Ibland används ordet kön bara som ett annat ord för könsorgan. I andra sammanhang kan ordet betyda mer än så, och då kan det delas in i olika delar.

Kroppsligt kön

Kön kan vara exempelvis inre och yttre könsorgan. Det kan också handla om genetik och hormoner.

Könsidentitet

Könsidentitet är vad du själv känner dig som och med vilket kön du identifierar dig med.

Könsuttryck

Könsuttryck handlar om hur man uttrycker sitt kön, till exempel med hjälp av kläder, frisyrer, smink och kroppsspråk. Det är inte kopplat till din kropp utan vilket kön du känner att du tillhör.

Tilldelat kön vid födseln

Det kön som registrerades när du föddes. Ibland används förkortningarna AFAB som betyder assigned female at birth och AMAB som betyder assigned male at birth.

Juridiskt kön

Ditt juridiska kön är det kön du har enligt pass och andra myndighetsdokument.

Alla barn som föds i Sverige registreras som antingen man eller kvinna. Det finns i dag ingen möjlighet att ha något annat som juridiskt kön i Sverige.

Den här indelningen går att se i de fyra sista siffrorna i ditt personnummer eller samordningsnummer. Om den näst sista siffran är jämn är ditt juridiska kön kvinna, och har du en ojämn siffra är ditt juridiska kön man.

I ditt pass står det också en bokstav för ditt juridiska kön.

Läs mer om att ändra ditt juridiska kön.

Språkligt kön

Språkligt kön är till exempel vilket pronomen du använder. Det kan vara till exempel hon, hen, den eller han.

Du väljer själv vilket eller vilka pronomen du vill använda om dig själv.

Du kan läsa mer om detta på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

Hur du ser på ditt kön och vem du är kan ändras under livet. Men många har också en uppfattning om sitt kön som känns självklar och som inte ändras.

En del börjar fundera över sitt kön tidigt, andra gör det senare och en del funderar aldrig över sitt kön. En del tycker att det är skönt att prata med någon om sina tankar kring kön, andra kommer fram till sitt kön genom att läsa berättelser eller prata med andra som har liknande funderingar. För vissa handlar det om att prova olika uttryck för att se vad som känns rätt.

Det är bara du själv som kan veta vilken könsidentitet du har, och vad det innebär för dig.

Transperson

Du kan vara en transperson om det känns som att din kropp, din könsidentitet, ditt könsuttryck, ditt språkliga kön och ditt juridiska kön på ett eller annat sätt inte stämmer överens med varandra.

Transperson kan också vara personer som bryter mot normer kring könsidentitet eller könsuttryck och också själva identifierar sig med begreppet trans.

Det är bara du själv som kan avgöra om du ser dig som trans. Ordet trans betyder överskrida eller gå över.

Det är förbjudet enlig lag att diskriminera någon på grund av att den är transperson.

Många som känner att de inte passar in i en könsuppdelning som bara består av man och kvinna kallar sig bara för transperson.  

Ordet trans kan samla flera olika upplevelser. Några exempel är ickebinär, genderfluid, transtjej eller transkille.

Transsexualism

Transexualism är en av de könsdysforidiagnoser som används i Sverige. Du kan bara få diagnosen transsexuell om du själv söker den genom att gå en könsidentitetsutredning hos ett utredningsteam. Du får sedan tillgång till könsbekräftande vård genom bland annat hormonbehandling och kirurgi. Du kan även ansöka om att ändra ditt juridiska kön.

Transman eller transkille

Transman eller transkille innebär att ha en manlig könsidentitet men ha registrerats som kvinna vid födseln. Många använder också bara orden man eller kille, utan prefixet ”trans” innan. Ett annat uttryck är man med transbakgrund eller kille med transbakgrund.

Transkvinna eller transjej

Transkvinna eller transtjej innebär att ha en kvinnlig könsidentitet men ha registrerats som man vid födesln. Många använder också bara orden tjej eller kvinna, utan prefixet ”trans” innan. Ett annat uttryck är kvinna med transbakgrund eller tjej med transbakgrund.

Transvestit

En person som ibland eller ofta använder sig av andra könsuttryck än de som associeras till hens juridiska kön kan kalla sig för transvestit. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk eller röstläge.

Att vara transvestit handlar inte om könsidentitet eller önskemål om könsbekräftande behandlingar, utan endast om könsuttryck. Alla transvestiter ser sig inte som transpersoner.

Ickebinär

Ickebinär är ett ord som beskriver personer som varken identifierar sig man eller kvinna, eller ibland både och, eller inget kön alls. Ordet kan betyda olika saker för olika personer.

Du som ickebinär kan uppleva könsdysfori och då vilja förändra din kropp med hormoner eller kirurgi. Som ickebinär kan du genomgå en könsidentitetsutredning och få en könsdysforidiagnos. Med en sådan diagnos får du tillgång till könsbekräftande vård i form av exempelvis hormonbehandling och viss kirurgi.

Andra ord som kan betyda ungefär samma sak är till exempel agender, intergender och genderqueer.

Cisperson

Du kan vara en cisperson om det känns som att din kropp, din könsidentitet, ditt könsuttryck, ditt språkliga kön och ditt juridiska kön stämmer överens med varandra. 

Att vara cisperson innebär till exempel att du känner dig som en man, är man enligt folkbokföringen och har en kropp som ser ut som en mans kropp förväntas göra.

Ofta förväntar sig andra att man är en cisperson.

Ordet cis betyder på samma sida.

Könsinkongruens innebär att det kön du tilldelades vid födseln inte stämmer överens med din könsidentitet. Könsdysfori innebär att du upplever ett lidande och obehag av din könsinkongruens. Du kan till exempel känna en stark och ihållande känsla av att vara född i fel kön eller att kroppen inte känns rätt för dig.

Det är vanligt att personer som har könsinkongruens också upplever könsdysfori. Många som har könsdysfori vill få kroppen att stämma bättre överens med sin könsidentitet. Alla transpersoner upplever dock inte könsdysfori.

Det är inte en sexuell läggning att vara cisperson eller transperson. Könsidentitet och könsuttryck handlar om ditt eget kön och inte könet hos den eller dem du blir sexuellt attraherad av eller kär i.

Både cispersoner och transpersoner kan vara bisexuella, homosexuella, heterosexuella, queera eller något annat. Du bestämmer själv vilka ord du vill använda om din sexualitet.

Det är bara du själv som kan veta om du är cisperson eller transperson, och vad det innebär för dig.

Att fundera på sin könsidentitet kan ibland kännas ensamt. Då kan det hjälpa att försöka hitta personer med liknande erfarenheter. Det finns många platser på internet där du kan träffa andra och diskutera könsidentitet och könsuttryck.

Du kan kontakta RFSL eller RFSL Ungdom för att höra vilka aktiviteter eller organisationer som finns där du bor. RFSL är förbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. RFSL Ungdom är ungdomsförbundet för hbtq-personers rättigheter och riktar sig till dig som är under 30 år.

Du kan också kontakta en vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du känner att du vill prata med någon om dina funderingar kring din kropp eller din könsidentitet. Den övre åldersgränsen för ungdomsmottagningar är ofta 23 år, men det kan vara olika i olika regioner.

Vissa regioner har också mottagningar speciellt för hbtq-personer som du kan ta kontakt med.