Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon. Även om barn i samma ålder har nått olika långt, brukar det jämna ut sig efterhand.

I samband med en ny utvecklingsperiod kan barnet ibland bli oroligt, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du är viktig för ditt barns utveckling

Barnet behöver dig för att utvecklas på alla sätt. Du behövs för sådant som mat och omvårdnad, men även för att barnet ska kunna bygga upp en god självkänsla och stimuleras i sin utveckling.

Du behöver finnas där och vara aktiv och delaktig.

Hur barnet kan föreställa sig saker utvecklas hela tiden. I den här åldern kan fantasin och det abstrakta tänkandet vara väldigt roligt för barnet. Abstrakt tänkande betyder att barnet förstår sådant som inte finns i nutiden eller som inte går att ta på. Det kan till exempel vara längd, vikt, höjd, siffror, storlek, former och färger.

Hur barnet tänker och tycker om sig själv

Hur barnet är med personer i sin omgivning avgör till stor del vad barnet tänker och tycker om sig själv. Blir barnet bemött med respekt och blir bekräftat är det lättare för barnet att tänka bra saker om sig själv. Det kan i sin tur göra att barnet blir modigare och vågar mer, och då kan hen få mer positiv uppmärksamhet från omgivningen.

På motsvarande sätt kan barnet hamna i en ond cirkel om hen utsätts för ständig kritik och negativ uppmärksamhet.

Barnet behöver pröva vad hen tycker om och vill

Det är viktigt för barnet att få pröva vad hen kan, tycker om och vill. Det påverkar hur barnet tänker om sig själv. Det är också viktigt att barnet får upptäcka vad omgivningen tycker om och inte tycker om, vill och inte vill. Genom att barnet själv bemöts med respekt för sin vilja, men också får höra hur andra vill och tycker lär barnet sig att det är okej att tycka och vilja olika.

Allt eftersom barnet mognar är det viktigt att du både pratar om och visar att alla tycker olika, både barn och vuxna. Och att det är okej. Nu är barnet inte tillräckligt utvecklat för att välja och ta beslut om viktiga saker. Ge därför inte för mycket ansvar.

Vanligt att organisera och ha ett enda intresse

Att samla på olika saker är vanligt och barnet kan ägna mycket tid åt att organisera och rangordna sina samlingar. Det är också vanligt att under en period ha ett eller flera intressen som barnet vill veta allt om. Det kan till exempel vara fakta om rymden, om dinosaurier eller att experimentera och undersöka hur olika saker fungerar.

Det är också vanligt att barn tänker att de alltid måste göra vissa saker i en viss ordning, många gånger och på exakt samma sätt. Det kan vara ett sätt att försöka få kontroll i en värld som upplevs som föränderlig och lite oförutsägbar.

Så kallat magiskt tänkande är vanligt i den här åldern. Barnet kan till exempel tro att något hemskt ska hända om hen gör eller säger på ett visst sätt. Det kan också exempelvis vara att barnet tror att hen kan påverka händelser och personer med sina egna tankar.

Hur barnet uppfattar tid

Barn i sexårsåldern funderar ofta över vad tid är och börjar förstå hur olika saker och ting hänger ihop. Du kan få frågor om vad klockan är eller om olika dagar och årstider. Barn i den här åldern har lättare att förstå skillnaden mellan dåtid, nutid och framtid och mellan kort tid och lång tid.

Barnet jämför likheter och olikheter. Hen kan börja förstå begrepp som större, störst, mindre, minst, lättast och tyngst.

En del barn i den här åldern kan berätta detaljer om sin dag, andra kan inte minnas vad de åt till lunch just i dag.

I sexårsåldern går många barn in i en period då de behöver få vara mer självständiga.  Det kan märkas genom att barnet bland annat vill vara med kompisar. De vill också ofta klara saker på egen hand. 

Ibland börjar den här fasen lite tidigare och ibland lite senare. För vissa barn är den här utvecklingsperioden mycket tydlig, och hos andra märks det inte så mycket.

Svårt att veta hur mycket du kan förvänta dig

Ibland vill barnet klara sig själv och utmana sig själv. Ibland vill barnet bli omhändertaget och slippa ansvar. Det kan vara svårt att som förälder veta hur mycket barnet bör klara av.

Ibland kan det vara bra att säga till barnet: ”du klarar mer än du tror”. Ibland behöver du försäkra barnet om att hen duger som hen är, och att det är genom att våga försöka som man lär sig nya saker, även om man skulle misslyckas.

Barnets fantasi kan vara både orolig och läskig

Barnets stora fantasi och förståelse av det som händer kan göra hen orolig och rädd. Det är inte ovanligt att barn i den här åldern kan vara rädda för vissa situationer eller saker. Barn kan till exempel vara rädda för sådant som kan hända med kroppen, till exempel att skada sig och att bli sjuk. Några andra exempel är att vara rädd för mörker, åska eller vissa djur.

Vara blyg eller rädd ibland

En del barn kan vara rädda för att gå på kalas, träffa människor de inte känner så väl eller för att göra andra saker de tycker är läskiga. Då behöver barnet stöd för att våga. Du kan till exempel vara med på kalaset.

Om barnet inte vågar försöka kan hen bli mer rädd. Det kan göra att hen vågar göra ännu färre saker i framtiden.

Orolig för att vara ifrån dig eller för att somna på kvällen

Den här perioden kan barnet både bli mer självständigt men samtidigt förstå att hen är mycket beroende av andra. Kanske inser barnet att du som förälder eller andra personer som står nära inte kommer att finnas för alltid. Det här kan vara svårt för barnet.

Det kan göra att det tar lång tid när ni ska skiljas åt eller när hen ska somna på kvällen. Att gå och lägga sig på kvällen kan upplevas som en form av separation. Har ni bråkat är det därför bra om ni kan bli vänner igen. Då blir det ofta lättare för barnet att somna.

Ta barnets oro på allvar

Ta barnets oro på allvar, till exempel frågor och funderingar om döden. Det kan vara svårt att veta vad du ska svara och säga om du inte vet vad barnet förstår. Genom att fråga barnet vad hen tror får du en uppfattning om på vilken mognadsnivå det är rimligt att prata. Du kan berätta hur du själv tänker i de här frågorna, att det finns många andra sätt att tänka och att barnet har rätt att ha en egen uppfattning.

I den här åldern är det vanligt att drömma mycket. De flesta barn har också mardrömmar ibland. Att vara orolig är en del av utvecklingen och oro visar sig ofta i drömmarna. Prata med barnet om vad hen tänker och känner. Det kan hjälpa barnet att sova lugnare. Du behöver inte vara orolig om barnet i övrigt mår bra.

Sök hjälp om ditt barn är väldigt oroligt och ditt stöd inte får det att gå över. Läs mer i kapitel Om du behöver stöd.

Här kan du läsa om ångest och fobier hos barn.  

Att prata om känslor

I den här åldern kan många barn börja uttrycka sin ilska i ord i stället för i handling. Du kan hjälpa barnet genom att försöka sätta ord på det som barnet verkar känna. Till exempel: "Det verkar som att du är ledsen nu". Ibland kan det vara så att barnet är ledset fast hen reagerar med exempelvis ilska. Det kan ni också försöka prata om. Till exempel: "Du låter arg, men kanske känner du dig ledsen?".

Låt bli att skoja om, inte låtsas om, nervärdera eller förklara bort det som barnet känner. Det barnet upplever är verkligt och viktigt, och är en del i hur barnet tänker och tycker om sig själv.

Använd inte ironi

Barn i den här åldern förstår inte ironi. Om du som vuxen säger en sak men menar en annan, är det vanligt att barn känner sig förvirrade och otrygga.

Prata efter ni har bråkat

När barnet har lugnat ner sig efter ett bråk eller ett utbrott kan du fråga hur hen kände sig när ni bråkade. Du kan också berätta hur det kändes för dig. Det kan vara bra för barnet att sätta ord på sina känslor och upplevelser. Att ni pratar kan också göra att ni får en trygg relation.

Att leka med kompisar är viktigt för barns sociala utveckling. Genom att vara tillsammans med andra kan barn lära sig att visa hänsyn, lösa konflikter och att leka.

Börjar förstå att människor tycker olika

I den här åldern börjar barn förstå att olika människor kan tycka olika om samma situation. Men det är fortfarande svårt att tänka sig att två kan ha rätt på samma gång. Antingen har barnet rätt eller så har den andra rätt.

Sova över hos en kompis

En del barn vill prova att sova över hos en kompis eller låta en kompis sova över. Men det som barnet tänker ska bli roligt kan kännas på ett helt annat sätt när det blir kväll och är dags att sova. Var beredd på att barnet kanske vill sova hemma till slut och att det i så fall inte är ett misslyckande att ändra sig. Kanske kan barnet göra ett nytt försök någon annan gång?

Börja eller gå i skolan

Det kan vara stor skillnad att börja eller gå i skolan jämfört med att ha gått i förskola, familjedaghem eller ha varit hemma. Det innebär nya förväntningar på att barnet ska klara av att bland annat passa tider, förstå instruktioner och hålla reda på sina kläder och saker.

Förändringen kan vara både härlig, spännande och svår. Hur barnet upplever skolan beror bland annat på barnets personlighet och var hen befinner sig i sin utveckling. Hur det är på skolan har förstås också betydelse.

Många barn känner sig stora och stärks av att klara av nya situationer. För andra kan de nya utmaningarna bli jobbiga. Du är ett bra stöd genom att tillåta att barnet reagerar på olika sätt, och genom att förstå att hen går igenom en stor förändring.

Kan behöva vara litet

Precis som när barnet var yngre kan hen under dagen anstränga sig för att vara duktig och försöka klara av kraven, för att efter skolan behöva vara liten och inte klara av samma saker. Barnet har försökt klara av vardagen i skolan och behöver bara få vara efteråt. Du kan behöva ta det lite lugnare med fritidsaktiviteter i samband med att barnet får stora förändringar i vardagen.

Barnet lär sig att samarbeta

Att barn förstår att de är beroende av andra gör att de ofta försöker samarbeta mer, både med barn och vuxna. Barn blir också allt bättre på att argumentera för sin sak. Barn kan ofta vara väldigt envisa och övertygade utifrån sina nya kunskaper om hur saker och ting fungerar och hänger ihop.

Lyssna på varandra

När barnet pratar med andra förstår hen bättre vad den andra tänker och känner. För att få en relation där ni litar på och respekterar varandra är det viktigt att verkligen lyssna på vad barnet säger. Barnet behöver också förstå att det är viktigt att lyssna på andra. Fundera över hur ni pratar med varandra och om ni brukar lyssna utan att avbryta.

Viktigt med rättvisa och regler

Att barnet förstår att hen är en del av en helhet kan också leda till att hen funderar kring rättvisa och fördelning. "Varför får hon och inte jag?" kan bli en återkommande fråga.

Barn börjar förstå fördelarna med att alla följer samma regler och därför tycker många om spel och sporter.

Vanligt att barnet kan och gör

I sexårsåldern är det vanligt att barnet gör detta:

• Förstår och tycker det är bra att samarbeta med andra.
• Prövar sin förmåga genom att tävla med andra.
• Börjar kunna förstå hur hen uppfattas av andra.
• Koncentrerar sig längre stunder.
• Har tålamod och väntar på sin tur.
• Diskuterar med andra och kommer fram till en lösning.

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Spela olika slags spel tillsammans.
• Låt barnet upptäcka sin värld genom att till exempel vara ute i naturen, göra utflykter, besöka bibliotek och museer.
• Gör en miniträdgård i fönstret. I småkrukor kan ni plantera olika kryddor och blommor.
• Ge barnet en almanacka och en klocka om hen frågar om dagar och tider.

I sexårsåldern är det vanligt att barn lär sig många nya ord och experimenterar gärna med dem. En del barn börjar intressera sig för att läsa. Barn i den här åldern uppskattar ofta rim, ramsor och roliga historier.

Nu utvecklas sättet att kommunicera och barn byter samtalsämne på ett mjukare sätt.

Fula och otäcka ord kan vara spännande

Många barn tycker också att det är spännande att testa vilken effekt otäcka och fula ord kan ha på omgivningen. Det är ofta ord de lär sig från äldre kompisar.

Det är viktigt att du föregår med gott exempel och inte själv använder ord du inte vill att ditt barn ska använda. Bli inte arg om barnet svär eller säger fula ord. Fråga i stället om barnet förstår vad hen säger, och förklara annars vad det betyder. Berätta också att andra kan bli ledsna eller arga om man använder det.

Testar vad ord betyder

När barn upptäcker ett ord för första gången gissar de sig till vad ordet kan betyda. Barnet testar sedan betydelsen i olika situationer. Om barnet märker att ordet betyder något annat ändrar barnet sin tolkning av ordet. Det kan vara bra att prata med barnet om vad olika ord betyder. Utgå från barnets tankar om ordet när ni pratar.

Ställ följdfrågor och var nyfiken på det barnet berättar

Hjälp till att utveckla barnets språk genom att ställa följdfrågor om det barnet pratar om. Försök att utveckla samtalet genom att föra in nya begrepp som har med det ni pratar om att göra. Du kan också försöka prata om något som har hänt tidigare eller prata om vad som ska hända på eftermiddagen eller senare under kvällen.

Försök förstå vad barnet vill berätta. Hjälp barnet att vara tydligare om du inte förstår. Du kan till exempel säga: "Nu förstod jag inte riktigt vad du menade. Kan du visa mig?" Fråga dig fram tills du förstår bättre. Det visar respekt för hur barnet tänker.

Skärmar och olika medier

Det finns olika uppfattningar om hur olika skärmar som dator, tv, surfplatta och mobiltelefoner påverkar barn. Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Många tv-program, tv-spel och datorspel som är anpassade till barnets ålder och förmåga kan vara roliga och bra som inlärning. Men de ska inte vara det enda sättet barnet lär sig saker på.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 6 och 12 år inte använda skärm mer än två timmar om dagen.

Titta tillsammans med barnet

Du som förälder sätter gränser kring olika media och lär barnen att hantera dem. Du tar beslut som du tror blir bäst för ditt barn. Ett allmänt råd är att undvika extremer. Att aldrig låta ett barn komma i närheten av en skärm kan ge ett underläge gentemot andra barn. Att ge barn obegränsad tillgång till skärm är skadligt och konkurrerar ut andra viktiga aktiviteter.

Fundera över vad du bedömer att ditt barn är mogen att klara av. Det kan skilja sig åt mellan barn i samma ålder. Anpassa det barnet får se efter hens personlighet. Titta tillsammans med barnet, prata om det ni ser och upplever. Du eller ett äldre syskon kan behöva sätta er in i spelet och hjälpa barnet om det behövs.

Tänk på att barn kan bli rädda för sådant som du inte tror de blir rädda för.

Begränsa tiden

Tidsbegränsa barnets skärmtid. För mycket skärmtid före läggdags ger ofta sämre sömn. Du kan begränsa tiden på ett tydligt sätt genom att till exempel ställa en äggklocka på ringning, och att barnet då får avsluta spelet och det aktuella momentet. Hjälp barnet att avsluta genom att säga ”nu är det bara fem minuter kvar”. Det ger också barnet lite tidsuppfattning.

Låt inte barn få se vuxenprogram eller spela spel med våld. Även nyhetsprogram kan innehålla våld. Stäng av obehagligt bakgrundsljud.

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

• Spelar spel och följer regler.
• Förstår vad dåtid, nutid och framtid innebär.
• Kan gräla och diskutera för att få sin vilja igenom.
• Börjar intressera sig för att kunna läsa och skriva.
• Skriver sitt namn.
• Ställer frågor som: Hur långt? Hur stort? Hur högt? Hur länge?

Tips på roliga saker ni kan göra tillsammans

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Gör namnlekar, lek charader och berätta gåtor för barnet.
• Lek rimlekar, det brukar vara roligt och hjälper också barnets språkutveckling.
• Berätta roliga historier och läs roliga böcker.
• Det finns flera bra och lärorika tv-spel och dataspel som barn kan använda.
• Låt barnet leka med skämtleksaker. De brukar tycka att det är väldigt roligt med pruttkuddar och liknande.
• Läs böcker tillsammans och pröva nya ord.

Barn i sexårsåldern kan få svårare att styra sina rörelser än tidigare. Det som barnet nyss klarade bra kan helt plötsligt bli svårt igen. Att till exempel hälla dryck från en tillbringare till ett glas kan bli svårt utan att spilla. Det är en naturlig del i utvecklingen och beror inte på att barnet är slarvigt.

Barn har ett stort behov av att röra på sig

Barn i sexårsåldern vill inte sitta still. Att ett barn i den här åldern är kroppsligt oroligt behöver inte alls betyda att hen är psykiskt orolig eller att det finns något problem på något annat sätt. En del barn behöver röra på sig mer än andra.

Bra på de mindre och finare rörelserna

Många barn kan ha lätt för göra mindre, finare rörelser som till exempel att sy och trä pärlor. Barn i den här åldern kan ofta knyta skorna och klippa mönster eller figurer med en sax.

Klarar inte att vara i trafiken själv

För att vara i trafiken krävs mognad och erfarenhet som barnet inte har än på några år. Barn har ännu inte lärt sig hur de använder till exempel synen och hörseln. Deras reaktionstid är också längre än vuxnas. Här kan du läsa mer om barnsäkerhet. 

Stolta över sina kroppar

Många är stolta over sina kroppar och upplever glädje över vad kroppen kan göra. Bekräfta och uppmuntra detta.

Undersöka sin och andras kroppar

I den här åldern börjar barn förstå att flickor och pojkar är olika. De börjar också bli medvetna att man till exempel kan pussa varandra, vilket brukar visa sig i lekar.

Det är också vanligt att barn undersöker sig själva och andra. Så länge det sker frivilligt och utan risk för att barnen gör illa varandra kan du låta dem fortsätta leka. Ha lite uppsyn och var uppmärksam på om det kan finnas något barn i leken som inte vågar säga ifrån och kanske egentligen inte vill vara med, eller om leken går för långt.

Prata med barnet om att vi ser olika ut och om att kroppen är ens egen, att man själv bestämmer över den. Fråga om barnet har några frågor. Läs mer på Rädda barnens webbplats om hur du kan prata med barn om barnets kropp och att sätta gränser.

Vanligt att barnet kan och gör

I den här åldern är det vanligt att barnet gör detta:

• Tappar mjölktänder och får permanenta tänder.
• Blir mer hungrigt och äter mer.
• Är medvetet om de kroppsliga skillnaderna mellan flickor och pojkar.
• Cyklar på en tvåhjuling utan stödhjul.
• Hoppar på ett ben.
• Hoppar hopprep.
• Kastar, sparkar och tar emot bollar.
• Lär sig att simma.

Tips på roliga saker

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Låt barnet klänga, klättra i träd och sträcka och tänja på kroppen.
• Låt barnet prova någon fritidsaktivitet.
• Låt det finnas tid till lek och avkoppling.
• Låt barnet bygga med lego, klippa ut klippdockor eller annat som kräver exakthet och precision.
• Lek olika handklapplekar.
• Hoppa hage.
• Hoppa hopprep.
• Anordna femkamp på lek för barnet och kompisarna.

Sök hjälp om du behöver stöd eller har frågor om eller känner oro för ditt barns utveckling.

Här är några exempel på vad du kan göra:

• Prata med ditt eget nätverk av exempelvis vänner, släkt och jobbarkompisar.
• Prata med andra vuxna, till exempel klasskompisars eller andra kompisars föräldrar.
• Prata med ditt barns lärare, eller någon annan i skolan som känner barnet.
• Gå med i föräldragrupper, till exempel i skolan.
• Kontakta elevhälsan på skolan. Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan.
• Kontakta en vårdcentral.
• Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.

Du kan också kontakta dessa anonymt:

• BRIS för vuxna
• Föreningen Minds föräldratelefon.