Fysioterapi vid psykiska besvär
Du som har psykiska besvär kan må bättre med fysioterapi. Då kan du få hjälp med dina besvär, ofta med hjälp av rörelse och träning i olika former. Du kan också få hjälp med att förändra dina levnadsvanor.
Fysioterapi kallas även sjukgymnastik. Du kan kontakta en fysioterapeut eller sjukgymnast, genom att själv ringa och boka en tid.
Du kan också få en remiss från en läkare. Du betalar en patientavgift för besöket. Här kan du hitta vård.
Både vuxna och barn kan få hjälp av en fysioterapeut vid psykiska besvär.
Lite längre ner på denna sida kan du se filmer från pimärvårdens sjukgymnastmottagning på Gotland. De handlar om fysisk aktivitet som medicin vid panikångest, vid depression och nedstämdhet, vid sömnstörning och vid ångest.
Varför görs behandlingen?
Psykiska besvär visar sig ofta i kroppen. Du kan till exempel ha något av följande:
- värk
- spända muskler
- oro och ångest
- svårt att somna
- större behov av sömn än vanligt.
Du kan känna dig missnöjd med dig själv och din kropp och tänka mycket på hur det känns i kroppen. Det kan också kännas svårt att veta hur du ska ta hand om dig själv.
Förberedelser
Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför ett besök hos en fysioterapeut.
Du kan behöva träningskläder men fysioterapeuten informerar dig i så fall om detta.
Du blir undersökt av fysioterapeuten
Fysioterapeuten undersöker dig för att ta reda på vilken behandling du behöver.
Fysioterapeuten undersöker bland annat följande:
- hur du rör dig
- om och var du har ont
- hur lederna fungerar
- styrkan i musklerna.
Du får göra olika rörelser och fysioterapeuten tittar på hur du rör dig.
En del undersökningar gör fysioterapeuten med händerna för att få en känsla för hur en rörelse, muskler eller leder fungerar.
Du får berätta hur det känns i kroppen när du rör dig och när du är stilla.
För att mäta muskelstyrkan i exempelvis ditt ben, kan fysioterapeuten försöka få benet i rörelse medan du håller emot.
Du kan också få upprepa en rörelse flera gånger för att fysioterapeuten ska se hur många gånger du klarar av att göra rörelsen.
Du får svara på frågor om din hälsa
Du får också svara på frågor som till exempel följande:
- Vilka besvär har du just nu?
- Vilka besvär har du haft tidigare?
- Hur mår du i vardagen?
- Använder du läkemedel och i så fall vilka?
- Vad arbetar du med och vad gör du på fritiden?
Fysioterapeuten hjälper dig att kontakta en läkare om du har symtom som behöver utredas mer.
Så går behandlingen till
Tillsammans med fysioterapeuten kommer du fram till vilken behandling eller vilka övningar som passar dig.
Du kan få behandling både enskilt och i grupp.
Övningar för att lära känna din kropp
Övningarna är enkla rörelser. Det kallas också basal kroppskännedom.
Genom basal kroppskännedom kan du lära dig att känna igen hur kroppen reagerar på olika känslor och situationer.
Övningarna kan till exempel vara att stå, sitta, gå och att fokusera på andningen. Du lär dig också att vara medveten om att du andas på olika sätt i olika situationer.
Du kan läsa om medveten närvaro här.
Du lär dig att reflektera kring det du upplever, till exempel genom att växla mellan att värdera och att observera vad som händer.
Råd om fysisk aktivitet som passar dig
Fysioterapeuten hjälper dig att ta fram ett förslag på fysisk aktivitet som är anpassat till dig. Det kan till exempel vara promenader, egen träning på en motionsanläggning eller gruppträning tillsammans med personer som har liknande besvär som du har.
Fysisk aktivitet på recept
Du kan få fysisk aktivitet på recept utskrivet av en fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska. Fysisk aktivitet på recept förkortas FaR. FaR innebär att du får hjälp med att hitta en form av fysisk aktivitet som är anpassad efter dina förutsättningar.
Filmer från pimärvårdens sjukgymnastmottagning, Gotland
Fysisk aktivitet som medicin vid panikångest
Sjukgymnast Frida Broman informerar.
Sjukgymnast Frida Broman informerar.
Fysisk aktivitet som medicin vid depression och nedstämdhet
Sjukgymnast Frida Broman informerar om fysisk aktivitet som medicin mot depression och nedstämdhet.
Sjukgymnast Frida Broman informerar om fysisk aktivitet som medicin mot depression och nedstämdhet.
Fysisk aktivitet vid sömnstörning
Sjukgymnast Sofie Kristoferson ger råd om vad du kan göra för att sova bättre.
Sjukgymnast Sofie Kristoferson ger råd om vad du kan göra för att sova bättre.
Fysisk aktivitet vid ångest
Sjukgymnast Frida Broman berättar om betydelsen av fysisk aktivitet vid ångest.
Sjukgymnast Frida Broman berättar om betydelsen av fysisk aktivitet vid ångest.
Kan jag göra behandlingen själv?
Du kan göra övningarna själv efter att fysioterapeuten har tagit reda på vilken typ av träning som är bra för dina besvär. Det är vanligt att få ett program med övningar som du ska göra hemma mellan besöken hos fysioterapeuten.
Du kan även behöva röra dig mer i vardagen. Det behöver du göra själv hemma.
Så mår du efteråt
De flesta mår bättre efter en behandling. Du kan känna dig lugnare och mer avspänd.
En del kan bli trötta efter en behandling. Du kan känna dig öm i musklerna efteråt, ungefär som vid träningsvärk, men det brukar gå över efter några timmar.
Berätta för fysioterapeuten om hur du mått efter behandlingen.
Då kan fysioterapeuten anpassa behandlingen till rätt nivå.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.