Bäckensmärta under graviditeten – foglossning
När du är gravid blir kroppens leder rörligare. Bäckenet behöver vidga sig under förlossningen för att släppa igenom barnet. Det blir därför rörligare och du kan få ont. Det finns sätt att minska smärtan, till exempel genom träning.
Smärtan brukar försvinna efter förlossningen. Bäckensmärta under graviditeten kan också kallas foglossning.
Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.
Symtom
För de flesta som får ont börjar besvären oftast i mitten av graviditeten, men de kan komma tidigare eller senare.
Du kan få ett eller flera av följande besvär:
- Molande, huggande eller ilande smärta i korsryggen, alltså nedre delen av ryggen.
- Ont över skinkorna, ibland flyttar sig smärtan från sida till sida.
- Ont i höfterna.
- Ont över blygdbenet.
- Smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bak på låren.
- En plötslig låsning i ena benet, som kan göra det svårt att gå.
- Svårt att lyfta saker, böja dig och vrida kroppen.
Du kan få ont om du till exempel går i trappor eller sitter på golvet och leker med barn.
Smärtan är oftast lindrig på morgonen. Den brukar förvärras under dagen och är som värst på kvällen, speciellt om du har varit aktiv under dagen.
Hur ont det gör varierar från person till person. En del gravida har knappt några besvär alls. Några får så ont att de måste använda kryckor för att ta sig fram.
När och var ska jag söka vård?
Bäckensmärta kan lindras. Berätta för en barnmorska om du får ont i ryggen eller bäckenet under graviditeten, helst så snart som möjligt så att du kan få rätt hjälp.
Du kan också kontakta en fysioterapeut för att få hjälp med dina besvär.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om vad du kan göra själv.
Vad kan jag göra själv?
Besvären är olika från person till person. Det som fungerar för någon kanske inte fungerar för en annan. Gör det som känns bäst för dig och pröva dig fram.
Träna är viktigt – även om du har ont
Det är bra att träna både ryggmuskler och magmuskler. Musklerna kan stödja och avlasta bäckenet.
Be gärna en fysioterapeut om instruktioner eftersom en del träningsmoment inte är lämpliga när du är gravid, till exempel sit-ups.
Läs mer om fysioterapi vid besvär i nacke, axlar och rygg.
Rör på dig och variera ställning
- Rör dig så mycket du kan utan att det gör ont. Ha ett långsamt tempo. På så sätt behåller du styrkan i ryggen och runt bäckenet. Rörelse ökar också blodcirkulationen till ryggen, vilket kan lindra smärtan.
- Belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten, om du står upp.
- Variera ställning ofta så att du inte belastar ryggen för mycket, om det går. Sitt en stund. Stå en stund. Rör dig en stund.
- Gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång.
Håll ryggen rak
- Håll ryggen så rak som möjligt. Du kan till exempel sitta ner när du klär på dig på nedre delen av kroppen, så att du inte behöver böja ryggen så mycket.
- När du ligger ner och ska resa dig upp är det bäst att ligga på sidan, med benen tätt intill varandra. Skjut sedan upp dig med hjälp av armbågen och handen.
- Ta hissen i stället för trappan. Om du går i trappor, ta ett steg i taget och sätt båda fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.
Använd hjälpmedel som lindrar smärtan
- Använd bekväma skor.
- Försiktig massage och värme över det smärtande området kan hjälpa spända muskler att slappna av.
- Ha ordentligt stöd i svanken när du sitter ner längre stunder – använd en kudde bakom ryggen.
- Om du sover på sidan, lägg en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt. En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.
En del saker är bra att undvika
- Lyft inte tunga saker.
- Undvik att dammsuga och köra alltför tunga kundvagnar eller barnvagnar.
- Sitt inte med benen i kors.
Ta hjälp från omgivningen
När du har ont kan du behöva hjälp i vardagen. Det är bra om någon i din närhet kan hjälpa till och avlasta dig. Stöd från omgivningen kan betyda mycket när du har ont under en längre tid.
Film om bäckenbottenträning vid graviditet
Sjukgymnast Emma Ferronato berättar om träning mot rygg och bäckenbesvär.
Sjukgymnast Emma Ferronato berättar om träning mot rygg och bäckenbesvär.
Undersökningar och utredningar
En läkare eller fysioterapeut brukar lätt kunna ställa en diagnos. Ofta får du gå igenom ett så kallat smärtprovokationstest. Fysioterapeuten provar försiktigt vilka rörelser som gör ont, och kan då se vilken del av bäckenet som smärtan kommer från. Till exempel kan hen hålla dina ben i böjt läge och försiktigt pressa dem neråt mot britsen.
Röntgen, ultraljud eller magnetkamera är inte till någon hjälp eftersom bäckenet alltid har en viss rörlighet under graviditeten. Därför är det mer dina symtom som avgör vilken diagnos du får.
Behandling
Det finns hjälp att få om du har väldigt ont. En barnmorska eller fysioterapeut kan hjälpa dig på flera sätt:
- Du kan få ett mjukt bäckenbälte som hjälper dig att gå längre sträckor utan att få lika ont. I vissa landsting får du låna bälte gratis, i andra kan du hyra eller köpa det. Det går också att köpa begagnade bälten. Du kan även pröva att spänna en större sjal runt höfterna.
- Du kan få hyra en så kallad tens-apparat som stimulerar vissa nerver och aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem. Då får du smärtlindring utan att behöva ta läkemedel.
- Akupunktur kan ge god smärtlindring, särskilt i kombination med stabiliserande träning.
- Barnmorskan kan hänvisa dig till en fysioterapeut eller arbetsterapeut. De kan berätta mer om bäckensmärta och vad du kan göra för att stärka din kroppshållning. De kan även ge förslag på övningar som är anpassade för dig och berätta vilka hjälpmedel som finns, till exempel duschbrädor, toalettförhöjare och sittkuddar.
Värktabletter har liten effekt
Du ska alltid vara försiktig med läkemedel när du är gravid eller ammar. Värktabletter brukar inte hjälpa mot bäckensmärta. Om du ändå behöver smärtstillande läkemedel, ta mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.
Vad beror bäckensmärta på?
När du är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder och fogar. Det beror på ett hormon som heter relaxin. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första graviditetsmånaderna, och fortsätter att utsöndras under hela graviditeten. Hormonet gör att bäckenet blir mer rörligt och kan vidga sig under förlossningen så att barnet kan passera genom bäckenet och födas genom slidan.
De flesta som får bäckensmärta har kvar besvären hela graviditeten.
Även om bäckensmärta kan göra väldigt ont skadar den varken dig eller barnet.
Varför gör det ont?
Det finns flera teorier om varför du som gravid kan få ont av den ökade rörligheten i lederna:
- Bäckenet blir mindre stabilt i takt med att magmusklerna töjs ut när gravidmagen växer.
- Din kroppshållning förändras när bäckenet tippas framåt så att du svankar mer. Då förändras samspelet mellan magmusklerna och ryggmusklerna.
- När lederna blir mer rörliga kan det vara svårt att kompensera med musklerna. Det kan leda till smärtor i ledbanden, ligamenten.
Många gravida klarar att kompensera förändringarna i bäckenet, magen och ryggen genom att omedvetet aktivera de djupa musklerna i magen och ryggen.
Du kan få ont om du har svårt att aktivera de djupa musklerna. Det beror på att du då i stället spänner de stora, mindre uthålliga musklerna som sitter mer ytligt. Genom att träna med hjälp av en fysioterapeut kan du lära dig att arbeta med rätt muskler.
Ovanliga orsaker till bäckensmärta
Det finns en ovanlig, ärftlig bindvävssjukdom som kan öka risken för svår bäckensmärta. Den heter Ehlers-Danlos syndrom, EDS. Den gör bland annat lederna mer rörliga, huden mer elastisk och blodkärlen skörare.
1177.se har ingen egen text om Ehlers-Danlos syndrom men du kan läsa mer om sjukdomen hos riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Vem kan få bäckensmärta?
Alla gravida kan få ont i bäckenet, oavsett om du är vältränad, otränad, gravid för första gången eller gravid igen. Risken ökar om du ofta lyfter tungt, om du har skadat bäckenet eller om du har haft ont i ryggen eller bäckenet tidigare i livet.
Förlossningen påverkas inte
Besvären brukar försvinna ganska snart efter att barnet är fött. De flesta är bra igen efter ungefär tre månader, men några få har problem med vissa aktiviteter och rörelser flera år efter förlossningen.
Kroppen behöver tid för att återhämta sig efter en graviditet. Fortsätt gärna att följa de råd som du fick under graviditeten, framförallt de första veckorna.
Smärtan går inte över – vad ska jag göra då?
Du kan ha ont i ryggen efter förlossningen av andra orsaker. Flera muskler belastas mer än vanligt om du bär barnet, kör en tung vagn eller matar barnet i ställningar som gör att du spänner dig.
Ta besvären på allvar om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen. Boka då ett besök hos en fysioterapeut, helst en som är specialiserad på bäckensmärta, för att få råd och hjälp.
Om du blir gravid igen
Du kan få liknande besvär även vid kommande graviditeter.
Men det finns saker du kan göra för att förebygga eller minska besvären. Kontakta en fysioterapeut för att få hjälp.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Du ska förstå informationen
För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.
Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.