För att ditt barn ska fungera bra är mat och mellanmål viktigt. Barnet kan känna sig trött, arg och ledsen för att det inte har ätit bra. Ditt barn klarar av psykiska påfrestningar lättare om det äter bra. Vid dåligt mående kan ditt barn dock bli mindre intresserat av att äta. 

• Ät på regelbundna tider. Frukost, lunch och middag med 1-3 mellanmål. Läs också tips för att öka barnets matlust.
• Ät varierat och nyttigt. Läs mer på Livsmedelsverkets webbplats.
• Skapa en lugn och positiv matsituation.

Tips!

Fyll på energin hos dig och ditt barn innan den tar slut. Humör och ork påverkas av vilken energinivå vi har. Ta en frukt innan du åker från jobbet eller ta med en smörgås till barnet på väg hem från skolan. Laga maten tillsammans. Servera den mat som barnet äter. Är det svårt med frukost kan ett alternativ vara att ta med en smörgås till rasten. Att äta lite men oftare kan göra att aptiten ökar efter hand.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs BUP och HAB podd.

Eftersom ditt barn växer och utvecklas snabbt behöver det mycket och regelbunden sömn. Om ditt barn har sovit för lite under en period kan det bli ledset, irriterat, rastlöst eller mer impulsivt och utagerande. Minne, koncentration och inlärning kan påverkas negativt.

• Det är viktigt med tydliga rutiner för ditt barns sänggående. Läs mer om barn och sömn.
• Barn 6-12 år behöver i genomsnitt 10-11 timmar per dygn.
• Hjälp barnet att skilja på dag och natt. Var ute i dagsljus och ha det mörkt på natten.
• Använd inte sänggående som ett straff för något ditt barn har gjort.

Tips!
Underlätta för barnet att komma till ro i god tid före läggdags. Lyssna på musik tillsammans eller läs en bok. Undvik att boka in aktiviteter sent på kvällen. Undvik tv i barnets rum. Undvik tid framför tv, läsplatta, dator och mobiltelefon en timme före läggdags. Gör sängen till en mysig plats. Har ditt barn plötsligt börjat få svårt att sova? Fråga om barnet själv vet vad det kan bero på.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs BUP och HAB podd.

För att ditt barn ska må bra såväl fysiskt som psykiskt behöver det röra på sig. Genom att barnet rör på sig regelbundet påverkas inte bara den fysiska hälsan under uppväxtåren utan också psykiska funktioner som koncentration, inlärning, stresshantering och självkänsla. Fysisk aktivitet kan ha en positiv inverkan på symtom vid depression och ångest.

Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? 

• Barn 6-17 år bör sammanlagt röra på sig minst 60 minuter per dag.
• Barnet behöver röra på sig så att det blir andfått och börjar svettas.
• Aktivitet på hög intensitet bör ingå några gånger i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter.
• Aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.
• Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Individuella råd för anpassad regelbunden fysisk aktivitet kan ges av behandlande fysioterapeut, läkare eller sjuksköterska.

Tips!
Hitta rutiner som främjar en aktiv livsstil. Cykla eller gå till skolan. Ta en promenad tillsammans. Använd träningsappar. Testa mobilspel som underlättar rörelse och fysisk aktivitet. Barn gör som de vuxna gör. Var en god förebild. Rör på dig tillsammans med ditt barn. Testa olika idrotter.

Podd

Du kan även lyssna på Region Gävleborgs BUP och HAB podd.

Barn behöver mycket tid, uppmärksamhet och engagemang för att må bra och utvecklas. Det är lätt att hamna i negativa spiraler i relation till sitt barn, där mycket av tiden går åt till tillsägelser och tjat.

Kanske behöver du fundera på vilka förväntningar du har på barnet. Är förväntningarna rimliga och är de tydliga för barnet? Om barnet ofta är missnöjd, irriterad, arg eller verkar stressad, ledsen eller orolig så kan du som vuxen behöva tänka extra på att försöka skapa positiv tid tillsammans med barnet. 

Läs mer om barn och unga som lätt får utbrott. 

Tips!

Erbjud en stunds tid tillsammans varje dag. Lek, spela, baka, sporta – gör sådant som barnet vill göra, och visa att du uppskattar er tid tillsammans. Ge tid och lyssna när barnet vill berätta något. Var nyfiken och intresserad av det som är viktigt för barnet. Stanna upp, bekräfta och försök att vara med barnet i de känslor som hen ger uttryck för. Uppmärksamma det som fungerar och där barnet anstränger sig för att göra rätt. Barn gör ofta mer av det som du uppmärksammar.

 Skärmtid

• All skärmtid är inte negativ. Men om barnet inte klarar av sin vardag så är det ett varningstecken att vara uppmärksam på.
• Ha gemensamma och tydliga skärmregler. Barn gör som vuxna gör!
• Visar barnet tecken på psykisk ohälsa? Ta reda på huvudorsaken till det. Finns det något i omgivningen som gör att barnet tar sin tillflykt till skärmar?
• Små barn behöver mer stöd än större barn. Hjälp till och styr upp pauser.
• Skapa balans och se helheten.
• Visa intresse för barnets aktiviteter.

Ibland kan det behövas stöd och hjälp från vården och då kontaktas En väg in. 

En väg in vänder sig till barn och unga med psykisk ohälsa 0-17 år samt blivande föräldrar eller föräldrar som behöver stöd i sitt föräldraskap med barn i åldern 0-3 år. En väg in vänder sig också till unga 13-23 år som söker för relationsproblem och sexuell hälsa.

Så kontaktar du En väg in 

Gäller det ett livshotande tillstånd - ring alltid 112!