Huggormsbett
Huggormsbett gör oftast ont och visar sig som två små prickar bredvid varandra på huden med 6-9 millimeters mellanrum. Det är vanligt att det uppstår en blåaktig svullnad runt bettet.
Att bli biten av en huggorm kan leda till väldigt olika reaktioner. Knappt hälften av de som har blivit huggormsbitna får inte några symtom, vilket beror på att inget gift har sprutats in.
En del får bara en obetydlig svullnad, medan andra kan bli mycket sjuka. Svullnaden kan sprida sig till hela den bitna kroppsdelen. Ibland kan det leda till kräkningar, diarréer eller andningsbesvär, men det är ovanligt.
Hur starkt du reagerar beror på mängden gift som har kommit in i kroppen och var du har blivit biten. Barn, äldre och gravida är särskilt känsliga.
Du kan alltid ringa Giftinformationscentralen genom 112 eller på telefon 010-456 67 00 om du har blivit biten av en huggorm, för att få råd.
Åk till sjukhus
Den som har blivit huggormsbiten ska genast åka till sjukhus för observation. Du ska inte åka ensam även om du är opåverkad, utan be om hjälp med att ta dig dit.
Ring genast 112 för att få hjälp med transport till sjukhus om du känner dig sjuk med illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, yrsel, kallsvettning, hjärtklappning, svullna läppar eller andningsbesvär.
Innan du kommer till sjukhus
- Var stilla och vila eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning.
- Håll den bitna kroppsdelen i stillhet, och gärna högt.
- Ta av åtsittande saker som skor, ringar och klocka eftersom området runt bettstället ofta svullnar upp.
- Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller dra åt ett skärp eller liknande runt den ormbitna kroppsdelen. Det kan förvärra förloppet.
Behandling
Du kan behandlas på olika sätt beroende på vilka symtom du har. Om du har reagerat starkt på bettet finns det till exempel ett huggormsserum som kan hejda sjukdomsförloppet.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.