Du kan få följande symtom om du faller och får ett höftledsbrott:

• Du får mycket ont i ljumsken eller strålande smärta ut i låret ner mot knät.
• Du får svårt att resa dig på grund av smärtan. Du får mer ont när du rör eller stödjer på benet.
• Benet ligger ofta vridet utåt och ser kortare ut.

Ibland leder fallet bara till en spricka i lårbenet eller lårbenshalsen. Du kan ställa dig upp och gå, men det gör ont i höften. När du sedan fortsätter belasta benet kan det leda till att det går av helt. Då gör det mycket ont och du kan inte längre gå.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att du har fått ett höftledsbrott. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om du eller någon annan har skadat höften och inte kan stå upp och stödja på benet.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns flera sätt att förebygga ett höftledsbrott. Du kan till exempel träna din balans och försöka anpassa ditt hem så risken för fall minskar.

Fysisk aktivitet och rätt kost ger starkare skelett

Du kan minska risken för benbrott genom att försöka hålla skelettet starkt genom hela livet. Du lägger grunden för ett tåligt skelett genom att äta bra mat och vara fysiskt aktiv.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. Kalcium är särskilt viktigt för ungdomar och äldre. En vanlig kost med mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium, men äldre personer kan ibland behöva kosttillskott. D-vitamin bildas naturligt i huden när du är ute i dagsljus. Du kan behöva komplettera med D-vitamin om du enbart vistas inomhus.

Barn bygger upp skelettet genom att röra på sig och använda benen. Äldre personer minskar förlusten av benmassa och förebygger benskörhet genom att röra på sig. En promenad eller någon annan fysisk aktivitet en stund varje dag förebygger ett skört skelett. Du tränar samtidigt upp både muskler och balans. Om du röker, dricker för mycket alkohol och inte rör på dig får du däremot ett skörare skelett.

När du blir äldre försämras ofta balansen. Då är det bra att försöka förebygga fall. En fysioterapeut på vårdcentralen kan hjälpa dig med ett träningsprogram med balansövningar. En arbetsterapeut kan hjälpa dig med råd om att anpassa hemmet.

Balansen kan försämras av olika läkemedel, framför allt läkemedel mot oro, sömnsvårigheter, depression och vanföreställningar. En del blodtryckssänkande läkemedel kan också göra att du får lite sämre balans.

Minska riskerna hemma

Du kan förebygga höftledsbrott genom att anpassa hemmet med till exempel bra belysning, lägga in halkskydd under mattorna och undvika att sladdar eller andra föremål som du lätt kan snava på ligger framme. Det är också bra att ha en modern telefon som du bär med dig, så du inte behöver ha bråttom att svara. Du ska undvika att klättra upp på ostadiga pallar eller stolar.

Större doser av sömnmedel och lugnande tabletter kan bidra till att du känner dig ostadig och ökar risken för att du faller, särskilt på natten. Se till att ha bra belysning om du behöver stiga upp nattetid. Diskutera med din läkare om du tar läkemedel och känner dig yr.

Det finns speciella höftskyddsbyxor som kan hjälpa om du har lätt för att ramla. De dämpar stöten vid fall. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller en arbetsterapeut att prova ut och beställa höftskyddsbyxor.

Du kan behöva kontakta en läkare eller optiker om du ser dåligt.

Läkemedel kan hjälpa ibland

Oftast upptäcks benskörhet först när du får ett benbrott eller en spricka i skelettet. Det kan inträffa även vid mindre olyckshändelser eftersom skelettet är skört. Det finns olika läkemedel som du kan få som motverkar benskörhet. Risken för benskörhet ökar med åldern och därför är det framför allt äldre som får behandling med läkemedel.

Du får genomgå en röntgenundersökning för att läkaren ska kunna bestämma skadan. Om brottet inte syns från början görs en magnetkameraundersökning, eller ibland en datortomografi. Mer sällan behöver röntgenundersökningen upprepas efter några dagar.

Nästan alla former av höftledsbrott opereras.

Läkaren strävar efter att göra operationen inom ett dygn, men det är viktigt att du mår så bra som möjligt inför operationen. Därför kan det ibland ta längre tid innan du kan opereras. Det är ofta svårt för sjukhuset att exakt bestämma när operationen kommer att bli av, men man strävar efter att göra operationen inom ett dygn. Du kan ibland behöva få smärtstillande och dropp medan du väntar på operationen.

Du får inte äta, dricka eller röka och snusa under minst sex timmar före operationen.  

Du får hjälp att duscha och tvätta dig med en särskild bakteriedödande tvål innan operationen. Du får också byta om till sjukhuskläder och lägga dig i en säng innan du körs in till operationsavdelningen.

Ryggbedövning är mer skonsam

Du får vanligtvis ryggbedövning och något lugnande inför operationen, men ibland kan du behöva sövas. En del kan tycka att det är obehagligt att lyssna på ljuden i operationssalen och kan då få ett sömnmedel som gör att man slumrar igenom hela operationen utan att vara djupt sövd. Andra personer föredrar att vara vakna och lyssna på musik eller radio i de hörlurar som finns i operationssalen.

Det finns olika sätt att operera ett höftledsbrott. Vilken metod som används beror på vilken typ av brott det är, hur det ser ut och hur starkt benet är. Operationslagets erfarenhet och skillnader mellan olika sjukhus och regioner kan också styra valet av metod.

Brott på lårbenshalsen

Har du en spricka eller ett brott på lårbenshalsen där benändarna ligger i ett bra läge brukar läkaren fästa ihop benet med hjälp av två skruvar eller spikar. Hur brottet ligger och hur skruvarna eller spikarna placeras kontrolleras med hjälp av en röntgenapparat, som är kopplad till en bildskärm i operationssalen. Operationslaget följer då operationen genom bildskärmen. Operationen brukar ta upp till 30 minuter.

Du kan få en ny höftled

Har du däremot ett brott på lårbenshalsen där benbrottsändarna inte har bra förutsättningar att läka är skruvar eller spikar inte en bra operationsmetod. Det beror på att blodcirkulationen till ledhuvudet skadas när ändarna på brottet går isär. Vanligtvis får du då en konstgjord led, en höftprotes.

Hela leden kan bytas ut med protes eller så kan bara lårbenshalsen och ledhuvudet ersättas med en så kallad halvprotes. Det beror på sådant som din ålder, övriga sjukdomar och din funktionsnivå innan skadan. En protesoperation brukar ta omkring en timme.

Brott genom övre delen av lårbenet

När brottet går genom övre delen av lårbenet där musklerna har sitt fäste finns det i huvudsak två metoder som ortopeden kan använda. Dessa benbrott läker oftast ihop.

Den ena metoden är att läkaren fäster en skruv som går upp genom lårbenshalsen in i ledhuvudet, som sedan får glida igenom en hylsförsedd platta som fästs i lårbenet nedanför brottet.

Den andra metoden innebär att läkaren för ner en spik i övre delen av lårbenet och att brottet sedan stabiliseras med en eller två skruvar genom spiken upp i lårbenshalsen och ledhuvudet.

Båda metoderna gör att benbrottet trycks ihop när du belastar benet efter operationen.

Oavsett vilken metod som används brukar operationen ta mellan en halv timme till en timme. Valet av metod beror till viss del på benbrottets utseende men också på läkarens erfarenhet av de båda metoderna. Resultaten är likvärdiga för bägge metoderna.

Träning efter operation

Träningen börjar samma dag eller dagen efter operationen. Du får först gå med stöd av ett så kallat gångbord och personal och senare med andra hjälpmedel, till exempel rullator, bockar eller kryckor. Du får även prova på att gå i trappa före utskrivningen, vanligtvis efter fem till sju dagar. Man får ofta komma till en rehabiliteringsavdelning för fortsatt träning innan utskrivning.

Det går bra att låna hem kryckor och andra hjälpmedel. Ganska snart räcker det med en krycka, som du ska hålla i den friska sidans hand. En strumppåtagare är ännu ett enkelt hjälpmedel som underlättar för många nyopererade.

Hjälp hemma

Om du behöver hemhjälp för att klara det dagliga livet så ordnar sjukhuset det före utskrivningen. Personer som inte klarar sig hemma direkt efter sjukhusvistelsen kan behöva en kortare period på en rehabiliteringsavdelning eller på ett kommunalt korttidsboende.

Väl hemma tar en arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska från vårdcentralen eller hemsjukvården kontakt och hör hur det går efter operationen. Anpassning av hemmet eller hjälpmedelsförskrivning sker oftast i samråd med en arbetsterapeut.

Benet i höften kan i huvudsak brytas på två olika ställen. Brottet går antingen genom själva lårbenshalsen som sitter högst upp på lårbenet under ledkulan, så kallad cervikal fraktur. Det kan också gå genom övre delen av lårbenet där musklerna har sitt fäste, så kallad trokantär fraktur. Båda typerna är lika vanliga.

Vanligt bland äldre kvinnor

Varje år behandlas ungefär 18 000 personer för höftledsbrott i Sverige. Genomsnittsåldern vid höftledsbrott är 82 år. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor har skörare skelett och i genomsnitt lever fyra år längre än män.

Många kan ha besvär efter ett höftledsbrott, men inte alla. Läkningstiden är lång. Hur lång tid det tar innan benbrottet läker beror i första hand på om det är lårbenshalsen eller övre lårbenet som har skadats. Ett brott på lårbenshalsen tar oftast längre tid att läka. Du får räkna med upp till ett år innan du vet hur bra du blir. Ett brott på övre lårbenet läker vanligtvis inom tre till sex månader.

Hur bra du blir beror på hur svårt brottet är och den egna hälsan och konditionen före skadan. En del kan träna så att de blir helt återställda, medan andra inte återhämtar sig fullt ut. Du kan behöva opereras igen om skadan inte läker på ett bra sätt.

Om du redan innan du bröt höften hade svårt att röra på dig kan det bli svårt att bli helt bra efteråt. Det är lätt hänt att muskler blir svaga och leder stela om du inte rör på dig särskilt mycket. Det är därför viktigt att du försöker hålla igång så gott det går under tiden som brottet läker.

Det finns flera komplikationer som kan uppstå efter ett höftledsbrott.

Vårdpersonalen hjälper dig redan dagen efter operationen så att du kan komma upp och stå på benen. Genom att vara uppe på benen tidigt minskar du risken för till exempel blodpropp, trycksår och många andra komplikationer.

Du kan få en blodpropp

Alla operationer innebär en ökad risk för blodpropp. För att minska risken får du proppförebyggande läkemedel före operationen, och dagligen under en period efteråt. Du kan också förebygga blodpropp genom att snabbt komma på benen och röra på dig efter operationen.

Du kan ändå få en blodpropp i underbenet trots förebyggande åtgärder. Benet svullnar då upp och gör ont. Blodproppen kommer vanligen inom de närmaste veckorna efter operationen och kan vara svår att skilja från den svullnad som kan uppstå av att du inte rör dig efter operationen.

Den vanliga svullnaden brukar öka och minska tydligt under dygnet, och du märker den mest framåt kvällen. Du ska genast kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus om svullnaden inte minskar och du misstänker att du har fått en blodpropp.

Du kan få en infektion

Du får antibiotika som skydd i samband med operationen för att minska risken för en infektion efter höftledsoperationen.

Det kan vara tecken på en infektion om operationssåret vätskar av sig och det blir rött runt omkring såret. Du kan också få feber och det kan göra ont när du rör dig. Du ska alltid kontakta en vårdcentral eller ett sjukhus om du har sådana symtom.

Tryckskador

Du kan få tryckskador på utsatta ställen som hälarna och stjärten för att du ligger stilla för mycket. Det kan du undvika genom att komma igång och röra på dig så snart som möjligt. Du kan också använda avlastande kuddar och speciella madrasser.

Hur livet påverkas av ett höftledsbrott beror bland annat på hur du mådde före brottet, hur brottet såg ut och vilken operation som utfördes. Vissa höftledsbrott tar längre tid att läka än andra och det beror delvis på hur hårt du slog dig när du fick skadan och hur trasigt skelettet var.

Efter ett brott på lårbenshalsen är man ofta snabbt på benen, men läkningen går långsamt. Man brukar vara utskriven från sjukhuset efter ungefär en vecka. Vanligtvis behöver du särskilda hjälpmedel för att kunna gå i flera månader. Du får räkna med att rehabiliteringen tar upp till ett års tid. Du måste vara förberedd på att benet kan bli aningen kortare oavsett typ av höftledsbrott.

Skruvarna eller spikarna kan irritera under huden, vilket gör att det är svårt att ligga på den opererade sidan. När brottet har läkt kan skruvarna opereras bort om de irriterar.

Du ska höra av dig till en vårdcentral om du upplever komplikationer eller problem under läkningstiden. Vårdcentralen kontaktar en ortoped om det behövs.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.