Det nyfödda barnets kropp – vanliga funderingar
Den första tiden händer det mycket med barnets kropp. Det är vanligt och en del i barnets utveckling. Ibland kan du behöva söka vård.
Nyfödda barn är känsliga och ömtåliga. Det är vanligt att ha många frågor och funderingar om barnets kropp.
Läs en kortare version av texten på lätt svenska här.
Om du är osäker på vad du ska göra
Kontakta barnavårdscentralen, BVC, eller ring telefonnummer 1177 för att få sjukvårdsrådgivning om du har funderingar eller känner dig osäker på vad du ska göra.
Kontakta BB om du har frågor under barnets första levnadsvecka.
Barnets navel
Resterna av navelsträngen ramlar bort av sig själv, oftast inom två veckor.
Naveln ska hållas ren. Tvätta försiktigt med vanligt vatten på en bomullspinne och torka sedan med en torr bomullspinne.
Det är vanligt att naveln blöder och att det kommer lite vätska. Det kan också lukta lite illa.
Ibland kan barnet ha slemhinna i stället för hud i navelgropen. Det kallas navelgranulom. Det brukar läka efter några veckor och försvinner oftast av sig själv. Kontakta BVC om det inte läker.
Söka vård vid besvär med naveln
Kontakta BVC om du har frågor om hur du ska sköta barnets navel. Under barnets första levnadsvecka kan du också kontakta BB.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Om det är bråttom
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ett eller flera av dessa symtom stämmer:
- Naveln är röd och svullen.
- Naveln luktar mycket illa.
- Det kommer mycket vätska från naveln.
- Barnet har feber eller verkar matt.
Det kan bero på en infektion i naveln.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Barnets kiss och bajs
Det är det vanligt att det första kisset är rött eller orange. Bajset ändrar färg flera gånger den första tiden.
Nyfödda barn brukar bajsa varje gång de äter och bajset är oftast väldigt löst. Färgen är oftast gul, men den kan också vara grön.
Här kan du se bilder på hur barnets kiss och bajs ändrar färg den första veckan efter förlossningen. Du kan också läsa om när du kan behöva söka vård.
Så bajsar barn efter någon vecka
Efter en eller några veckor bajsar de flesta barn mer sällan och efter ett tag är det vanligt att bajsa ett par gånger om dagen.
En del barn som ammas kan börja bajsa bara en gång i veckan. Ibland kan det gå upp till tio-tolv dagar eller längre mellan avföringarna. För barn som äter som de ska och mår bra gör det inget att det dröjer länge mellan avföringarna.
Barn som får bröstmjölksersättning bajsar oftast några gånger per dag, men det kan gå några dagar emellan. Det viktiga är hur barnet mår.
Trögt bajs eller förstoppning
Barn som ammas brukar inte få förstoppning. Om de bajsar sällan blir det mindre vätska i bajset och det ser mer ut som salva.
Barn som får bröstmjölksersättning kan ibland få problem med trögt bajs. Ibland kan du behöva ge en annan ersättning.
Kontakta BVC för råd.
Här kan du läsa om diarré hos barn, och om förstoppning hos barn.
Förkylning och nästäppa kan göra det svårt att äta
Små barn har små och trånga gångar i näsan och får ofta nästäppa även vid en lätt förkylning. De kan också få nästäppa utan att vara förkylda. Det kan göra att det blir svårt att äta och andas samtidigt.
Du kan pröva att droppa koksaltlösning eller bröstmjölk i näsan strax innan barnet ska äta.
Kontakta BVC eller en vårdcentral samma dag om barnet ändå har svårt att äta.
Det är vanligt att barn nyser ofta för att rensa näsan från slem och fostervatten. Då beror det inte på någon förkylning.
Svampinfektion i munnen
Nyfödda kan få en svampinfektion i munnen. Det ser ut som en vit beläggning på tungan och på insidan av kinderna och läpparna. Ofta försvinner infektionen av sig själv utan behandling.
Svampinfektionen kan smitta från det ammande barnet till bröstvårtorna på den som ammar.
Läs mer om svampinfektion hos små barn och när du ska söka vård.
Infektion i nagelbandet
Barn kan få en infektion i huden runt naglarna. Då blir det rött och svullet, och ibland kommer det också ut var.
En lindrig infektion kan du oftast behandla genom att tvätta med tvål och vatten eller badda med alsolsprit. Du kan köpa alsolsprit på apotek.
En kraftig infektion kan behöva behandlas med antibiotika. Kontakta BVC eller en vårdcentral för att få hjälp att bedöma vilken behandling som behövs.
Blåsor på läppen
Barn som suger intensivt kan få små blåsor på överläppen.
De gör inte ont och ger inte något besvär för barnet. Blåsorna försvinner av sig själv.
Huden och vanliga hudbesvär
Den första tiden kan barnet ha olika utslag eller torr och fjällande hud. De flesta små hudförändringar som barnet får går över av sig själv inom några veckor.
Det brukar hjälpa att ha olja i badvattnet om huden är torr och fjällar bara lite.
Fjällar huden mycket eller är mycket torr kan det bli som sår, särskilt i veckan vid handlederna och fotlederna. Då brukar det hjälpa att smörja med barnolja.
Huden kan påverkas bland annat av det barnet äter och av kyla och värme. Det är till exempel vanligt att barnet har en blåaktig färg på händerna och fötterna när det är kallt.
Gulsot hos nyfödda
Det är vanligt att nyfödda barn får gulsot. Då blir huden och ögonvitorna gula. Det beror på ett ämne i blodet som heter bilirubin som bildas i samband med förlossningen. Det kan vara svårare att upptäcka gulsot på huden på barn som har mörk hudfärg, men det kan synas i ögonvitorna.
Läs mer om gulsot och när du ska söka vård.
Prickar och utslag
Det är vanligt att nyfödda barn har prickar eller utslag. De flesta går över av sig själv.
Det här är några av de vanligaste:
- Små, vita, hårda prickar som är ljusare än huden. De sitter ofta på barnets näsa och kinder. De försvinner av sig själv, oftast inom några veckor efter födseln. Prickarna kallas för milier.
- Utslag som kommer och går kan vara värmeutslag. Barnet har dem ofta vid det ställe på huden där det har blivit varmt. Utslagen försvinner när huden har blivit svalare. De känns lite som upphöjda knottror. På ljusare hud är de röda. På mörkare hud kan huden blir mer mörk där utslagen är.
- Oregelbundna utslag i olika storlek kallas för toxiskt utslag eller hormonplitor. Oftast är det små knottror som blir gulvita när du trycker på huden. De känns när du drar med fingrarna över dem. På ljusare hud blir utslagen röda. På mörkare hud blir huden mer mörk där utslagen är. De försvinner av sig själv efter några dagar.
- Skorv är utslag i hårbotten eller ögonbrynen. Det ser ut som feta, lite gulbrunaktiga fjäll och kan likna mjäll. Skorv kallas också seborroiskt eksem. Läs mer om skorv och vad du kan göra.
- Blöjutslag är utslag eller eksem i blöjområdet. Det blir då torra fläckar. Ibland kan barnet också få en svampinfektion. Då blir huden glansig. På mörk hud blir utslagen mörkare än den övriga huden. På ljusare hud blir utslagen röda. Läs mer om hur huden i blöjområdet i texten Ta hand om ett nyfött barn.
I 1177.se:s bildguide kan du se bilder på och läsa om fler utslag och hudförändringar hos barn.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta BB om du har frågor den första veckan efter förlossningen.
Kontakta BVC om något av detta gäller:
- Barnets hud är så torr att huden får sprickor och blöder, eller blir röd och skorvig.
- Barnet har blöjutslag som du har behandlat själv, men som inte går över.
- Du har frågor eller känner dig osäker.
Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har blåsor med klart eller grumligt innehåll. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp att bedöma symtom och hjälp med var du kan söka vård.
Svullna bröst, svullna könsorgan och flytningar
Brösten på nyfödda barn kan bli svullna och lite ömma. Ibland kan det komma lite mjölkliknande vätska ur bröstvårtorna. Det beror på att barnet är påverkad av hormoner från tiden när hen låg i magen.
Svullna bröst brukar gå över av sig själv efter några veckor.
Det är ovanligt, men ibland kan brösten bli röda. Det kan vara tecken på en infektion. Då ska du kontakta BVC.
Svullna könsorgan
Barn kan ha svullna och röda könsorgan vid födseln. Det försvinner vanligtvis under den första veckan efter förlossningen.
Flytningar
Nyfödda flickor kan under de första dagarna efter förlossningen ha en vitaktig flytning från slidan.
Flytningen beror på hormoner. Den försvinner efter några veckor. Ibland kan flytningen vara blodblandad.
Huvudet
Huvudet är stort och tungt i förhållande till barnets kropp. Barnet kan inte själv hålla upp eller stödja huvudet i början utan behöver stöd av en vuxens hand.
Huvudet är mjukt och formbart
Huvudet är mjukt och formbart och består av åtta skallben som inte är riktigt sammanväxta när barnet föds. Det är för att barnet lättare ska kunna födas fram. Det behövs också för att hjärnan ska ha plats att fortsätta växa efter födseln.
Efter en förlossning genom slidan kan barnets huvud vara lite toppigt. Efter någon vecka blir huvudformen mer rund igen.
Mellanrum mellan skallbenen - fontaneller
Mellanrummen mellan skallbenen kallas fontaneller och kan kännas olika tydligt hos olika barn. Den stora fontanellen blir mindre under barnets första år och känns inte längre när barnet är mellan ett och två år.
Fontanellerna täcks av en stark hinna och tålig hud. Du behöver inte vara rädd för att försiktigt tvätta eller smeka barnet över det mjuka området på huvudet.
Barnet behöver få variera sin huvudställning
Huvudformen kan bli lite sned eller platt om barnet alltid ligger på rygg med huvudet åt samma håll.
Alla barn ska sova på rygg tills de kan vända sig själv. Därför är det bra att variera ställningarna när barnet är vaken. Låt till exempel barnet ligga på mage på din kropp eller på en filt på golvet.
Kontakta BVC om du är orolig över huvudformen eller över hur barnet håller sitt huvud.
Film: Hur ska barnet ligga?
Ögonen
När barnet föds fram är det vanligt att hen får små blödningar i ögonvitorna. De brukar försvinna av sig själv efter några veckor.
Under barnets första levnadsdagar är det vanligt att ögonen är lite svullna. Det brukar gå över av sig själv.
Ögonen kan också bli irriterade och det kan komma gulaktig vätska ur dem. Det kan bero på att tårkanalerna är lite trånga. Det är vanligt och inte skadligt. När barnet har sovit kan ögonlocken ha fastnat i varandra av den torkade vätskan. Då kan du behöva torka ur ögonen för att hen ska kunna öppna dem.
Torka med en mjuk och ren tvättlapp eller bomullstuss doppad i ljummet vatten eller koksaltlösning. Koksaltlösning finns att köpa på apotek. Torka utifrån och in mot ögonvrån.
När och var ska jag söka vård?
Sök vård om barnet har något av dessa besvär:
- variga och svullna eller röda ögon
- blåsor runt ögonen.
För barn yngre än en månad ska du genast söka vård på en akutmottagning.
För barn äldre än en månad ska du kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Nyfödda är extra känsliga för infektioner
Under det första halvåret har barnet ett visst skydd mot infektioner. Barnet fick antikroppar genom moderkakan under graviditeten. Om barnet ammas får hen också lite extra skydd genom bröstmjölken.
Men barnet är ändå känslig för infektioner, speciellt under den första månaden. Där det finns mycket folk finns det också infektioner. Undvik därför kollektivtrafik, kaféer och affärer där det samlas mycket folk, om det är möjligt. Detta gäller särskilt på hösten och vintern då många är sjuka.
Barn upp till ett år blir lätt smittade av infekterade barn. Träffa därför inte förkylda barn och vuxna under de första månaderna, om det är möjligt. Det är bland annat viktigt att undvika att barnet får RS-virus.
Det är bra om alla som tar i barnet tvättar händerna först och inte pussar barnet i ansiktet.
Läs mer om vanliga sjukdomar och besvär hos barn.
Om barnet behöver läkemedel
Fråga på BVC eller vårdcentralen innan du ger läkemedel till barn som är under sex månader.
När du ger flytande läkemedel behöver du använda en så kallad dosspruta. Låt gärna barnet sitta eller halvligga i knäet. Spruta in läkemedlet ganska långsamt genom barnets mungipa mot insidan av kinden. Då minskar risken för att barnet ska få läkemedel i luftstrupen.
Läs mer om att ge läkemedel till barn.
