Det finns olika typer av komjölksallergi. Vid den ena typen kommer symtomen oftast snabbt och vid den andra typen kommer symtomen ofta senare.

Komjölksallergi då symtomen kommer snabbt

Vid så kallad IgE-förmedlad allergi bildar kroppen allergiantikroppar mot protein i mjölk. Vid den här typen av komjölksallergi kommer symtomen oftast snabbt, inom en timme och kan vara kraftiga. Det är vanligt att få ont i magen, diarré, att kräkas eller få hudutslag.

Komjölksallergi då symtomen kommer senare

Den andra typen av komjölksallergi kallas för icke IgE-förmedlad allergi. Vid den här typen av komjölksallergi varierar det hur snabbt symtomen kommer. Det kan vara någon till några timmar efter att barnet har fått i sig mjölk upp till någon eller några dagar. Det är vanligt att få symtom från magen och från huden.

En del barn har båda typerna

En del barn har båda typerna och får symtom som både kommer snabbt och symtom som kommer senare.

Det är vanligt att komjölksallergi upptäcks när barnet får bröstmjölksersättning, välling eller mat som innehåller komjölk.

Vanligt med flera symtom samtidigt

De flesta barn som har allergi mot komjölk kan få flera olika symtom samtidigt och symtomen kommer snabbt, oftast inom en timme.

Vanliga symtom vid en allergisk reaktion:

• Barnet får nässelutslag.
• Barnet får klåda på kroppen.
• Barnet blir röd och får svullnader i ansiktet.
• Barnet får ont i magen och kräks. Barnet kan också få diarré.
• Barnet kan ibland också få röda och kliande ögon. Det kan bero på att barnet har fått mjölk på händerna och sedan kliat sig i ögat. 

Symtom på svår komjölksallergi

Barnet kan få en svår allergisk reaktion, men det är ovanligt. Då kan hen bli mycket sjuk och få besvär att andas eller bli mycket trött. Då är det viktigt att barnet snabbt får läkemedel och kommer till sjukhus. En svår allergisk reaktion kallas för anafylaxi.

Vid en svår allergisk reaktion är det vanligt att barnet får flera av följande symtom samtidigt:

• Barnet blir hes och får svart att andas.
• Barnet blir mycket trött och är svår att väcka.
• Barnet blir blek.
• Barnet kräks flera gånger.
• Barnet får diarré.
• Barnet får astma.
• Barnet får hosta.
• Barnet får snuva eller rinnande näsa.

Det här är vanliga symtom på komjölksallergi där symtomen kommer några timmar eller nästa dag:

• Barnet får eksem som inte går bort efter behandling med kortisonkräm.
• Barnet får blodstrimmor i bajset.
• Barnet får ont i magen och skriker mycket.
• Barnet går inte upp i vikt.
• Barnet blir lös i magen.
• Barnet blir förstoppad.

Symtom på komjölksallergi hos barn som ammas och/eller får ersättning

Det är ovanligt att små barn som enbart ammas får allergiska symtom av att mamman äter mat som innehåller komjölk. Allergin upptäcks ofta om barnet börjar med ersättning eller äter mat som innehåller komjölk. Spädbarn kan få symtom som kommer snabbt men det är vanligare att barnet får symtom som kommer senare, efter några timmar till några dagar efter att barnet börjat med kost som innehåller komjölk.

Kontakta en vårdcentral  om du tror att ditt barn har komjölksallergi. Detsamma gäller om barnet har fått diagnosen komjölksallergi och inte mår bättre trots att hen inte får i sig mjölkprodukter.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om barnet får en svår allergisk reaktion, så kallad anafylaxi. Då barnet har svårt att andas, blir väldigt trött eller får kraftiga kräkningar. Det gäller också om hen blir blek och verkar medtagen.

Utredningen görs på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Du får berätta om vilka symtom barnet har haft när hen har fått i sig mjölk. Om läkaren tror att besvären beror på en allergi får barnet genomgå en allergiutredning. Då kontrolleras bland annat om barnet har bildat allergiantikroppar mot komjölk.

Barnet kan få prova att sluta äta mat med komjölk för att se om besvären försvinner

Det kan vara svårt att veta om barnets besvär beror på en allergi om symtomen inte kommer med en gång. Då kan en del i utredningen vara att barnet helt får sluta att äta mat som innehåller komjölk. Efter en två till fyra veckor får barnet börja äta mjölkprodukter igen. Då kan man se om besvären försvinner under den komjölksfria perioden och om besvären återkommer när barnet äter mat med komjölk igen.

Barn med diagnosen komjölksallergi får då och då prova att äta komjölk igen

Barn som har fått diagnosen komjölksallergi och blivit rekommenderade att sluta med komjölk kan få prova att äta komjölk igen för att se om allergin kommer tillbaka. Det kallas för en provokation. Det är barnets läkare som bestämmer när det är dags för barnet att prova äta mat som innehåller komjölk.

Provokationer brukar göras ungefär var sjätte månad om det gäller barn som är under tre år och som har mer lindriga symtom på komjölksallergi. Provokationer görs en gång om året när barnet blir äldre.  

Regelbundna undersökningar om barnet har komjölksallergi

Barn som har komjölksallergi behöver undersökas regelbundet. Det är för att ta reda på om allergin har läkt ut och om barnet växer och går upp vikt som hen ska.

Behandlingen består av att undvika komjölk och produkter gjorda av komjölk som till exempel smör, ost, yoghurt, grädde och glass.

Ersätt inte komjölk med mjölk från andra djur som get eller får. Proteinerna i getmjölk och fårmjölk liknar proteinerna i komjölk och kan ge allergiska reaktioner.

Ta hjälp en dietist

Det kan vara svårt att veta vilken mat som innehåller komjölk då komjölksprotein finns i många livsmedel, till exempel i korv, leverpastej och i en del bröd. Mjölk i färdiglagad mat kan ibland vara dolt under ett annat namn, som vassle eller kasein.

En dietist kan hjälpa till med att tala om vilken mat som innehåller komjölk. Den mottagning där barnet har utretts för komjölksallergi kan hänvisa till en dietist. Det är särskilt viktigt om flera vanliga matvaror har tagits bort ur barnets kost.

Viktigt med helt mjölkfri kost i början

Det är viktigt att barnets kost är helt mjölkfri till en början. Efter en tid kan ni bestämma tillsammans med barnets läkare att pröva en liten mängd mjölkprodukter i tillagad mat. Ibland får barnet pröva första gången på sjukhuset. Kokade mjölkprodukter är mindre allergiframkallande än obehandlad mjölk.

När barnet börjar tåla mjölk är det bra att börja med en liten mängd mjölkprodukter i lagad mat. Därefter kan mängden ökas lite i taget.

Amning

Barn som ammas får i sig mycket små mängder av komjölksproteiner genom bröstmjölken. Men du behöver bara ta bort mjölk ur din kost om barnet får tydliga besvär när du har ätit mjölkprodukter. Det gäller även om barnet har fått diagnosen komjölksallergi.

Berätta för barnets läkare om du misstänker att ditt ammande barn får symtom när du äter mat som innehåller komjölk. Då kan läkaren hjälpa dig att ta reda på om du ska undvika komjölk när du ammar.  

Bröstmjölksersättning

Mjölk är bas i de vanliga bröstmjölksersättningar och vällingar som barn brukar få. Det finns mjölkfri bröstmjölksersättning att köpa på apoteket. De ger samma näring som de ersättningar som innehåller komjölk.

Du kan få mjölkfri bröstmjölksersättning utskrivet på recept om du har ett litet barn som har fått diagnosen komjölksallergi. Det kallas för en livsmedelsanvisning. Med en livsmedelsanvisning kan du köpa den mjölkfria ersättningen på apotek till ett rabatterat pris.

Mjölkfri välling och gröt går att köpa i vanliga livsmedelsbutiker.

Äldre barn kan behöva tillskott av kalk

Äldre barn som inte vill dricka mjölkfria modersmjölkersättningar, eller välling, kan behöva extra kalk. Det gäller också äldre barn och vuxna som dricker mjölkfria drycker som sojadrycker, havredryck och risdryck. Dryckerna innehåller inte alltid tillräckligt med kalk. Prata gärna med barnets läkare eller dietist. Kalktillskott tas i form av tabletter med olika dosering beroende på ålder.

Barn som är mellan sex månader och sex år behöver i så fall cirka 500 milligram extra kalk om dagen, äldre barn behöver 750 till 1000 milligram extra kalk om dagen.

Extra tillskott av fett och D-vitamin

Barn som inte dricker komjölk kan ibland också behöva tillskott av fett och D-vitamin.

Undvik risdrycker till yngre barn

Livsmedelsverket rekommenderar att inte ge risdrycker till barn som är yngre än sex år. Det beror på att ris kan innehålla arsenik som är skadligt för barn.

Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne. När du har komjölksallergi är det ett eller flera proteiner i mjölken som du inte tål.

Läs mer i texten Allergi och överkänslighet om vad som händer i kroppen vid allergi.

Det är inte känt varför vissa får komjölksallergi. Komjölksallergi kan vara ärftligt men det behöver inte vara det.

Du kan få komjölksallergi när du är vuxen men det är ovanligt. De flesta vuxna som är allergiska mot mjölk har varit det sedan de var barn.

En del vuxna med komjölksallergi har symtom från magen. Det kan till exempel vara besvär med att svälja, ont i magen, diarré och förstoppning. De flesta har haft symtomen under en längre tid. En del har även haft komjölksallergi som barn men som gick över för att sedan komma tillbaka.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att du som vuxen och barnet förstår den information ni får av vårdpersonalen.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.