Cancerformer

Lungcancer

Lungcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Det går att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt. Lungcancer är ovanligt före 40 års ålder. De flesta som får sjukdomen är omkring 70 år.

Symtom

Här är några exempel på symtom. Du kan ha ett eller flera av dem:

  • hosta som inte går över.
  • andfåddhet fast du inte har ansträngt dig
  • pipande eller väsande andning
  • ont i bröstkorgen
  • upprepade lunginflammationer.

Andra symtom kan vara att du ofrivilligt går ned i vikt, tappar matlusten eller känner dig ovanligt trött.

Symtomen kan komma långsamt och därför kan det dröja innan du uppfattar dem som tecken på att du är sjuk. Symtomen kan också bero på någon annan lungsjukdom.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har symtom som du tror kan bero på lungcancer. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.

Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har lungcancer. Då organiseras utredningen på särskilt sätt. Det går så snabbt som möjligt att bli undersökt, och att få svar på de undersökningar som behövs.

Du kan behöva bli undersökt på flera sätt

Det är vanligt att undersökningen börjar med en kroppsundersökning.

Du kan få blåsa i en apparat som mäter hur mycket luft du kan andas ut och hur snabbt du kan andas ut luften. Undersökningen kallas spirometri.

Lungröntgen och datortomografi

Lungröntgen eller datortomografi kan visa om det finns cancer och om den har spridit sig.

Undersökning med bronkoskop

Bronkoskopi är en undersökning där läkaren för ner ett böjligt rör i luftrören för att kunna se hur de ser ut och för att kunna ta prover. Före undersökningen får du ett avslappnande medel och lokalbedövning för att minska reflexerna att hosta och kräkas. De flesta kan åka hem samma dag.

Cellprov

Ett cellprov kan vara bra om bronkoskopin med provtagning gav otydliga resultat. Cellprov kallas också för biopsi. Du sitter eller ligger. Läkaren för in en nål genom bröstkorgen till den misstänkta tumören, ofta med hjälp av en röntgenbild på en bildskärm. Det kan kännas obehagligt men du får lokalbedövning om det behövs.

Provtagningen tar ungefär en minut och hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.

Cellprovet undersöks för att du ska få rätt diagnos och för att du ska kunna få så effektiv behandling som möjligt.

Ytterligare undersökningar om du har lungcancer

Du kan behöva bli undersökt mer om du har lungcancer. Undersökningarna kan visa om cancern har spridit sig. Det kan till exempel vara en eller flera av följande undersökningar:

En skelettskintigrafi innebär att du får en spruta med ett radioaktivt ämne i blodet. Sedan går det att mäta om det finns cancerceller i skelettet.

En del prover sparas

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Behandling

Operation, strålbehandling och behandling med olika läkemedel är vanligt vid lungcancer. Läkemedlen delas in efter hur de verkar. Det finns flera olika läkemedel inom varje grupp:

  • Cytostatika hämmar cancercellerna på olika sätt.
  • Målriktade läkemedel riktar sig mer direkt mot cancercellerna för att hämma dem. Du får behandlingen som tabletter eller som dropp i blodet.
  • Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret så att det blir verksamt mot cancern. Läkemedlen ges som dropp i blodet. 

Ofta kombineras behandlingarna på olika sätt. Det beror bland annat på vilken sorts lungcancer du har och hur du mår.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter behandlingen

Du som röker har mycket att vinna på att sluta. Sluta röka helt, om du kan. Gör annars ett uppehåll.

Du som ska opereras återhämtar dig snabbare efteråt. Du som ska strålbehandlas kan få ett effektivare resultat.

Även annan behandling kan bli effektivare om du avstår från att röka. Det minskar också risken för att du ska bli sjuk igen.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta röka

Undvik också att dricka alkohol. Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation.

Operation om sjukdomen upptäcks tidigt

Alla typer av lungcancer kan opereras om sjukdomen upptäcks tidigt. Vilken typ av operation som görs beror på hur stor cancertumören är och var i lungan den växer.

Läs mer om lungoperation.

Operation i kombination med annan behandling

Du kan behöva få cytostatika, immunterapi eller målriktad behandling antingen före eller efter operationen. Vilken behandling du behöver och när du får den beror på cancertumörens egenskaper och storlek. Behandlingen minskar risken för att sjukdomen ska komma tillbaka, som också kallas återfall.

Läkemedel och strålbehandling i stället för operation

Ibland är cancertumören för stor eller för svårtillgänglig för att opereras fastän den bara finns i lungan. Då kan du få behandling med läkemedel och strålbehandling i stället.

Du kan behöva cytostatika eller något annat läkemedel samtidigt som strålbehandlingen. Andra läkemedel kan vara immunterapi som stärker immunförsvaret mot cancern. Det finns också målriktad behandling med så kallade signalhämmare eller monoklonala antikroppar. Läkemedlen blockerar eller minskar tumörens tillväxt.

Det är vanligt att få strålbehandling i sex till sju veckor. Det varierar hur många gånger behandlingen behöver upprepas under den perioden.

Läkemedel i samband med strålbehandling kan du få före strålbehandlingen, varje dag under behandlingen, varje vecka eller med tre veckors mellanrum. Det beror på sjukdomens egenskaper.

Läkemedel om cancern har spridit sig

Du kan få behandling med läkemedel som cytostatika, målriktade läkemedel eller immunterapi om cancern har spridit sig utanför lungorna.  

Annan behandling om sjukdomen kommer tillbaka

Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka. Då kan du också behandlas med operation, strålning eller läkemedel. Läkaren kan föreslå en annan kombination av metoderna än när du fick behandling första gången. Det beror på hur du mår, men även på cancertumörens egenskaper och spridning.

Uppföljning efter behandlingen

När behandlingen är klar kallas du till uppföljning. Då undersöker läkaren dig och du får berätta hur du mår. Lungorna undersöks med till exempel datortomografi eller vanlig lungröntgen.

Det varierar hur ofta uppföljningar behövs. I början är det vanligt med tätare uppföljningar, därefter kan de glesas ut. De flesta kan sluta med uppföljningar efter fem år. En del behöver fortsätta längre.

Om sjukdomen inte går att ta bort

Du får vård som kan bromsa sjukdomen och lindra symtomen om det inte går att bli av med cancern. Det kallas palliativ vård och kan göra så att du kan leva ett bra liv med sjukdomen, ibland under lång tid.

Vad är lungcancer?

Vänster lunga är delad i två lober. Höger lunga har tre lober.

Lungcancer innebär att det har bildats en cancertumör i en av lungorna. Sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen och bilda dottertumörer, som också kallas metastaser. 

Det finns flera olika typer av lungcancer. De vanligaste är adenocarcinom, skivepitelcancer och småcellig lungcancer.

Adenocarcinom

Adenocarcinom kallas också körtelcancer och är den vanligaste formen av lungcancer. Cancern växer från körtelceller i lungorna.

Skivepitelcancer

Skivepitelcancer är den näst vanligaste formen av lungcancer. Den börjar i luftrören som går från luftstrupen till lungorna.

Småcellig lungcancer

Småcellig lungcancer växer snabbt och har ofta spridit sig till organ utanför bröstkorgen innan den upptäcks. Ungefär 15 procent av alla som får lungcancer har småcellig lungcancer.

Vad beror lungcancer på?

Nästan all lungcancer beror på rökning. Rökning förstärker också risken för att få sjukdomen av andra orsaker.

Här finns hjälp att sluta röka.

Asbest kan troligen orsaka lungcancer, men är framför allt kopplat till lungsäckscancer. Asbest har använts som isolering och byggnadsmaterial inom yrken som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker och varvsarbetare. Asbest är totalförbjudet i Sverige sedan 1982 men kan fortfarande vara en orsak om du får lungcancer. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas.

Även idag kan du utsättas för asbest om du arbetar med att riva, reparera eller bygga om hus som byggts före 1970-talet. Läs mer om asbest på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Radon och luftföroreningar kan öka risken för lungcancer. Radon finns naturligt i berggrunden och i blåbetong som användes som byggmaterial i bostadshus fram till 1975. 

Lungcancer kan till viss del vara ärftligt men det är inte helt bevisat.

Att få ett cancerbesked

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Hur påverkas livet av lungcancer?

Andningsfunktionen kan bli nedsatt efter en operation eller om du har fått strålbehandling. Det kan påverka din kondition. Det är ändå bra om du rör på dig så mycket du orkar. Du kan få råd av en sjukgymnast eller fysioterapeut.

Här kan du läsa mer om fysisk aktivitet efter cancer.

Det finns läkemedel som kan förbättra andningsfunktionen om du behöver det.

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland kan det ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Fertilitet, graviditet och amning

Undvik graviditet om du får behandling mot cancer, oavsett ditt kön. En del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.

Prata med din läkare om vilket preventivmedel som är lämpligt.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer i texten Fertiliteten och cancerbehandling.

Behandling mot cancern om du redan är gravid

Du kan bli undersökt och få behandling även om du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt.

Undersökningar och behandlingar med strålning behöver ersättas med andra metoder, eller göras senare, eller på ett sätt så att fostret skyddas.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar vanligtvis inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren ibland rekommenderar att du avbryter graviditeten. Det är du som bestämmer.

Du kommer att få kontakt med specialistmödravården.

Prata med din läkare om du vill amma.

Påverka och delta i din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.

mer på 1177.se

Film: Vara nära någon som är cancersjuk

Sjuksköterskan Sanna Wärn berättar vilka råd hon och hennes kolleger brukar ge till närstående vid cancer.

Patientlagen

Patientlagen är en lag som finns för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få. Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma om din vård.

Min vårdplan – ditt stöd för delaktighet och trygghet i cancervården

Du kan få en skriftlig plan som kallas Min vårdplan om du har cancer eller utreds för cancer. Planen innehåller det du vill och behöver veta om din vård, behandling, rehabilitering och uppföljning. Det är för att du ska få vara så delaktig som du önskar och kunna påverka sådant som är viktigt för dig.

Till toppen av sidan