Alla barn kan ibland ha svårt att koncentrera sig. Det kan vara svårt att behålla uppmärksamheten på det som hen behöver göra eller fokusera på. Ljud, händelser och egna tankar kan störa barnet.

Koncentrationssvårigheter kan göra att barnet har svårt att planera aktiviteter, att komma igång och att bli klar med saker.

Prata med ditt barn om du märker att hen har svårt att koncentrera sig. Fråga hur hen upplever det och om hen vet vad det kan bero på. Lyssna och ta vara på barnets idéer. Du är viktig för ditt barn.

Ju yngre barn är desto svårare kan de ha att veta eller berätta vad de tänker och tycker. Prata med personalen i förskolan eller skolan om hur det fungerar för barnet.

Förbered och planera hemma

Du kan hjälpa till genom att förbereda barnet på vad som ska hända under dagen. Det blir ofta lättare för hen om tillvaron är så planerad och förutsägbar som möjligt.

Du kan till exempel göra detta:

• Se till att barnet går och lägger sig eller stiger upp en viss tid. Hen behöver rutiner och tillräckligt med sömn.
• Se till att barnet äter tillräckligt, bland annat en bra frukost.
• Hjälp barnet att planera. Du kan till exempel använda scheman och bilder för att förbereda och påminna barnet.

Prata med barnets lärare eller mentor. Det är bra att du vet hur barnet har det i skolan.

Ha regelbunden kontakt med skolan. Ofta behöver du vara ett stöd för barnet när det till exempel gäller läxor och prov.

Skolan har ansvar för den hjälp som behövs för att göra skolarbetet lättare.

Eftersom problem med koncentrationen ofta märks i skolan kan följande hjälpa:

• Barnet får sitta mer avskärmat eller i mindre grupper.
• Barnet kan använda hörselkåpor för att stänga ute ljud eller skärmar att använda där barnet sitter under lektionerna.
• Barnet får hjälp av en specialpedagog.
• Det är viktigt med tydliga scheman och arbetsplaner. Ett sätt är att använda bilder för att enkelt visa hur dagen kommer att se ut.
• Barnet kan behöva gå undan och vila lite under dagen.
• Barnet kan vara med på resurstid efter skoltid, om skolan har sådan. Sådan tid är till för att få hjälp med läxor och för att ta igen sådant barnet inte har hunnit göra.

Skolan ska anpassas för barnet

Skolan ska utreda vad de kan och även göra anpassningar eller eventuellt sätta in särskilt stöd.

På skolan finns elevhälsan med bland annat skolsköterska, skolpsykolog och specialpedagog. De har ett särskilt uppdrag att hjälpa och ge stöd.

Skolan kan även hjälpa till med kontakter om barnet behöver få vård på till exempel en barnläkarmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Om hjälpen i skolan dröjer

Kontakta skolans rektor om ni inte får hjälp av lärare eller mentor.

Kontakta skolans huvudman om du inte får hjälp av rektorn. En huvudman är den som driver skolan. Kontakta kommunen om det är en kommunal skola. Är det en fristående skola ska du kontakta det företag eller den organisation som driver skolan.

På skolans webbplats ska det finnas information om hur du gör. Rektorn ska också kunna berätta hur det fungerar när du vill lämna klagomål och vem du ska kontakta.

Händer ändå inget kan du kontakta Skolinspektionen eller barn- och elevombudet på Skolinspektionen.

De allra flesta som har koncentrationssvårigheter behöver inte söka vård. Ofta hjälper det att barnet får hjälp med bland annat planering i förskolan eller skolan och hemma.

Blir det inte bättre eller om barnet behöver mer eller annat stöd kan du kontakta någon av dessa:

• Första linjens psykiatri, som finns i de flesta regioner. Det är mottagningar för barn och unga med psykiska besvär. Det kan vara på en vårdcentral eller barnläkarmottagning och kallas ofta för samtalsmottagning, barnhälsa eller ungdomshälsa.
• Barn- och ungdomspsykiatrin, bup, om besvären är stora.
• För barn som 13 år och äldre kan du också kontakta en ungdomsmottagning.

Barnet kan också själv kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Barnet och du får träffa personalen och berätta om situationen. Barnet får bland annat svara på frågor om hur hen har det i skolan, hemma, med kompisar och på fritiden.

Barnet kan behöva genomgå en utredning av vad koncentrationsproblemen beror på. Den som utreder tar reda på vad som brukar göra att barnet har svårt att koncentrera sig. Utredningen kan leda till en behandling.

Vilken hjälp och behandling som föreslås beror på vad som är orsaken till att barnet har svårt att koncentrera sig. Barnet får vara med och bestämma hur behandlingen ska läggas upp.

En del barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och mycket stora svårigheter kan få prova behandling med läkemedel.

Det finns många orsaker till koncentrationssvårigheter. Det kan till exempel vara detta:

• Barnet tycker det är svårt att koncentrera sig på grund av exempelvis hög ljudnivå.
• Barnet har inte ätit eller sovit tillräckligt.
• Barnet har det svårt med kompisar eller är utsatt för mobbning.
• Barnet har det oroligt hemma, på grund av förändringar såsom skilsmässa eller att det förekommer våld.
• Barnet är skoltrött och allmänt ointresserad. Det kan vara annat som lockar.
• Barnet mår psykiskt dåligt.
• Någon närstående till barnet är sjuk eller mår dåligt.
• Barnet har problem med alkohol och droger.

Svårigheter att koncentrera sig kan ibland bero på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller autismspektrumtillstånd.

För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att ni förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Barn ska få vara delaktiga och ha inflytande

Barn har rätt att vara delaktiga och ha inflytande över sin vård. De ska alltid få säga vad de tycker och vill. Vården ska ta hänsyn till detta.

Barnets inflytande beror på hens ålder och mognad.

Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.

Du och ditt barn har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Du har också möjlighet till tolkhjälp om någon av er till exempel har en hörselnedsättning.

UMO är ungdomsmottagningen på nätet. Här kan du läsa mer om olika situationer då det kan vara svårt att koncentrera sig. Det kan till exempel vara om man är nedstämd eller har ångest.

Ibland kan det vara svårt att koncentrera sig om man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Läs om hur du som barn och ung kan få hjälp och stöd vid adhd och autism-Aspergers syndrom.