Sår och blåmärken

Skrubbsår

När du ramlar eller glider mot något kan det yttre hudlagret skavas av. Då blir det ett skrubbsår. Det är viktigt att rengöra såret ordentligt eftersom smuts och skräp som finns kvar i såret kan orsaka en infektion.

Skrubbsår
Skrubbsår.

Vad kan jag göra själv?

Du kan ta hand om ett skrubbsår på följande sätt.

Skölj och gör rent

Innan du börjar rengöra såret är det bra att tvätta händerna. Skölj rent såret under kranvatten, gärna med en handdusch, och tvätta med mild tvål och vatten. Det är lättast att använda flytande tvål.

Du kan också försöka lösa upp smuts och grus genom att doppa ner den skadade kroppsdelen i vattenbad ett tag. Ett annat alternativ är att lägga en blöt kompress över såret en halvtimme. Spola rent såret under rinnande vatten efteråt.

Borsta bort smuts och grus

Jord, smuts och grus kan du borsta bort med en ren och mjuk tandborste. Det är ofta lättare att borsta under rinnande vatten. Ett färskt skrubbsår är bedövat under ett par minuter så du kan ofta borsta på själva såret utan att det gör ont.

Bra med bedövande salva

Om det gör ont att borsta kan du stryka på lite bedövande salva om du har det hemma, till exempel Xylocain. Salvan behöver verka fem minuter innan du kan börja göra rent såret. Tänk på att salvan inte ska ges till barn som är under ett och ett halvt år.

Asfalt kan ge fula ärr

Asfaltsrester i sår kan ge fula ärr. Det kan vara svårt att få bort asfalt i sår, men paraffinolja eller annan liknande olja kan hjälpa. Är du osäker eller tycker att det är svårt att göra rent såret kan du få hjälp på vårdcentralen.

Lufttorka först, sedan plåster

Skydda gärna skrubbsåret med ett plåster, men låt såret lufttorka först så att inte plåstret fastnar i såret. Om det ändå fastnar kan du blöta upp det med vatten innan du försöker lossa det. På apotek finns särskilda plåster som inte fastnar så lätt i sår.

När såret börjar få en skorpa och ser rent ut behöver du inte göra något särskilt, utan kan låta det läka färdigt av sig själv.

Läs mer om behandling av små sår.

Såret kan bli infekterat

Såret kan bli infekterat. Det märker du genom att såret börjar göra mer ont efter något dygn, och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan du pröva att göra rent såret extra noga, ett par gånger om dagen. Tvätta med vatten och mild tvål.

När och var ska jag söka vård?

De allra flesta som får skrubbsår behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har följande symtom:

  • Såret börjar vara.
  • Rodnaden blir kraftigare eller sprider sig.
  • Du får feber.

Du kan även kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har asfaltsrester i skrubbsåret, eller har svårt att göra rent såret.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du får feber och känner dig mycket sjuk. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Gävleborg

Kontrollera stelkrampsskyddet

Vid alla typer av sårskador som kan ha kommit i kontakt med stelkrampsbakterier bör stelkrampsskyddet ses över. Stelkrampsbakterier finns i jord, även i vanlig matjord. 

De flesta personer som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är länge sedan du senast blev vaccinerad kan du behöva förnya din vaccination. Om du är osäker på om du har stelkrampsskydd bör du kontakta vården. Här kan du läsa om vaccination mot stelkramp och hur länge du har skydd efter vaccination.

Du kan få en spruta med immunglobulin om du inte är vaccinerad och får ett sår med risk för stelkramp. Då får du ett omedelbart skydd mot stelkramp. Vid samma tillfälle får du också en första vaccinationsspruta mot stelkramp. Därefter får du ta flera sprutor enligt ett särskilt schema för att få ett längre skydd.

Mer på 1177.se

Patientlagen

Patientlagen är en lag som finns för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få. Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma om din vård.

Till toppen av sidan