Många känner oro inför en förlossning. En del är rädda. För några är rädslan så stark att den påverkar hela tillvaron. Graviditeten blir något negativt. En del kanske inte alls vågar vara gravida.

Förlossningsrädsla kan bero på många olika saker:

• Du som är gravid kan känna osäkerhet på om du klarar av att föda ett barn.
• Du som är gravid kan känna rädsla för att förlora kontrollen över din kropp.
• Du vill inte känna dig utlämnad eller beroende av andra personer.
• Du har tidigare upplevt en besvärlig förlossning och är rädd att det ska bli svårt den här gången också.
• Du har jobbiga minnen från sjukhus.
• Du har en depression under graviditeten.
• Du har varit utsatt för sexuella övergrepp.
• Du har ångest.
• Du är rädd för sprutor.

Det kan också bero på andra saker. Ibland går det inte att säga varför man har förlossningsrädsla.

Kontakta en barnmorskemottagning om du är rädd inför en förlossning.

De flesta sjukhus har en speciell mottagning för förlossningsrädsla eller specialutbildad personal. Oftast behöver du en remiss från barnmorskemottagningen, men på vissa orter kan du kontakta mottagningen direkt. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ett bra sätt att minska rädsla är att skaffa sig kunskap. Det kan kännas bättre om du läser på hur en förlossning går till. Har du varit med om en besvärlig förlossning tidigare kan det hjälpa att ta reda på mer om vad som hände. Kanske går det att förhindra att det händer igen. 

Du kan också skriva ett så kallat förlossningsbrev. Fundera och skriv ner hur du önskar att förlossningen ska vara. Ta gärna hjälp av en barnmorska på barnmorskemottagningen. Det brevet har du sedan med dig till sjukhuset när det är dags att föda.

Det kan vara en hjälp att fundera ut vad du är mest rädd för. Då kan det bli lättare att bearbeta just den rädslan.

Rädsla för att förlora kontrollen

För många är det viktigt att hela tiden känna kontroll. Under en förlossning lämnar du delvis över kontrollen. Du som ska föda kan inte kontrollera din kropp på samma sätt som du är van. Du kan vara rädd för att bete dig på ett sätt du inte skulle göra annars, till exempel att bli aggressiv, upprörd eller börja skrika.

Du som är medförälder kan inte heller kontrollera exakt vad som händer under en förlossning, vilket kan kännas jobbigt.

Sådant som kan hjälpa

Fokusera på det som faktiskt går att kontrollera. Du kan till exempel påverka hur du andas och vilken ställning du vill föda i. Om du är medförälder kan du till exempel ha en klocka och kontrollera hur lång tid värkarna tar. Prata med barnmorskan om vilka andra saker du som medförälder hjälpa till med för att underlätta förlossningen.

Rädsla för att bli ensam eller att inte få hjälp

Det kan kännas viktigt att du får ha personer hos dig under förlossningen. En del är rädda för att de inte ska få den tryggheten, utan i stället kommer att känna sig ensamma. Du som ska föda kan vara rädd för att ingen ska kunna följa med dig till sjukhuset när det är dags.

Du kanske har hört eller läst historier om överfulla förlossningsavdelningar där personalen inte har tid. Kanske är du rädd att bli bortglömd och att personalen inte ska hjälpa till.

Sådant som kan hjälpa

Prata med den du vill ska följa med till förlossningen. Kanske kan två närstående följa med.

Det kan också vara bra att veta hur personalen på förlossningsavdelningen arbetar. Kanske kan du besöka en avdelning innan förlossningen och höra efter hur de gör för att ta hand om alla som kommer in.  

Du kan också ta hjälp av en duola. Läs mer under rubriken Stöd och behandling längre ner i den här texten.

Rädsla för att det ska göra ont

En del som ska föda barn är rädda för själva smärtan. Du kanske oroar dig för hur du ska stå ut med att ha ont. Du kan vara rädd för att smärtan ska bli så stark att du inte kommer att klara av den. Om du är medförälder kan du också känna dig maktlös och inte veta vad du ska göra när din partner har ont.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att du som föder har reservkrafter som kommer fram under förlossningsarbetet. Bland annat får du en högre halt av endorfiner, kroppens eget smärtstillande ämne. Det gör att du klarar av mycket mer smärta än annars.

Det finns också olika metoder för att lindra smärtan.

Rädsla för skador eller död

En del är rädda för att förblöda eller för att personalen inte ska upptäcka att något har gått fel. Du kan vara rädd för att något ska vara fel med barnet eller att barnet ska skadas.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att människokroppen är gjord för att födas och att föda. Dessutom är säkerheten vid förlossningar på sjukhusen mycket hög. Barnmorskan har koll på hur barnet mår med hjälp av olika undersökningar.

Rädsla för att gå sönder

Det är vanligt att få bristningar i underlivet när barnet föds fram. Det kan vara skrämmande. Du kan vara rädd för att kroppen inte kommer att bli som förr.

Sådant som kan hjälpa

Du kan skriva i förlossningsbrevet att du är orolig för bristningar. Barnmorskan kan då hjälpa till extra för att förhindra bristningar. Till exempel kan det vara bättre att välja vissa förlossningsställningar. Tänk också på att underlivet har en god förmåga att läka.

Många barnmorskor föreslår i ett så kallat krystsamtal inför förlossningen hur ni på bästa sätt kan hjälpas åt för att förebygga större bristningar. Barnmorskan kan till exempel hålla emot och hjälpa till att styra hur mycket du ska trycka på under krystskedet.

Rädsla för sjukhus

Du kanske aldrig tidigare varit patient på ett sjukhus. Det kan skapa osäkerhet. Andra som ska föda kan ha dåliga minnen från sjukhus.

Sådant som kan hjälpa

Besök sjukhuset innan det är dags att föda. En del sjukhus anordnar visningar på förlossningsavdelningen för blivande föräldrar.

Rädsla för sprutor

Under en förlossning är det vanligt att den som föder behöver få en venkateter i handen eller armen. Det är för att kunna få läkemedel direkt i blodet. En del smärtstillande läkemedel kräver också sprutor.

Berätta redan på mödravården om du är mycket rädd för stick och sprutor. Då kan du få hjälp för att bli mindre rädd.

Sådant som kan hjälpa

Kom ihåg att det finns smärtstillande metoder där du inte behöver bli stucken, som till exempel lustgas, tens och varma bad.

Det kan också vara bra att ta reda på mer om vilka läkemedel du kan behöva få genom en spruta och varför. Om du är rädd för att själva sticket ska göra ont kan du få bedövningssalva innan.

Rädsla hos dig som är medförälder

Det är vanligt att blivande medföräldrar är oroliga inför en förlossning. Du kanske känner press att du borde hjälpa till och stötta. Du kan känna stort ansvar, utan att kunna påverka situationen. En del medföräldrar är så rädda att de inte alls vill vara med på förlossningen.  

Sådant som kan hjälpa

Prata med en barnmorska för att få stöd och hjälp. På en del barnmorskemottagningar finns speciella grupper dit du kan få komma och prata med andra som känner likadant. Det kan också hjälpa om en annan närstående är med som extra stöd under förlossningen.

Berätta för personalen på förlossningsavdelningen att du är rädd. Då är det lättare för dem att stötta dig. Det brukar gå bra att vara med, även om du är rädd. Efteråt brukar de flesta vara nöjda att de var med trots oron. Annars kanske någon annan närstående kan vara med istället för dig, om ni kommer fram till att det är bättre.

Rädsla för att bli gravid

En del vill ha barn, men vågar inte bli gravida på grund av förlossningsrädsla.

Sådant som kan hjälpa

Träffa en psykolog eller terapeut som har specialiserat sig på att behandla förlossningsrädsla. Terapiformen som brukar användas bygger ofta på kognitiv beteendeterapi, KBT.

Rädsla för kejsarsnitt eller sugklocka

En del är rädda för att barnet ska behöva födas med kejsarsnitt. Du kan också vara rädd för att läkaren ska behöva använda sugklocka för att förlösa barnet.

Sådant som kan hjälpa

Du kan ta reda på mer om vad som händer under ett kejsarsnitt. Ta också reda på hur sugklockan fungerar.

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa när du har förlossningsrädsla.

Att prata med någon som vet

För många hjälper det att få prata med en barnmorska. Barnmorskan kan svara på frågor och ge råd. Hen kan vara med och avgöra vilken hjälp du behöver för att underlätta inför förlossningen.

Du kan få komma på samtal till de mottagningar som finns för förlossningsrädda om det behövs. Du kan komma en eller flera gånger, beroende på hur mycket hjälp och stöd du behöver.

Profylaxkurs

En del barnmorskemottagningar anordnar psykoprofylaxkurser. Där får du träna andning och avslappning inför förlossningen. Profylaxen kan göra att du känner dig bättre förberedd. Du som är blivande medförälder får till exempel träna på att ta tid på värkar och ge massage.

Planerad igångsättning

För en del kan en planerad igångsättning av förlossningen vara till hjälp för att våga föda vaginalt. Det kan kännas bättre att veta när väntan är över och förlossningen kan starta. Du kan vanligtvis också vara mer säker på att få plats på det sjukhus du önskat. Planerad igångsättning kan underlätta om du har önskat att ha någon speciell person på plats, till exempel en barnmorska eller närstående.

Om du är rädd för smärta kan du få ryggbedövning redan tidigt under förlossningen.

Kejsarsnitt

En del som har förlossningsrädsla vill helst föda med kejsarsnitt. Då får du träffa en förlossningsläkare och berätta om varför du vill få kejsarsnitt. Tillsammans diskuterar ni fördelar och nackdelar och kommer fram till en lösning.

Alla som vill kan inte föda med planerat kejsarsnitt. Förutsättningarna för kejsarsnitt är olika från person till person och olika på olika sjukhus.

En doula

Du kan också ta hjälp av en duola. En doula har erfarenhet av förlossningar och är tränad i att ge stöd och information under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt. Doulan har inget medicinskt ansvar. Prata med en barnmorska om hur du kan komma i kontakt med en doula.

Du kan ha andra problem som inte bara handlar om förlossningsrädsla. I så fall kan du behöva träffa en psykolog eller kurator. Där kan du få behandling för till exempel depression eller andra psykiska besvär, eller bearbeta svåra minnen eller händelser från tidigare i livet. Du kan också få stöttning och hjälp i mer praktiska frågor.

Oron kan påverka relationen om du har en partner. Det kan vara jobbigt om en i relationen är glad och längtar efter barnet och en annan har svårt att känna glädje. Graviditeten kan bli en ansträngande tid.  Det kan hjälpa att prata om känslorna.

En graviditet är trots allt ganska lång. Under nio månaders väntan hinner mycket hända med känslor och tankar runt både barnet och själva födandet.

Många som har förlossningsrädsla kan ändå tycka att det är skönt när förlossningen sätter igång. Om du har oroat dig under flera månaders tid kan rädslan i sig ha varit ansträngande.

Hur man slutligen föder beror på vad man har varit rädd för och hur bra det har gått att få hjälp. En del känner sig så trygga och säkra att de inte är lika rädda längre. Andra vill försöka att föda vaginalt, med möjligheten att avbryta för kejsarsnitt om det inte går. Några föder med planerat kejsarsnitt.

Det kan vara bra att veta att de flesta som söker hjälp för sin förlossningsrädsla tycker att de blir hjälpta. Många är nöjda med sin förlossning efteråt.

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet. Om kontakten med en barnmorska inte fungerar, kan du alltid be att få byta.

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.