Operation vid spasticitet i benen hos barn

Barnet sövs med hjälp av läkemedel innan operationen. Det kallas för narkos.

När ett barn ska opereras

Både du och barnet kan ha funderingar och frågor inför besök i vården. Det är bra om ni kan förbereda er hemma. Det finns olika tips beroende på barnets ålder.

Här kan du läsa om förberedelser när barn ska opereras.

Du som är en förälder eller närstående får vara med i rummet tills att barnet har somnat med hjälp av narkos. När barnet opereras får du vänta i väntrummet.

Barnet ligger på mage under operationen. Operationen tar ungefär sex till åtta timmar.

Operationen görs i ryggen. Där finns nerverna som orsakar muskelspänningen i benen. Läkaren skär av de nerverna.

Du får vara med när barnet vaknar efter operationen. Det är vanligt att känna illamående efter operationen på grund av narkosen.

Barnet ligger i sjukhussängen och får smärtstillande läkemedel genom en särskild pump. Under de första dygnen behöver barnet hjälp för att vända sig i sängen.

De flesta barn stannar kvar på sjukhuset i ungefär tio dagar. Du som är en förälder eller närstående får vara med barnet på sjukhuset.

Efter operationen kan barnet känna en pirrande känsla i huden på benen. Det brukar försvinna inom en månad.

Det är ovanligt med komplikationer efter operationen. Du får veta på mottagningen om det är något du behöver tänka på. Du kan alltid kontakta mottagningen om du har frågor.

Barnet får träning genom habilitering för att komma igång med att röra sig efter operationen. Träningen ökas efterhand och anpassas till barnets behov. På sjukhuset får barnet leka på ett sätt som tränar upp styrkan och balansen.

När ni har kommit hem fortsätter habiliteringen med en fysioterapeut. Barnet kan träffa fysioterapeuten på mottagningen, i hemma och i skolan.

Barnet får också komma på återbesök till fysioterapeuten och läkaren på sjukhuset. Det vanliga är att komma på återbesök en gång om året, i ungefär fem år.

Du kan söka vård för ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Du ska förstå informationen 

Du ska vara delaktig i ditt barns vård. Därför är det viktigt att du förstår informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård.