Psykisk hälsa

Hur du reagerar under en kris och hur länge den pågår är olika från person till person. En kris går alltid över. Ibland kan du behöva stöd eller hjälp att bearbeta det som har hänt..

Har du psykiska symtom finns det flera ställen som du kan få hjälp ifrån. Det finns dessutom många stödverksamheter som är bra att prata med. Du kan också vända dig till elevhälsan, sjukvården och socialtjänsten. Personalen har tystnadsplikt.

Det är vanligt att må dåligt ibland. Det finns mycket som du kan göra själv för att må bättre om du känner dig orolig, ledsen eller stressad.

Det är vanligt att må dåligt när en relation tar slut. Det finns flera saker du kan göra för att må bättre. Sök vård om du mår så dåligt att du har svårt att hantera vardagen.

Här finns information om olika former av stöd du kan få. Det finns också kontaktuppgifter till olika patient- och närståendeföreningar.

Oro är en reaktion som kan hjälpa dig att förbereda dig för utmaningar eller att undvika risker. Att vara orolig under en längre kan påverka din vardag. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro. Ibland kan du behöva hjälp.

Människor kan reagera mycket olika på allvarliga händelser, där deras eget och närståendes liv varit hotat.

Du som känner dig stressad kan pröva att göra andningsövningar för att slappna av. Du kan öva avslappning på många olika platser, till exempel när du åker buss, när du är i ett väntrum, på din skola eller arbetsplats. Du kan också öva avslappning när du ligger ner.

Mår ditt barn eller din tonåring psykiskt dåligt kan det visa sig på många olika sätt. Hen kan vara arg, irriterad, få svårt att sova eller ha ont i magen eller huvudet.

Att känna sig nedstämd, håglös eller ledsen är en naturlig del av livet. Ibland förstår man varför man är nedstämd, ibland inte. Nedstämdhet går nästan alltid över av sig själv, men det kan ta tid. Det finns ofta saker du kan göra själv för att må bättre. Ibland kan du behöva hjälp.

Här får du tips och råd om vad du kan göra om ditt barn exempelvis blir mobbad, mår psykiskt dåligt, går igenom en sorg eller far illa på något sätt.

Även du som är barn påverkas om en vuxen i din familj inte mår bra. Det kan vara bra att veta att många andra barn och unga också har någon nära som mår dåligt. Ofta hjälper det att prata med någon.

Psykoterapi eller annan psykologisk behandling innebär ofta samtalsbehandling, antingen ensam eller ihop med andra. Ibland kan du få terapi som internetbehandling.

Självkänslan påverkar hur du mår psykiskt. En stark självkänsla kan göra det lättare att hantera stress och komma överens med andra. En stark självkänsla innebär att du är nöjd med dig själv och känner att du är värdefull. Det går att träna upp sin självkänsla.

Sorg är alla de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som du kan få vid en förlust. Sorg kan göra ont, Det kan kännas jobbigt och tröttande. Men sorgen mildras oftast så småningom, utan att du behöver hjälp från vården.

Här kan du läsa mer om stresshantering och sömn. Du som har sömnsvårigheter kan läsa om tips och råd om vad du kan göra själv och hur du kan få hjälp. Du kan också läsa om olika typer av avslappningsövningar och lyssna på avslappningsövningar.

Har du exempelvis kraftig nedstämdhet, ångest, självmordsplaner, könsdysfori, psykossymtom, tvångstankar eller ätstörningar kan du vända dig till vuxenpsykiatrin. Du ska vara 18 år eller äldre. Du som är orolig över dina alkohol- eller drogvanor kan vända dig till psykiatrins beroendemottagningar. Det kan du göra även om du är under 18 år.

Både barn och vuxna kan utsättas för mobbning. Det är viktigt att sätta stopp för situationen och söka stöd om du behöver. Läs mer om hur du kan göra och vem du kan kontakta för att få hjälp.

Känslorna kan ge dig kraft att göra saker men du kan också känna dig maktlös. Ibland kan känslorna bli så starka att du har svårt att hantera din vardag. Då kan du behöva hjälp.