Du kan få diskbråck i hela ryggraden men det är vanligast i nedre delen av ryggen, som kallas ländryggen. En vanlig form av påverkan på nerver från ett sådant diskbråck är smärta som strålar ut i benet, ofta benämnd ischias.

Näst vanligast är att få diskbråck i övre delen av ryggen, som kallas halsryggen. Då kan du få smärtor som strålar ut i armen. Det är mindre vanligt med diskbråck i bröstryggen.

Du kan få ett eller flera av följande symtom vid diskbråck i ländryggen:

• Ont i ryggen.
• Smärta som strålar ner i ett ben, så kallad ischias.
• Domningar och stickningar i benet och foten.
• Svaghet i benen och svårt att kontrollera benens rörelser.
• Svårt att kontrollera urin och avföring.

Du kan få följande symtom vid diskbråck i halsryggen:

• Ont i nacken.
• Smärta som strålar ut i armarna, eventuellt också i fingrarna.

Smärtan och de andra besvären kan antingen komma mycket snabbt eller gradvis under dagar eller veckor. Det går sedan oftast över successivt.

Kontakta en vårdcentral om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre inom ett par veckor eller om smärtstillande läkemedel inte hjälper. Det är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Du kan också besöka en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Där kan du få hjälp och goda råd.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottaging om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

• Du har svårt att kontrollera urin och avföring.
• Du har nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.

Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan ha ont och svårt att gå när du har diskbråck. Men det är bra att röra på sig. Det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Du kan till exempel göra följande för att må bättre:

• Gör vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
• Du som arbetar bör gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Försök att stå upp och arbeta om du har ett stillasittande jobb. Du kan behöva sjukskriva dig ett tag om du har ett fysiskt krävande jobb.
• Försök att motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina ryggmuskler och benmuskler.
• Lägg en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs om du har diskbråck i ländryggen.
• Prova att ligga på sidan i fosterställning.
• Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. De gör inte att du blir av med diskbråcket, men kan hjälpa dig att komma igång med vardagsaktiviteter. Du hittar receptfria läkemedel på apoteket.

Läkaren kontrollerar först att du inte har någon allvarlig sjukdom som ger dig ont i ryggen. Då undersöks till exempel följande:

• Var gör det ont i ryggen?
• I vilken del av kroppen breder nervsmärtan ut sig?
• Hur är dina reflexer i benen?
• Hur är känseln i benen och eventuellt i underlivet?
• Hur är muskelstyrkan i benen?

Läkaren kan behöva stoppa in ett finger i ändtarmen för att känna om du kan knipa och för att känna på prostatan.

Om läkaren tror att du kan ha diskbråck i halsryggen undersöks följande:

• Var i nacken gör det ont?
• Hur är dina reflexer i armarna?
• Har du känsel i armar och fingrar?
• Hur är muskelstyrkan i armarna?

Du kan behöva lämna prover

Vissa laboratorieprover brukar tas om du aldrig tidigare har haft ont i ryggen eller ischias. Proverna tas för att utesluta sjukdomar som kan vara allvarliga. Vid diskbråck brukar dessa prover ofta visa att dina värden är opåverkade.

Exempel på prover du får ta är:

• sänka
• blodvärde
• urinprov
• temperatur.

Ibland behövs fler undersökningar

Du kan behöva bli undersökt med datortomografi eller magnetkamera om ryggvärken eller ischiasvärken inte har blivit bättre efter fyra till sex veckor. Bilderna från undersökningen kan ge läkaren mer information orsaken till om dina besvär.

Behandlingen vid diskbråck består av läkemedel, fysioterapi och ibland operation.

Läkemedel

Ibland hjälper det inte att enbart röra på sig och ta receptfria läkemedel. Då kan du behöva starkare, receptbelagda läkemedel.

Besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Du kan själv kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Det behövs ingen remiss. De kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram så att du kommer igång med att träna upp musklerna och konditionen. Träningen gör att du blir starkare, rörligare och oftast får mindre ont.

Det är viktigt att behandlingarna utvärderas. Det kan vara bra att ompröva behandlingen om du inte har blivit bättre efter tre till fyra gånger och fundera på om det finns något annat sätt att lindra besvären.

Det finns också andra metoder som kan lindra. Till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektrisk nervstimulering som också kallas tens. Dessa metoder kan lindra besvären, men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att metoderna hjälper till att läka diskbråcket.

Ibland kan en operation behövas

Prata med din läkare om operation om du har mycket ont och upplever att du inte kan leva ett aktivt liv igen.

De som opereras blir i regel bättre eller helt bra, särskilt beträffande ischiassmärtan. Men det är inte alltid lämpligast med en operation.

Du kan behöva en operation omedelbart i följande situationer:

• Diskbråcket trycker på nerver till urinblåsan eller ändtarmen och du kan inte kontrollera urin eller avföring.
• Du blir förlamad i benet eller i armen.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt om du ska opereras. Du får den information du behöver av din läkare.

Operation vid diskbråck i ländryggen

När man opererar ett diskbråck i ländryggen gör läkaren ett hudsnitt och skapar en liten öppning mot disken mellan två kotbågar. Läkaren håller nervroten åt sidan och tar bort diskbråcket.

Operationen brukar ta en timme och du är sövd när du opereras. Du kan ibland få gå hem samma dag, men oftast dagen efter operationen.

Du kan röra på kroppen som vanligt efteråt. Men var försiktig med att anstränga ryggen i början.

Steloperation

En steloperation görs oftast vid diskbråck i halsryggen.

Vid en steloperation tar läkaren bort disken mellan två kotor. Sedan tar läkaren ett ben, oftast från höftkammen, och placerar det mellan kotorna. Läkaren gör också en fixation med titanimplantat. Det innebär att en liten del av ryggraden blir orörlig, men det påverkar inte den totala rörligheten i ryggen.

Operationen tar oftast en och en halv till två och en halv timmar. Du är sövd när du opereras. Du får komma hem från sjukhuset efter en eller ett par dagar.

Efter operationen

Du kan behöva någon form av rehabilitering efter operationen. Det är viktigt att träna upp ryggmusklerna och magmusklerna. Olika kliniker har olika program för hur rehabiliteringen går till. 

Hur snabbt du kommer tillbaka till arbetet igen beror på vilka arbetsuppgifter du har. Den tid du är sjukskriven efter en operation kan variera från några veckor till tre månader.

Det är ovanligt att få ett diskbråck på samma ställe igen efter en operation, men nya diskbråck kan uppstå mellan andra kotor. Du behöver genomgå en ny utredning om du får ett nytt diskbråck.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du har rätt att vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.