- Du blir mer känslig för ljud.
Dessa symtom kan komma redan innan förlamningen.
Vid central ansiktsförlamning är det bara nedre delen av den påverkade ansiktshalvan som är förlamad. Du kan fortfarande rynka pannan och hålla ögat stängt men mungipan hänger ner.
När och var ska jag söka vård?
Ring genast 112 om du får domningar eller förlamning i ansiktet. Det är viktigt att snabbt söka vård eftersom orsaken kan vara en stroke.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar och utredningar
Du får berätta om dina besvär för läkaren. Du får också lämna blodprover som till exempel kan visa om du har borrelia.
Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera om läkaren misstänker att orsaken till förlamningen är stroke eller annan påverkan på hjärnan.
Du kan behöva bli undersökt av en ögonläkare om du får svårt att stänga ögonlocket och ögat därför blir rött.
Behandling
Vilken behandling du får beror på vad som har orsakat ansiktsförlamningen.
Vid perifer ansiktsförlamning är det vanligt att få kortisontabletter.
Du får antibiotika om du har ansiktsförlamning som beror på borrelia. Du kan få virushämmande läkemedel om ansiktsförlamningen beror på virus. Du får behandling för stroke om det är orsaken till förlamningen.
Du kan få ögondroppar att använda på dagen och ögonsalva att använda på natten om ögonlocket hänger ner. Använd gärna glasögon som sluter tätt runt ögonen.
Du kan behöva ha ett genomskinligt plastskydd över ögat eller tejpa ögonlocket med hudtejp om ögat har blivit irriterat. För att träna musklerna i ansiktet får du göra övningar med olika miner.
Film som visar ansiktsgymnastik vid ansiktsförlamning
Börja med ansiktsgymnastiken efter avslutad behandling för den utlösande orsaken till förlamningen.
- Gör övningar som visas i filmen flera gånger om dagen framför en spegel. Vid varje repetition håller du kvar rörelsen i 5–10 sekunder. Slappna av i några sekunder och upprepa övningen på nytt.
- Genomför övningarna på detta vis med 5–10 repetitioner, vid minst två tillfällen per dag.
- Försök att uppnå symmetri mellan ansiktshalvorna. Träna oftare de övningar som du tycker är svårast. Rörelserna ska inte vara grimaserande, utan små och mjuka.
- De övningar du tycker är svårast ska du träna oftare.
Vad beror ansiktsförlamning på?
Perifer ansiktsförlamning beror på att ansiktsnerven har blivit påverkad. En sådan förlamning kan förekomma i alla åldrar och går ofta över inom tre månader. Ibland kan det ta längre tid. En mindre förlamning kan ibland bli kvar i ansiktet. Oftast är det oklart vad som är orsaken. Ett annat namn för perifer ansiktsförlamning där orsaken inte går att bestämma är Bells pares.
Central ansiktsförlamning beror på att delar av hjärnan har blivit skadade så att motoriken i ansiktet har blivit störd. Den vanligaste orsaken till skadan är följderna av en stroke.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
Du ska vara delaktig i din vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.