Skolios
Skolios innebär att ryggraden är böjd åt ena sidan. Hur mycket den är böjd är olika mellan olika människor. De flesta har inga större besvär av skolios, men en del kan behöva få behandling.
I elevhälsan blir alla barn undersökta för att kunna upptäcka skolios.
Vad beror skolios på?
När du har skolios är ryggraden böjd och vriden. Det kan till exempel bero på att ryggen växer ojämnt när barn växer på längden. Skolios kan också bero på att barnets ben är olika långa eller att bäckenet är snett.
Kan ibland bero på skador eller sjukdomar
Skolios kan också bero på skador eller sjukdomar i ryggraden, musklerna eller nervsystemet.
Symtom
När du har skolios är övre delen av ryggraden böjd i en liten båge åt ena sidan.
Skolios kan även synas på till exempel följande sätt:
- Ena axeln sitter högre än den andra.
- Ena skulderbladet sticker ut mer än det andra.
- Revbenen kan bukta ut på ena sidan.
Hos en del personer kan både övre och nedre delen av ryggraden vara sned åt olika håll. Då kan ryggraden se ut som bokstaven S bakifrån.
Kan ge fler besvär
Hur mycket besvär du har av skolios beror på hur stor böjen på ryggraden är. Du som har en kraftig böj kan till exempel bli trött i ryggen och få ont.
Hos en del kan lungorna påverkas så att du lättare blir andfådd, men det är ovanligt.
När och var ska jag söka vård?
Elevhälsan på barnets skola kontrollerar om barnet har skolios.
Om du tror att ditt barn kan ha skolios kan du kontakta elevhälsan.
Kontakta en vårdcentral om barnet inte har börjat skolan ännu och du misstänker att hen har skolios. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar
Barn undersöks för skolios hos elevhälsan i årskurs 4.
Barnet får klä av sig på överkroppen och böja sig fram. Skolsköterskan eller skolläkaren tittar och känner på ryggen för att se om ryggraden är böjd. Om det finns en misstanke om skolios får barnet undersökas regelbundet inom elevhälsan.
Vidare undersökningar
Barnet kan få en remiss till en ortoped om elevhälsan tror att barnet behöver få behandling. Barnet kan till exempel behöva undersökas med röntgen.
Barnet undersöks regelbundet
Barn som har skolios undersöks regelbundet så länge barnet växer. Det är vanligt att bli undersökt en till två gånger om året, men det kan bli oftare.
Böjen på ryggraden brukar mätas i grader.
Behandling
De flesta som har lindrig skolios behöver ingen behandling. När skolios beror på att benen är olika långa kan det hjälpa med ett speciellt inlägg i skorna. Det kan göra att ryggen rätas ut.
En del behöver få behandling. Då finns det olika alternativ, beroende på hur stor böjen i ryggraden är och vilka besvär barnet har.
Fysioterapi och idrott
Barn med skolios kan delta i idrotten i skolan och i andra fysiska aktiviteter. Det är viktigt att stärka musklerna i ryggen och magen. En fysioterapeut kan hjälpa till med övningar om det behövs.
Behandling med korsett
De som har skolios och riskerar att få större besvär kan behöva behandlas med en så kallad korsett. Korsetten är gjord av plast och sitter på överkroppen.
Hur ofta barnet behöver ha korsetten är olika. En del behöver ha korsetten hela dygnet, andra bara på till exempel natten. Korsetten hindrar att ryggraden böjs ytterligare.
Det finns olika typer av korsetter. Ofta behöver barnet behandlas med korsett i flera år, så länge hen växer.
Om barnet behöver stöd
Det kan kännas jobbigt för ett barn att ha korsett på sig. Barnet behöver inte ha korsetten under idrotten i skolan eller vid andra fritidsaktiviteter. Du kan prata med en läkare eller sjuksköterska på mottagningen ni går till om ni behöver stöd.
Operation
Barn som har en stor böj på ryggraden kan behöva bli opererade. Den kan göras på olika sätt beroende på bland annat följande:
- barnets ålder.
- vilken typ av skolios barnet har.
- var i ryggraden kröken är.
- hur stor kröken på ryggraden är.
Operationen görs på vissa sjukhus i Sverige.
Det tar ofta några månader innan ryggen har läkt efter operationen.
Andra sjukdomar kan öka risken
Ofta är det oklart varför någon har fått skolios, men det kan vara ärftligt.
Risken för att ett barn ska få skolios ökar om barnet samtidigt har en sjukdom eller skada i musklerna eller på nervsystemet. Det kan till exempel vara cerebral pares eller en ryggmärgsskada.
Skolios orsakas inte av att barnet har burit tungt eller hur barnets hållning är.
Skolios i vuxen ålder
Skolios visar sig oftast i ungdomen. Ibland kan skolios komma i vuxen ålder, men det är ovanligt. Då brukar det bero på skador eller sjukdomar i ryggen.
Skolios kan ge samma besvär hos vuxna som hos barn och ungdomar. Om du har besvär av skolios när du är vuxen brukar fysisk aktivitet och fysioterapi vara de vanligaste behandlingarna. En del kan behöva opereras, men det är mycket ovanligt.
Du kan behöva använda en stödjande korsett om din rygg är mycket böjd.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.