Sorg när någon har dött
Sorg är alla de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som du kan få vid en förlust. Sorg kan göra ont och vara jobbigt. Men det kan vara olika för olika personer, och i olika perioder. De flesta upplever sorg åtminstone någon gång i livet.
Det kan vara olika slags förluster som gör att man får sorg. Den här texten handlar om hur det kan vara att sörja någon som har dött.
Texten riktar sig till dig som är vuxen. Här kan du läsa mer om sorg hos barn och unga. Du som själv är ung kan läsa om sorg på umo.se.
Sorgen brukar mildras så småningom, utan att du behöver hjälp från vården.
Hur kan jag reagera vid sorg?
En del gråter mycket när de sörjer, andra gråter inte alls. En del vill prata om det som har hänt, andra vill sörja för sig själva.
Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.
Reaktionerna kan växla
Här är exempel på reaktioner som kan komma vid sorg:
- overklighetskänslor
- saknad och längtan efter den som har dött
- förtvivlan och nedstämdhet
- känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet
- oro eller ångest
- ilska och irritation
- ständiga tankar på den som har dött och på döden
- skuldkänslor.
Du kan börja tänka mycket på frågor om varför vi finns: Vad är meningen med livet? Varför kunde detta inträffa? Varför är jag drabbad? Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?
Du kan bli arg på den som har dött och lämnat dig kvar, eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt.
Det är vanligt med skuldkänslor. En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Andra kan känna skuld för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött.
Dina känslor och reaktioner kan växla snabbt.
Det kan vara svårt att förstå att det som har hänt verkligen har hänt. Det kan kännas som om du är bedövad och avskärmad från omgivningen. Då kanske du inte känner något särskilt alls. De känslorna kan vara svåra att förstå. Man kan tycka att man borde känna sig ledsen.
Sorgen kan påverka hur du fungerar
Sorg kan påverka dig på olika sätt. Här är exempel på vad du kan uppleva:
- Du kan känna dig trött och orkeslös.
- Du kan ha svårt att somna eller sover för lite eller för mycket.
- Du kan ha ont i huvudet, i magen eller någon annanstans i kroppen.
- Du äter mer eller mindre än vad du brukar göra.
- Du tappar lusten att göra saker.
- Du kan lättare få infektioner.
Sorgen kan förändra hur du tänker och vad du tänker
Sorgen kan göra att du får svårt att koncentrera dig eller att förstå och minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker. Det kan ta längre tid att göra saker än vad du är van vid.
Det är också vanligt att uppleva att den som är död har kommit tillbaka. Det kan vara korta stunder när du tycker att du hör, ser eller känner att personen är hos dig. Kanske pratar du med personen som har dött.
Sorgen är olika för olika personer
Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt. Kanske visste du att personen skulle dö och hann vänja dig vid tanken innan det hände.
Det kan kännas på ett annat sätt om personen dog hastigt och oväntat.
Sorgen kan också påverkas av vilken relation du har till den som har dött och om det är en vuxen person eller ett barn som har dött.
När ett barn eller en ung person dör kan man också sörja allt som den personen inte fick chansen att uppleva.
Alla sörjer olika. Det kan ha betydelse vem du är som person, hur gammal du är, hur din uppväxt har varit, vad du har varit med om tidigare i livet, hur din omgivning visar sorg och vilket stöd du har från omgivningen.
Vad händer i kroppen vid sorg?
Sorg aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Det kan påverka hur du fungerar och beter dig. Höga halter av stresshormoner i kroppen påverkar också immunförsvaret. Det kan göra att du blir extra känslig för infektioner.
Sorg påminner ibland om depression men är inte samma sak.
Du kan behöva ta paus från jobb eller studier
Sorg är ingen sjukdom men kan ändå påverka hur du mår. Du kan behöva vara hemma helt eller delvis en tid om du har ett arbete, söker jobb eller studerar. På efterlevandeguiden.se kan du läsa mer om vilka möjligheter som finns.
Vad innebär det att ha sorg?
Det finns olika sätt att beskriva hur det känns att ha sorg. Tidigare har sorg beskrivits som något som följer vissa bestämda faser.
Nu utgår forskningen från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av förlusten. Det andra läget kännetecknas av den nya tillvaron utan den som har dött.
Att pendla mellan de olika lägena innebär att du ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt och ha svårt att hantera att personen som du sörjer är död.
Nästa stund kan du tänka, känna och göra saker utan direkt koppling till förlusten eller sorgen. Du kan ta tag i saker som du vill eller behöver ordna för att skapa en tillvaro som fungerar utan den som har dött.
Ibland kan du pendla mellan de båda lägena med några minuters mellanrum. Andra gånger kan du vara längre i ett läge, kanske timmar, dagar eller veckor. Så småningom kommer du att märka att du fokuserar alltmer på din nya tillvaro.
Trots det kan du efter lång tid plötsligt bli väldigt ledsen igen. Det betyder inte att sorgen börjar om från början. Sorgen finns kvar hela livet. Oftast mildras sorgen med tiden men den kan göra sig påmind olika starkt och vid olika tillfällen. Du lär dig att leva med sorgen.
Vad kan jag göra själv?
Det finns saker som kan göra det lättare när du har sorg:
Ha rutiner
Försök att äta och att sova på regelbundna tider.
Berätta för andra
Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som om ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att ha någon hos sig även om man inte vill prata.
Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata mer med någon eller några som har liknande erfarenheter. Du kan läsa mer om stödgrupper längre ner i den här texten.
Skriv, läs, lyssna på musik, titta på film om sorg
Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.
Fråga vad som hände
Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med att personen dog. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med personalen som tog hand om personen.
Ceremonier kan hjälpa
Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.
En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Du kan till exempel tända ett ljus eller utföra någon annan handling. Du kan besöka en särskild plats eller spara något föremål som betyder mycket. Den som är död kanske hade en blogg eller ett konto på sociala medier som du kan fortsätta att skriva på.
Ta paus från sorgen
Sorgen kan kännas lite lättare om du då och då kan tillåta dig att försöka göra sådant som du brukar tycka om eller som du behöver göra.
Det är också bra om du rör på dig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.
Försök att stå ut med sorgen
En del personer kan reagera på en förlust genom att börja arbeta mycket eller genom att snabbt gå in i en ny relation. Det kan vara vad de behöver just då. För andra kan det vara bättre att vänta lite med stora beslut.
Försök att ha tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var försiktig med alkohol och droger så att du inte utvecklar ett beroende. Undvik också att isolera dig.
När och var ska jag söka vård?
De flesta klarar av att ha sorg med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen.
Det finns också många föreningar och organisationer som ger råd och stöd på mejl, chatt och telefon.
Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening. Du kan läsa mer om dem längre ner.
Kontakta vården om du behöver mer stöd, till exempel om sorgen på något sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.
Om det är bråttom
Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.
Stöd till dig med en närstående som tagit sitt liv
Att mista en närstående som har tagit sitt liv innebär ofta svåra påfrestningar för dig som är efterlevande. Sorg och saknad blandas ofta med känslor av skuld och ilska på ett sätt som kan skilja sig från vanligt sorgearbete.
Du som har mist en närstående som har tagit sitt liv under det senaste året har möjlighet att ha återkommande kontakt med en efterlevandelots. Läs mer på Region Gotlands webbplats
Stöd från andra med erfarenhet av sorg
Vilken sorts stöd och hjälp som du kan få beror på var du bor. Här är några exempel på vad som kan finnas.
Sorgegrupper och enskilt stöd
Alla religiösa samfund ger stöd på något sätt åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.
Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du har sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.
Självhjälpsgrupper
En person som själv har upplevt och bearbetat en sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.
Fråga om du är osäker
Ibland finns oseriösa aktörer som erbjuder stöd vid sorg. Fråga till exempel någon inom Sjukhuskyrkan om du får eller hittar erbjudanden om stöd som du är osäker på.
Du kan också själv ta reda på om den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, till exempel Socialstyrelsen.
Stödföreningar
Om du önskar mer specifik information eller gemenskap med andra, kan du söka i listan över patientföreningar och närståendeföreningar. Du behöver inte vara medlem för att kontakta en förening.
Hur påverkas livet av sorg?
Att lära sig leva med sorgen tar olika lång tid för olika personer. Det beror också på vilken förlust som orsakat sorgen. En del behöver prata mycket och få stöd långt efter förlusten.
För många är det första året svårast. Sedan har alla årstider och högtider hunnit passera utan den som är död. Efter det kan det kännas lättare.
För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött.
En del tycker att tiden före en begravning och själva begravningen är jobbigast, sedan kan det bli lättare.
Sorgen finns kvar hela livet. Men den förändras med tiden. Det blir lättare att tänka på förlusten och att lära sig leva med det som har hänt. Dina erfarenheter gör att du kan hantera minnena på ett annat sätt. Du kan ändå känna dig lika ledsen vid vissa händelser eller dagar som du gjorde i början av sorgen, även efter många år.
Tillvaron kan bli annorlunda än tidigare. Din trygghet och identitet kan påverkas. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. De erfarenheter du får av det som har hänt kan förändra dig som person och vad du tycker är viktigt.
Sorg påverkar relationer
Sorg kan påverka relationer med andra människor på olika sätt.
En del känner att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans.
Andra känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra.
En del känner sig mer sårbara. Det kan bero på vad som har orsakat sorgen. Sårbarheten kan göra att du säger saker som du inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på till exempel en närstående. Kanske undviker du andra personer.
För andra gör sårbarheten att de söker mer stöd och blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.
Ta hjälp om du känner att ni inte kan stötta varandra. Det kan finnas andra i din omgivning som du kan dela sorgen med. Läs mer om vilka andra alternativ som finns i kapitlet När och var ska jag söka vård?
Barn och unga i sorg
Barn kan ha egna sätt att uttrycka sorg. Deras behov av bemötande och stöd kan variera, bland annat beroende på hur gamla de är. Här kan du läsa mer om sorg hos barn och unga.
Att vara närstående till någon med sorg
Det tar olika lång tid för olika personer att sörja. Det är också vanligt att sörja på olika sätt.
Ibland kan en persons beteende efter en förlust verka märkligt för omgivningen men det kan ändå fungera för den som har sorg. En del kan verka som om de inte alls sörjer. De kanske tar en paus från sorgen eller också visar de inte sin sorg för andra.
Det viktiga är att du som är närstående visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.
Ni kan också prata om andra vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla.
Om det finns barn kan du hjälpa till genom att upprätthålla trygga, välkända vardagsrutiner. Det kan vara att följa med barnet till någon aktivitet eller hjälpa till med läxor. Du kan läsa mer i texten om sorg hos barn och unga.
Det är mycket vanligt att den som har sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Ge konkreta förslag på när ni ska umgås.