Det är vanligt med ett eller flera av följande symtom:

• Barnet får feber som oftast är måttlig, men som kan vara hög. Febern varar från ett par dagar upp till en vecka om den inte behandlas.
• Det gör ont i halsen, magen och huvudet.
• Barnet känner sig illamående och kräks.
• Lymfkörtlarna på halsens utsida kan bli svullna och kännas ömma.
• Halsmandlarna blir större och röda. Det bildas vitgula varproppar på halsmandlarnas yta.
• I början av sjukdomen får tungan en gulvit hinna. Beläggningen försvinner efter någon dag och tungan blir istället glänsande röd, med svullna små upphöjningar. Den påminner om ytan hos ett smultron och brukar därför kallas smultrontunga. 

Barn som har scharlakansfeber får även symtom som syns tydligt på kroppen.

Knottriga hudutslag

Något dygn efter att ett barn blivit sjuk får hen små utslag på huden. Utslagen börjar ofta vid armhålorna och ljumskarna och sprider sig till mage och rygg. Till slut kan de täcka större delen av kroppen, som då blir röd. Den röda tonen kan vara tydligare att se på ljus hud. På mörkare hud kan de röda hudförändringarna vara svårare att se.

Utslagen är som små upphöjningar i huden. Det känns strävt när du stryker med handen över huden.

Det är också vanligt med sår i mungiporna och på fingrarna, vid naglarna.

Röda kinder

Ansiktet blir lätt rosafärgat men huden runt munnen fortsätter att vara blek.

Sena symtom

En del symtom visar sig först några veckor efter att scharlakansfebern bröt ut.

• Barnet kan få ont i stora leder som knän och armbågar. Värken försvinner av sig själv inom någon vecka.
• Huden på handflator, fotsulor, fingrar och tår börjar fjälla. Även huden på magen, bröstet och ryggen kan börja fjälla.

Kontakta en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om du tror att ett barn har scharlakansfeber. 

Du kan vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar om det är stängt. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du misstänker att ett barn har fått komplikationer till följd av scharlakansfeber. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Läkaren tittar i svalget, på tungan och på utslagen för att avgöra om ett barn har scharlakansfeber. Barnet brukar få berätta hur hen mår själv, om hen kan.

Det går också att göra ett så kallat snabbtest, som visar om det finns streptokocker i halsen. Läkaren tar provet från svalget med en liten pinne med bomull på toppen och blir klart på några minuter. Snabbtestet utförs på läkarmottagningen.

Streptokockbakterierna kommer in i kroppen genom inandningsluften och genom kontakt med smittade personer eller föremål. Bakterierna når sedan slemhinnorna i svalget. De förökar sig och bildar ett bakteriegift, som sprids vidare i kroppen med blodet.

Bakterierna gör att man får en infektion i halsmandlarna. Då bildas ett gift som ger röda hudutslag på kroppen. Även tungan blir röd och knottrig. Mot detta bakteriegift bildas antikroppar. De gör att man inte kan få utslaget igen vid en ny streptokockinfektion. Vid nästa streptokockinfektion får man i stället halsfluss.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Om det behövs hjälpmedel ska ni få information om vad som finns och hur ni får det.

Barn ska få information och vara delaktiga

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård.