Det finns många olika typer av alternativa metoder och behandlingar.

Det kan till exempel vara:

• behandlingar som bygger på äldre traditioner, till exempel traditionell kinesisk medicin eller traditionell indisk medicin
• behandlingar som skapats av en person, till exempel behandlingar med homeopati
• olika fysiska och psykologiska behandlingar, till exempel magnetterapi, kristallterapi, aromaterapi och healing
• olika produkter som ska ätas eller drickas, till exempel från örter eller andra växter.

De alternativa metoderna erbjuds inte inom hälso- och sjukvården. De erbjuds av privata utövare eller behandlare och du betalar för behandlingarna själv.

Det varierar vad som räknas som en alternativ behandling

En metod räknas som alternativ när det inte finns några säkra vetenskapliga bevis för att den kan göra det som påstås.

Många alternativa behandlingar ger inte den effekt som påstås. Andra behandlingar är inte tillräckligt studerade för att det ska gå att säga om de fungerar. Oavsett kan det finnas risker med behandlingarna.

Det kan finnas stöd för att en alternativ behandling till exempel minskar stress. Det är inte samma sak som att metoden kan göra dig frisk från en specifik sjukdom eller minska andra besvär.

Att du upplever att du mår bättre av en alternativ behandling är inte heller samma sak som att behandlingen kan göra dig frisk från en allvarlig sjukdom.

När behandlingarna används samtidigt som hälso- och sjukvård 

Ibland kan alternativa metoder användas som ett komplement till hälso- och sjukvård. Det kallas då komplementär behandling.  

Det finns flera saker att tänka på om du vill pröva en alternativ metod. För att kunna fatta bra beslut behöver du rätt information.  

Sök alltid hälso- och sjukvård när du behöver det

Använd inte alternativa behandlingar som första alternativ. Kontakta hälso- och sjukvården när du behöver vård eller råd om din hälsa. Det gäller både vid fysiska besvär och psykiska besvär.

Diskutera med en läkare eller behandlare inom vården

Diskutera med en läkare eller den som behandlar dig om du är intresserad av en alternativ behandling.

Vissa alternativa behandlingar kan påverka behandlingarna från hälso- och sjukvården. Det gäller framför allt alternativa behandlingar med växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Berätta alltid för din läkare om du använder växtbaserade läkemedel, naturläkemedel, kosttillskott eller liknande produkter.

Om du är gravid eller planerar att bli gravid

Du som är gravid eller planerar att bli gravid behöver vara extra försiktig. Rådgör med en läkare eller en barnmorska. Du som är gravid ska till exempel undvika örtprodukter, växtextrakt, naturläkemedel och växtbaserade läkemedel. Läs mer hos Livsmedelsverket.

Du ska få vara med och påverka din vård

Fundera på varför du vill prova en annan behandling än den du får från hälso- och sjukvården, om det är så. Är det något du saknar? Kan du byta läkare, diskutera ett byte av behandling eller få ytterligare stöd på något sätt? Enligt patientlagen ska hälso- och sjukvården så långt som möjligt utformas och genomföras tillsammans med dig.

Innan du prövar en alternativ metod

Var noggrann när du väljer vem som ska behandla dig. Här kommer några frågor som du kan ställa till behandlaren innan du bestämmer dig för att prova en alternativ metod:

• Kan behandlingen ge biverkningar? Vilka?
• Vilken utbildning och bakgrund har den som ger behandlingen?
• Vad kommer behandlingen att kosta? Hur länge pågår den?
• Kan du få omdömen från andra personer som har genomgått behandlingen?
• Är personen medlem i något yrkesförbund och finns det etiska riktlinjer för behandlingen?
• Har behandlaren någon försäkring?

Det kan finnas risker med att använda alternativa metoder och behandlingar. Vilka riskerna är och hur stora de är beror bland annat på följande:

• vilken behandling du får
• om du samtidigt får vård inom hälso- och sjukvården
• vilka besvär eller vilken sjukdom du har.

Här är några vanliga risker:

• Du söker hälso- och sjukvård för sent eller inte alls. Då kan du bli svårare sjuk eller få mer besvär.
• Den alternativa metoden motverkar den behandling som du får inom hälso- och sjukvården.
• Du får råd om din hälsa som inte stämmer, vilket gör att du fattar beslut på felaktig information. Det kan till exempel vara råd om att avsluta en behandling som du får inom hälso- och sjukvården eller ta en annan mängd läkemedel än vad läkaren ordinerat.
• Du får skador eller mår sämre, fysiskt eller psykiskt. Naturläkemedel, kosttillskott och andra produkter som du äter eller dricker kan ge biverkningar.
• Behandlingen kan kosta stora summor pengar, utan att den har någon effekt.
• Det är inte säkert att försäkringar gäller om du får skador eller blir felaktigt behandlad.

Alla sjukdomar får inte behandlas med alternativa metoder. Enligt patientsäkerhetslagen får bara personer med godkända utbildningar inom hälso- och sjukvården behandla följande sjukdomar:

• cancer, diabetes och epilepsi
• smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga, till exempel kikhosta, klamydia, infektion med rotavirus och hepatit
• sjukdomar i samband med graviditet eller förlossning.

Enligt lagen är det inte tillåtet för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att undersöka eller behandla barn under åtta år. 

Det finns få regler för alternativa metoder

Förutom reglerna om vilka sjukdomar som inte får behandlas finns det inga särskilda regler eller lagar för alternativa behandlingar.  

Utövarnas utbildning varierar. Det finns inga krav på att de ska ha någon grundläggande utbildning inom hälso- och sjukvård.

Titlar som till exempel coach, naturläkare, healer och terapeut är inte skyddade och kräver inte en så kallad legitimation. Det innebär att vem som helst kan använda den titeln.

Det finns inga krav på att metoderna som används ska vara effektiva eller hur behandlingarna ska dokumenteras.

Det finns inte heller någon särskild myndighet som kontrollerar utövarna eller verksamheterna. Felaktig reklam för alternativa metoder kan anmälas till Konsumentverket.   

Det finns många lagar och riktlinjer som styr hälso- och sjukvården. De styr till exempel: 

• vilken utbildning vårdpersonalen behöver
• vilka undersökningar och behandlingar som används och rekommenderas
• hur vården ska dokumenteras
• hur risker och skador ska hanteras.

Det finns också flera myndigheter som arbetar med att granska och övervaka hälso- och sjukvården. Det är till exempel Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regionerna och Inspektionen för vård och omsorg, IVO. 

Här kan du läsa mer om lagarna som styr hälso- och sjukvården.

Om du inte är nöjd med hälso- och sjukvården

Du kan lämna synpunkter eller klaga om du inte är nöjd med den vård du har fått inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården måste svara på dina synpunkter.

Du kan också få ersättning om du får en skada inom hälso- och sjukvården.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården.