Det är din region som avgör om du kan få tandvård till samma kostnad som övrig sjukvård.

Ibland kan du inte själv välja tandläkare eller tandhygienist. Det beror på att det är speciella undersökningar och behandlingar som ska göras. Ibland får man hjälp inom specialisttandvården.

För vissa besvär och behandlingar kan du behöva en remiss från en läkare.

Dessa sjukdomar och besvär ger rätt till tandvård som en del av behandling av sjukdom:

• Du har medfödda skador i ansiktet och runt käken.
• Du har skador i ansiktet eller runt käken som beror på en sjukdom.
• Du har skadat tänderna under ett epileptiskt anfall.
• Du ska få en behandling och får inte ha en infektion.
• Du har besvär i munnens slemhinna som beror på sjukdom.
• Du har en sjukdom som påverkas av munhälsan och tandhälsan.
• Du får strålbehandling mot huvudet eller halsen.
• Du har svåra smärtor i ansiktet eller runt käken under lång tid.
• Du har andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné.
• Du har svår tandvårdsrädsla.
• Du har allergi eller överkänslighet mot material som används för att laga eller ersätta tänder.
• Du ska byta tandfyllningar eftersom du har haft besvär länge.
• Du får rehabilitering efter en ätstörning eller refluxsjukdom.

Du betalar samma avgift som för sjukvård.

Det finns olika medfödda skador. Hos en del har till exempel delar av ansiktet inte vuxit ihop som de brukar. Det kallas LKG-spalt.

Du kan få den tandvård som krävs för att du ska kunna äta och prata så bra som möjligt. Ibland ingår även kosmetisk kirurgi för att förändra utseendet, om det har påverkats av den medfödda skadan.

Vissa sjukdomar kan påverka käken och ansiktet. Det kan till exempel vara en tumör eller cysta som har skadat käken eller reumatism som har påverkat bettet.

Vid sådana skador kan du få den tandvård som krävs för att du ska kunna äta och prata så bra som möjligt. Ibland ingår även kosmetisk kirurgi för att förändra utseendet, om det har påverkats av sjukdomen.

Du kan ramla och slå i tänderna eller käken under ett epileptiskt anfall. Du kan också ha kramper som gör att du biter ihop tänderna med stor kraft. Det kan skada tänderna och bettet.

Du kan få tandvård om du skadar dig under ett epileptiskt anfall. Tänderna och bettet återställs i det skick de var innan du skadade dig.

Vid vissa behandlingar är det viktigt att du inte har en infektion i kroppen, till exempel vid en del hjärtoperationer och organtransplantationer. Detsamma gäller vid höga doser av cytostatika mot exempelvis en svår blodsjukdom.

En läkare undersöker tänderna och käken för att se att du inte har någon infektion innan behandlingen. Du får också behandling om undersökningen visar att du har en infektion.

Du kan få besvär i munnens slemhinnor om du har nedsatt immunförsvar, hiv eller en blodsjukdom. Sår och blåsor är exempel på besvär i munnens slemhinnor. Du kan få behandling för dessa besvär.

Det kan också gälla om besvären i slemhinnan beror på att du har behandlats med cytostatika eller strålning. Undersökningen och behandlingen av slemhinnan ingår, men inte övrig tandvård.

Du har en sjukdom som läkaren tror blir värre av att du har besvär med tänderna eller i munnen. Det kan till exempel vara en infektion i munnen som gör att du behöver tandvård.

Det är bara själva undersökningen som ingår. Behandlingen får du betala själv.

Du får inte ha någon infektion i kroppen om du ska få eller får strålbehandling mot huvudet eller halsen. En tandläkare undersöker då tänderna och munnen. Du får behandling om du har en infektion. Tandläkaren gör också rent munnen och tänderna.

Det kan även ingå andra tandvårdsbehandlingar under behandlingstiden om du behöver det.

Du kan få en remiss till en specialisttandläkare om du har svåra smärtor i ansiktet eller käken under lång tid.

Tandläkaren gör då en utredning för att se om smärtan påverkas av ditt bett.

En del gör uppehåll i andningen när de sover. Det kallas för sömnapné. Ibland kan det bli så många och långa uppehåll att de påverkar hur du mår. Då kallas det för ofrivilliga andningsuppehåll.

Du kan få en särskild tandskena som minskar uppehållen. En läkare måste då skriva en remiss om att du behöver en skena som hjälp mot din sömnapné.

En del är så rädda att de behöver få psykologisk hjälp för att gå till tandläkaren. Det brukar kallas svår tandvårdsrädsla. Då kan du få behandling av psykolog för att bli av med din tandvårdsrädsla. Ibland ingår även viss tandvård i behandlingen.

För att få denna hjälp ska du ha låtit bli att gå till tandläkaren under lång tid trots att du behöver behandling. En tandläkare och en psykolog eller psykoterapeut kan bedöma om du har svår tandvårdsrädsla.

Det finns flera olika material som kan användas för att laga tänder. Du kan behöva byta ut materialet i dina fyllningar och kronor. Det kan hända om du är överkänslig eller får en allergisk reaktion i området i munnen där materialet finns.

För att du ska få behandlingen till samma avgift som för sjukvård behöver du bli undersökt av en specialistläkare. Hen kan avgöra om reaktionen beror på materialet. 

Du kan behöva byta ut tandfyllningarna om du har haft besvär under lång tid. Läkaren skriver då en remiss till tandläkaren och beskriver varför fyllningarna ska bytas ut.

Det behöver inte finnas ett tydligt samband mellan de besvär du har och tandfyllningarna. Men bytet ska vara en del i utredningen eller behandlingen av dina besvär.

Du kan få frätskador på tänderna om du har haft en ätstörning, till exempel anorexi eller bulimi. Det kan du även få av refluxsjukdom som ger sura uppstötningar under en längre tid. Då har det kommit upp maginnehåll från magsäcken till matstrupen.

Du kan få tandvård för att behandla frätskadorna på tänderna. Du betalar samma avgift som för sjukvård. Därefter är det den vanliga tandvårdsförsäkringen som gäller.

Ett läkarintyg ska visa att frätskadorna beror på ätstörningen eller refluxsjukdomen och att du är frisk från din sjukdom. Intyget ger du till din tandläkare som skickar in det tillsammans med sin bedömning till regionens tandvårdsenhet.

Du kan kontakta den enhet som ansvarar för tandvården i din region om du har frågor om tandvård i samband med sjukdomar och behandlingar. Ibland kallas det för tandvårdsenheten, men det kan skilja sig beroende på var du bor.

Du kan också kontakta din tandläkare direkt.