Du behöver göra ett uppehåll med att röka och att dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer och du återhämtar dig fortare efteråt.  

Läs mer om levnadsvanor i samband med en operation. 

Om du tar några läkemedel  

Berätta för läkaren om du tar några läkemedel.  

En vecka innan operationen ska du inte använda läkemedel som hämmar inflammation. Till exempel läkemedel med ämnen som ibuprofen, naproxen, nabumeton och acetylsalicylsyra. Om du behöver tillfällig smärtlindring kan du använda läkemedel som innehåller paracetamol.   

Tvätta dig med en särskild tvål 

Du behöver tvätta dig med en speciell tvål kvällen innan eller samma dag som operationen. Vårdpersonalen på mottagningen berättar för dig hur du ska göra. 

Du kan behöva fasta 

Du kan behöva fasta innan operationen. Det betyder att du inte ska äta eller dricka före operationen. Vårdpersonalen berättar vad du behöver tänka på.     

Oftast blir man sövd med narkos innan operationen. Men ibland görs operationen istället med ryggbedövning.   

Du ligger ner på rygg under operationen.   

Läkaren för in ett smalt instrument genom urinröret till urinblåsan. Instrumentet kallas för cystoskop. Olika instrument kan föras genom cystoskopet. På det sättet kan läkaren ta bort hela eller delar av förändringen i urinblåsan.  

Operationen tar ungefär mellan en halvtimme och en timme.  

Förändringen som opereras bort från urinblåsan skickas på analys.  

Efter operationen har du en kateter i urinblåsan. Katetern gör det enklare för dig att kunna kissa efter operationen. 

Det är vanligt att det samlas blod i katetern. Blodet behöver spolas bort några timmar efter operationen. Spolningen kan svida och göra att du känner dig kissnödig. Du kan få läkemedel som lindrar om du har mycket besvär.  

Läkaren tar bort katetern i urinblåsan första eller andra morgonen efter operationen. 

Du får oftast åka hem samma dag som operationen eller dagen efter.

Om du har svårt att kissa 

En del har svårt att börja kissa som vanligt. Då kan man behöva fortsätta att ha urinkateter i en till två veckor även när man har kommit hem. Vårdpersonalen visar hur du ska ta hand om katetern efter att du har kommit hem.   

Vanliga besvär efter operationen 

När katetern har tagits bort är det vanligt att uppleva följande besvär:  

• Det svider i urinröret.  

• Det läcker lite urin om du blir mycket kissnödig.  

Besvären brukar försvinna efter några veckor. 

Efter operationen kan det vara svårt att hinna till toaletten när du blir kissnödig. Det går oftast över efter några dagar. Om du upplever mycket besvär kan du köpa inkontinensskydd på apoteket.  

Gör så här för att minska risken för en blödning  

Det tar ungefär två till tre veckor innan såret i urinblåsan har läkt. Under den tiden finns en risk för att det uppstår en blödning i såret.  

Gör så här för att minska risken för blödning: 

• Gå i lugnt tempo. Spring inte och cykla inte. 

• Lyft inte något tungt. 

• Ha inte samlag. 

• Krysta försiktigt när du bajsar. 

Det är bra att du rör på dig när du orkar efter operationen. Till exempel kan du ta promenader.  

Du kan få lite blod i urinen utan att det är en blödning  

Urinen kan bli lite blodfärgad de första veckorna efter operationen. Det beror på att det kommer ut små mängder av blod från operationssåret inne i urinblåsan. Då är det bra att dricka ordentligt med vätska tills urinen klarnar igen. Drick ungefär två liter om dagen. 

Behöver jag stanna hemma från jobbet?  

Det är vanligt att vara sjukskriven från jobbet i några veckor om man har ett arbete som är fysiskt tungt.   

En komplikation är någonting oväntat och negativt som händer vid en operation eller en annan behandling.      

Du kan få en urinvägsinfektion efter operationen. Ring mottagningen där du har blivit opererad om du får ett eller flera av följande besvär: 

• Du blöder mer trots att du dricker mycket. 

• Det kommer klumpar av blod när du kissar. 

• Du har svårt att kissa. 

• Du får feber eller känner dig sjuk. 

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom och råd om var du kan söka vård. 

Du kommer tillbaka till mottagningen efter några veckor. Under besöket berättar läkaren om provsvaret av förändringen som togs bort under operationen.  

Du får reda på om det behövs fler behandlingar eller återbesök.  

En del prover sparas 

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Informationen ska gå att förstå 

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.  

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel. 

Ditt samtycke är viktigt 

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som är under 18 år.

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.