Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks ofta inte sjukdomen förrän du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan till exempel vara i samband med en hälsokontroll.

Ett vanligt symtom på njurinflammation är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. Det kan till exempel märkas så här:

• Dina fötter och underben blir svullna.
• Ditt ansikte och dina ögonlock svullnar under natten.
• Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid.

Andra symtom kan vara dessa:

• Din urin bildar ett skum när du kissar.
• Du har blod i urinen.

Mycket kraftig svullnad

Vid en del njurinflammationer kan svullnaderna av benen och ögonlocken bli mycket kraftiga. Svullnaden kallas för ödem och beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodkärlen. Då läcker vätska ut i den omgivande vävnaden och du blir svullen.

Kontakta en vårdcentral om du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du får berätta för läkaren om du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. Det kan till exempel vara något av det här:

• Du har haft en sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar.
• Du har nyligen haft en infektion i kroppen.

Du får lämna urinprov

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ofta kan du få svar på urinprovet på en gång. Ibland kan det ta några dagar. Det är om läkaren behöver göra en noggrannare undersökning.

Du kan få lämna blodprov

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om de påverkas av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Njurbiopsi - vävnadsprov från njuren

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Du får behandling med läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.

Läkemedel mot högt blodtryck och mot protein i urinen

Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket.

Samma läkemedel används för att minska mängden protein som läcker ut i urinen.

Läkemedel vid risk för blodproppar

Du kan ibland behöva ta läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Läkemedel för att minska blodfetter

Du kan ibland behöva ta läkemedel som sänker halterna av blodfetter om de är för höga.

Vätskedrivande läkemedel för att minska svullnad i fötterna och benen

Du får behandling med vätskedrivande medel om du har en njurinflammation som gör att dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen.

Du kan mäta att mer vätska drivs ut ur kroppen genom att väga dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Antibiotika om du har en infektion

Ibland kan njurinflammationen bero på att du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att du får behandling med antibiotika. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

Kortisontabletter mot inflammation i blodkärlen

En del kan behöva få behandling med kortisontabletter under en tid. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Cytostatika

Du kan ibland få behandling med cytostatika. Det kan vara om behandlingen med kortison inte räcker. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt.

Barn som får behandling

Barn får ha med sig en förälder eller en annan viktig vuxen under behandlingen.

Behandling som hindrar att njurarna skadas mer

Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska och bota själva inflammationen.

Behandlingen kan exempelvis vara det här:

• Behandling som skyddar njurarna från ytterligare skador av högt blodtryck.
• Behandling som hindrar att det blir komplikationer som en följd av att njurarnas funktion har skadats. Det kan till exempel vara behandling som sänker blodfetterna.

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan en njurinflammation upptäcks. Ibland kan de ta flera år, och upptäcks då ofta i samband med att du söker för något annat hälsobekymmer. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland göra att dina njurar fungerar allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller en njurtransplantation.

Du som vill bli gravid

Prata med din läkare om du vill bli gravid och har en njurinflammation som du behöver få behandling för. Då kan du få information om vad som gäller för dig.

En del av de läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amningen. Därför behöver du undvika att ta dessa läkemedel under en period.

Ibland kan en njurinflammation läka av sig själv.

Man kan då ändå behöva få behandling med kortison, ibland i kombination med cytostatika.

Att ha övervikt och att röka är en belastning på njurarna. Därför kan du få rådet att försöka gå ner i vikt om du har övervikt, och att sluta röka om du är rökare. Det är också bra om du rör på dig.

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Biverkningar av kortison

Du som behöver ta höga doser kortison kan till exempel få följande biverkningar

• bli orolig
• bli överaktiv
• få svårt att sova
• bli hungrig
• äta mer än vanligt.

Biverkningarna går över när dosen sänks.

När du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet.

Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Läs mer om behandling med kortison.

Biverkningar av cytostatika

Du har en ökad risk att få infektioner när du behandlas med cytostatika. Du kan också må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Behandlingen följs upp med regelbundna prover

Du får lämna blodprov och urinprov regelbundet när du behandlas med kortison eller cytostatika. Det är för att läkaren ska kunna se hur din kropp reagerar på behandlingen. Det är också för att du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.