Ett tydligt tecken på graviditet är att du inte får någon mens. Det här är fler exempel på vanliga symtom:

• Brösten ömmar och spänner.
• Du mår illa och kanske kräks, särskilt på morgonen.
• Du får mindre eller mer matlust.
• Du känner dig trött.
• Du är känslig för vissa lukter.
• Du blir lättare ledsen.

Redan i början av graviditeten känner många att brösten blir ömtåliga och spända. Det är ofta ett av de första tecknen på att du är gravid.

För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten. Det lagras extra fett i brösten och körtlarna som ska blida mjölk växer.

Det finns mjölk i brösten redan under graviditeten. Det kan rinna lite ur bröstvårtan. Den första mjölken kallas råmjölk och är gul.

Alla går upp olika mycket under graviditeten. Det är vanligt att gå upp ungefär tio kilo. Att du går upp i vikt beror på det här:

• Fostret, moderkakan och fostervattnet väger.
• Du får mer blod i kroppen.
• Brösten växer.
• Kroppen lagrar på sig fett inför att du ska kunna amma och orka ta hand om barnet.

Du som har varit gravid tidigare kan uppleva att magen blir större snabbare.

Det är vanligt att ha mer flytningar när du är gravid. Det beror på ändrade hormoner i kroppen. Oftast är flytningarna vitaktiga och har ingen speciell lukt.

Kontakta en barnmorskemottagning om du får besvär med klåda eller illaluktande flytningar. Det kan vara tecken på en infektion.

En del blir lättare förkylda under graviditeten. Det beror på att immunförsvaret förändras under graviditeten. Det är för att kroppen inte ska försöka stöta bort fostret.

Det är mycket vanligt att vara trött under graviditeten, särskilt i början och i slutet. Det kan vara jobbigt att vara så trött. Men tröttheten är kroppens sätt att tala om att du behöver ta det lugnare och sova mer.

När du är gravid känner du av magen på ett annat sätt. Det kan spänna och sträcka och göra lite ont. Det kan vara svårt att veta orsaken. Det kan bero på att livmodern växer eller att barnet rör mycket på sig. Andra orsaker kan vara förstoppning, sammandragningar eller urinvägsinfektion.

Du kan ha ont i magen av orsaker som inte har med graviditeten att göra.

En del besvär kräver vård

Det finns också gravidbesvär, där du kan få mycket ont i magen. Tidigt i graviditeten kan det till exempel vara utomkvedshavandeskap. Efter vecka 20 kan det vara havandeskapsförgiftning. Senare i graviditeten kan det vara för tidig avlossning av moderkakan.

En del har svårt att sova under graviditeten. Du kanske vaknar och går upp för att kissa, dricka eller äta något. Många drömmer mycket. Den gravida magen gör att det kan vara svårt att hitta en bekväm ställning att sova i.

Du kan också vakna av kramp i vaden. Krampen beror på att salter och mineraler i kroppen ändras under graviditeten.

Det är vanligt att må illa och kräkas när du är gravid. Här kan du läsa mer om graviditetsillamående.

När du är gravid får du mer vätska i hela kroppen, även i slemhinnorna. Det gör att slemhinnorna blir tjockare och mer svullna. De kan också börja blöda lättare. Det kan märkas på att tandköttet börjar blöda när du borstar tänderna. Du kan vara täppt i näsan och få näsblod. Det kan också vara lite blod i flytningarna från underlivet.

Du kan sova med huvudet högt om du är täppt i näsan. Då minskar svullnaden. Sov med extra kuddar eller höj upp huvudändan på sängen.

Koksaltlösning kan hjälpa

Det kan hjälpa att spruta in koksaltlösning i näsan. Du kan köpa näsdroppar med koksaltlösning på apotek.

Du kan även göra koksaltlösning själv genom att blanda ett kryddmått salt i en deciliter vatten. Det brukar kännas bättre om lösningen är ljummen när du använder den. För att få in koksaltlösningen i näsan kan du använda en speciell nässköljare som finns att köpa på apotek.

Du kan använda koksaltlösning i näsan så mycket du vill.

Det gäller med näsdroppar

Undvik att använda receptfria näsdroppar under en längre tid, eftersom de innehåller tillsatser som kan göra att du i stället blir mer täppt. Fråga på apotek vilka näsdroppar du kan använda.

Snyt dig försiktigt för att undvika näsblod.

Det är vanligt att få svullna ben och fötter, särskilt mot slutet av graviditeten. Det beror på att blodet cirkulerar annorlunda i kroppen.

Svullnaden kan minska om du använder stödstrumpor. Stödstrumpor finns till exempel att köpa på apotek. Det är bra att sätta på stödstrumporna direkt när du vaknar och ska gå upp.

Det är också bra att lägga benen i högt läge när du vilar. Ligg gärna med benen högt en stund varje dag, och använd stödstrumporna hela tiden du är vaken.

Svullnaden kan ofta bli värre på sommaren då det är varmt ute. Då kan det kännas bättre att vara någonstans där det är svalare.

När du är gravid får du mer pigment i huden. Det är vanligt att bröstvårtorna blir mörkare. Området runt naveln brukar bli mörkare och en del får ett mörkt streck från naveln och nedåt. Du kan också få mörkare fläckar i ansiktet.

Du kan få mer pigmentfläckar av sol. En del pigmentfläckar kan finnas kvar även efter graviditeten.

Bristningar

Under graviditeten kan du få förändringar i huden. Du kan få bristningar. Bristningar är en slags märken eller streck i huden. Det är vanligt att få bristningar på brösten, magen, låren och stjärten. Bristningarna beror på hormoner och att huden tänjs ut. De försvinner inte, men kan synas mindre efter graviditeten.

Det finns ingen forskning som visar att det hjälper att smörja in huden, men många tycker att det kännas skönt att göra det.

Håret

Du kan få tjockare hår på huvudet när du är gravid. Du kan också få mer hår på kroppen.

När barnet har fötts kan du istället tappa mer hår. Då kan håret kännas tunnare än det brukar. En tid efter att du har fött barn brukar håret bli som vanligt igen.

När du är gravid får du mer blod i kroppen. Det extra blodet behövs för att fostret ska få syre och näring genom moderkakan. Extra blod behövs också när du föder barnet.

I blodet finns ett protein som kallas hemoglobin, eller Hb-värde. Barnmorskan tar blodprov för att kontrollera ditt Hb-värde. Även om du får mer blod under graviditeten kan ditt Hb-värde sjunka. Sjunker det för mycket kan du bli trött och få blodbrist. För att kroppen ska kunna bilda Hb behöver den järn.

Ibland behövs extra järn

Kroppen får i sig järn genom maten. Järnet i maten räcker inte alltid när du är gravid. Gravida som har lågt blodvärde behöver ta järntillskott som läkemedel.
 
Barnmorskan tar blodprov för att kontrollera att du har tillräckligt med järn i kroppen.

Mot slutet av graviditeten, när mer blod ska pumpas runt i kroppen får hjärtat arbeta lite hårdare än vanligt. Då kan det kännas som om du får hjärtklappning.

Du kan också bli andfådd i slutet av graviditeten. Det beror på att lungorna har mindre plats i kroppen. Därför kan du andas mindre luft i varje andetag och måste andas lite snabbare i stället. Du kan märka av det när du går i trappor eller uppförsbackar.

Det är vanligt med halsbränna och förstoppning när du är gravid. Det beror på att graviditeten kan påverka vissa typer av muskler. Musklerna i magmunnen och tarmarna blir mer avslappnade när du är gravid.

Det går långsammare att smälta maten. Det gör att du kan få gaser i magen och rapa och prutta mer än vanligt. Du kan också plötsligt känna dig väldigt mätt.

Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten. För en del blir nedstämdheten till en depression. Det finns behandling som hjälper vid depression. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre. Du kan prata med en barnmorska om hur du känner dig.

Här kan du läsa mer om depression i samband med att du ska få barn.

När du är gravid påverkas hela blodsystemet. Det är lättare att få åderbråck eller hemorrojder.

Du kan få åderbråck på benen, men också i underlivet. Då kan de kännas varmt och svullet i underlivet. Om du tittar med en spegel kan du se blodkärl under huden.

När graviditeten är över blir det ofta bättre. Vissa åderbråck och hemorrojder försvinner helt.

Blodtrycket brukar sjunka i början av graviditeten. Du kan känna dig yr och svimfärdig om du hade lågt blodtryck sedan tidigare. Undvik i så fall att stå stilla längre stunder och res dig inte upp för snabbt. Senare i graviditeten brukar blodtrycket stiga igen och du blir piggare.

Det kan vara ett tecken på havandeskapsförgiftning om blodtrycket går upp mycket. Därför kontrollerar barnmorskan ditt blodtryck regelbundet.

Det är vanligt med ryggproblem när du är gravid. Du kanske känner dig trött i ryggen eller har ont i svanken. Det kan bero på att magen är tung och belastar ryggen. Försök att sträcka på dig. Undvik att svanka.

Du som har ryggproblem redan innan graviditeten kan kontakta en fysioterapeut för att få tips om bra övningar.

När du är gravid blir kroppens leder rörligare, särskilt i bäckenet eftersom det ska kunna vidga sig under förlossningen. Du kan då få ont.

Här kan du läsa mer om bäckensmärta under graviditeten.

När magen växer ökar avståndet mellan musklerna i magen. Det kan göra ont. Efter förlossningen brukar musklerna dra ihop sig igen. Kontakta en barnmorska om du har besvär.

Det finns speciell träning som kan hjälpa mot delade magmuskler.

Mot slutet av graviditeten kan du bli yr om du ligger på rygg. Det beror på att livmodern trycker på ett stort blodkärl vid ryggraden. Då kan blodtrycket sjunka. I så fall är det bättre att ligga på sidan. Många lägger sig på rygg i sömnen och vaknar på rygg. Det är inget att oroa sig för.

Många känner oro inför en förlossning. En del är så rädda för förlossningen att det påverkar hela tillvaron. Det finns specialutbildade barnmorskor som kan hjälpa dig.

Här kan du läsa mer om förlossningsrädsla.

Det är vanligt att få blödningar från slidan under graviditeten, särskilt i början. Här kan du läsa mer om olika orsaker till blödning under graviditet samt information om när du bör söka vård och inte.

Det är lättare att få hål i tänderna när du är gravid. Det kan bero på att du småäter oftare. Det kan också bero på att du är känsligare för bakterier under graviditeten.

Under graviditeten övar livmodern inför förlossningen. När livmodern drar ihop sig kallas det för en sammandragning. Det är vanligt att få sammandragningar, särskilt om du har varit gravid tidigare.

Här kan du läsa mer om sammandragningar under graviditeten.

Du har ökad risk att få urinvägsinfektion när du är gravid. Du behöver få behandling tidigt om du får urinvägsinfektion. Du som ofta brukar ha urinvägsinfektion kan få lämna urinprov regelbundet under graviditeten för att se om urinen innehåller bakterier som behöver behandlas.