Hjärtat är ungefär lika stort som en knuten hand. Det är uppbyggt av en sorts tvärstrimmiga muskler som kallas hjärtmuskler. Andra tvärstrimmiga muskler i kroppen kan styras av viljan, men hjärtats rörelser kan inte påverkas av viljan.

Hela hjärtat omges av dubbla lager av bindväv, den så kallade hjärtsäcken.

Två typer av klaffar

I hjärtat finns klaffar, som öppnas och sluts samtidigt som hjärtmusklerna dras samman. Klaffarna fungerar som ventiler och gör att blodet förs vidare i rätt riktning. När de stängs kan blodet inte rinna tillbaka.

Det finns två typer av klaffar:

• Segelklaffarna som finns mellan förmaken och kamrarna i både högra och vänstra hjärthalvan.
• Fickklaffarna som finns där lungpulsådern avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern avgår från vänster kammare.

Kranskärlen ger hjärtat näring och syre

Hjärtmuskeln får näring och syre från två kranskärl. Kranskärlen är små blodkärl som bildar ett nätverk runt hjärtat. De förser hjärtmuskeln med blod, syre och näring. Blodet leds sedan tillbaka genom kransvener.

Hjärtat fungerar som en pump. Det pumpar ut blodet genom kroppens blodkärl och organ. Det tryck som uppstår i kärlen när hjärtat pumpar ut blodet kallas blodtrycket. Hjärtat växlar mellan att dra ihop sig och att slappna av för att nytt blod ska kunna pumpas ut. En sammandragning och en avslappning utgör tillsammans ett hjärtslag.

Antal hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen

Under vila brukar antalet hjärtslag vara mellan 60 och 80 slag per minut. Vältränade personer har ofta färre slag per minut. Antalet hjärtslag per minut kallas hjärtfrekvensen. Hjärtfrekvensen ökar när du anstränger dig. Vid mycket kraftig ansträngning kan antalet hjärtslag nå närmare 200 slag per minut. Detta sker för att öka blodflödet när behovet av syre till kroppens muskler ökar. Hjärtfrekvensen kallas också för pulsen.

Hjärtslagen startas av impulser

Hjärtslagen styrs genom att en elektrisk impuls startas från ett litet område i höger förmak som kallas sinusknutan. Impulsen får hjärtats förmak att dra ihop sig så att blodet strömmar in i de två kamrarna i hjärtat. Sedan når impulsen vidare ner till den så kallade AV-knutan, och därefter genom den så kallade His-bunten. His-bunten delar upp sig i två så kallade skänklar som leder impulsen till kamrarnas båda väggar. Detta leder till en sammandragning av kamrarna. Före nästa hjärtslag inträffar en vilopaus.

Sinusknutan, AV-knutan, His-bunten och de två skänklarna kallas för hjärtats retledningssystem. Hjärtats elektriska impulser mäts med ett så kallat EKG.

Hjärtat pumpar ut blodet i kroppens blodomlopp. Blodomloppet är ett system av blodkärl för transport av bland annat syre, näringsämnen och hormoner. Blodet för även bort avfallsprodukter som kroppen inte behöver, till exempel koldioxid.

Tre sorters blodkärl

Det finns tre typer av blodkärl:

• Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat ut till kroppens olika delar och organ.
• Vener kallas de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar och organ.
• Kapillärer heter de minsta kärlen längst ut som förbinder artärerna med venerna.

Artärerna leder vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. Blodet i artärerna från vänster kammare är syrerikt. Det beror på att blodet har förts genom blodkärlen i lungorna och syresatts där.

Du kan känna pulsen i artärerna

De stora artärerna delar upp sig i mindre blodkärl som når ut i hela kroppen. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna vidgas de lite. Det kan du känna via pulsen, till exempel på handleden eller på sidan av halsen. När du tar pulsen vid handleden är det strålbensartären du känner. Strålbensartären kallas även radialisartären. När du tar pulsen på sidan av halsen är det halsartärerna du känner. Ett annat namn för halsartären är karotisartären.

Stora kroppspulsådern är kroppens största artär

Stora kroppspulsådern kallas även aorta. Det är kroppens största artär. Stora kroppspulsådern har en diameter på ungefär 2,5 centimeter och avgår från hjärtats vänstra kammare. Den går först uppåt i en båge, och fortsätter sedan ner genom kroppen. Ungefär vid ryggradens nedersta kotor delar sig stora kroppspulsådern i två grenar. En till vardera sidan av den nedre kroppshalvan och ner i benen.

Lungpulsådern leder syrefattigt blod

Lungpulsådern utgår från höger kammare och delar upp sig i två lungartärer, en till varje lunga. Lungpulsådern innehåller syrefattigt blod trots att det är en artär. Alla andra artärer leder syrerikt blod.

Venerna samlar upp blodet ute i kroppens organ och muskler och leder det tillbaka till hjärtat. Venerna är antingen djupa eller ytliga. Ofta går två djupa vener bredvid varje artär.

De ytliga venerna reglerar kroppstemperaturen

De ytliga venerna på armarna och benen ligger precis under huden. Dessa vener hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Det sker genom att blodet avger värme när blodkärlen passerar nära huden.

Lungvenerna leder syrerikt blod

Lungvenerna transporterar syrerikt blod från lungornas blodkärl tillbaka till hjärtat. Två lungvener kommer från varje lunga. Lungvenerna leder syrerikt blod trots att de är vener. Alla andra vener från olika organ leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.

Hjärtat pumpar ut blodet till kroppens olika delar, och sedan måste blodet kunna föras tillbaka till hjärtat. Musklerna kring venerna hjälper till med att pressa tillbaka blodet mot hjärtat. Sammandragningar i musklerna gör att venerna trycks ihop och blodet förs i rätt riktning.

Inne i venerna finns också små klaffar. De stänger till blodkärlen så att blodet inte kan rinna tillbaka.

Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Det brukar delas upp i två delar, stora kretsloppet och lilla kretsloppet.

Stora kretsloppet når hela kroppen

Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når ut i hela kroppen. Blodet pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom stora kroppspulsådern och andra artärer. Det når sedan kapillärerna ute i kroppens vävnader och organ. Dit transporteras syre och näringsämnen, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan förs blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.

Lilla kretsloppet går till lungorna

Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet förs tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna. Därefter fortsätter blodet till vänster kammare som pumpar ut det i stora kretsloppet igen.