Det kan vara svårt att märka symtomen i början av sjukdomen, eftersom de kan vara svaga. Många av symtomen är också vanliga av andra orsaker.

Det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom i början, när levern börjar fungera sämre:

• Du blir trött.
• Du mår illa.
• Du minskar i vikt.
• Du får ont i magen.

När du har haft levercirros ett tag kan du få de symtom som tillsammans kallas för gulsot:

• Huden och ögonvitorna blir gula.
• Urinen blir mörkare.
• Avföringen blir ljusare.
• Huden kliar.

Så småningom kan du få fler symtom:

• Magen, fötterna och vaderna svullnar upp.
• Du kräks blod.
• Du får lättare blåmärken och det tar längre tid för sår att sluta blöda.

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har levercirros, eller om du tror att du riskerar att få levercirros.

Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

När du kommer till läkaren får du bland annat berätta det här:

• Vilka symtom du har och hur länge du har haft dem.
• Hur dina alkoholvanor är.
• Om du använder några läkemedel eller växtbaserade läkemedel och naturläkemedel.

Du får också lämna blodprov, bland annat för att undersöka dina levervärden.

Du kan behöva undersökas mer

Läkaren kan vilja undersöka dig mer, till exempel med ultraljud eller leverbiopsi. Leverbiopsi är en undersökning där läkaren tar vävnadsprover från levern.

De skador som levern redan har kan inte läka. Med det finns några saker som du kan göra för att levern inte ska skadas ännu mer.

Viktigt att inte dricka alkohol

Det är mycket viktigt att sluta dricka alkohol helt och hållet. Alkoholen skadar levern.

Prata med din läkare om du behöver hjälp att sluta dricka alkohol. Det finns behandling och stöd att få.

Var försiktig med läkemedel

Använd bara de läkemedel och de doser som din läkare säger att du kan använda. Du kan också fråga på ett apotek om du är osäker.

Använd inte naturläkemedel. Både läkemedel, växtbaserade läkemedel och naturläkemedel kan skada levern ännu mer.

Behandlingen beror på vad som har orsakat skadorna. Det kan till exempel vara behandling mot alkoholberoende. Det kan även vara behandling mot hepatit B eller hepatit C, två leversjukdomar som också orsakar gulsot.

Symtomen behandlas

Du får också behandling mot dina symtom. Du kan till exempel få läkemedel som lindrar om huden kliar, eller vätskedrivande läkemedel om du har svullna fötter och ben. Du kan också få hjälp av en dietist med vad du ska äta, om din läkare tycker att det behövs.

En ny lever

Du kan behöva få en ny lever om levern fortsätter att bli sämre, trots behandling. Att få en ny lever kallas för transplantation.

Det är en stor ansträngning för kroppen att få en ny lever. Behandlingen före och efter transplantationen är också krävande. Kroppen måste därför vara i god form för att transplantationen ska gå bra.

Du behöver uppfylla en del krav för att få en ny lever. Ett av kraven är att inte dricka alkohol, varken före eller efter operationen.

Levern är mycket viktig för kroppen. Den gör till exempel följande:

• Den bildar galla och ämnen som behövs för matsmältningen.
• Den lagrar fett, socker, vitaminer och järn.
• Den renar blodet och bryter ner gifter och vissa ämnen, som till exempel alkohol och läkemedel.
• Den hjälper bukspottkörteln att styra blodsockernivån.
• Den påverkar hur blodet kan stoppa blödningar.

Läs mer om levern här.

Levern lagrar fett

Levern kan börja lagra större mängder fett. Det kallas för att ha fettlever och kan leda till levercirros.

Fettlever beror ofta på att man har druckit alkohol men kan gå tillbaka om man slutar dricka.

Levercirros är när levern inte fungerar längre

Levercirros är när en stor del av leverns celler har förstörts och levern inte länge fungerar som den ska.

Du får till exempel de symtom som kallas för gulsot när levern inte kan utsöndra ett gulfärgat ämne som kallas bilirubin. Det är de höga nivåerna av bilirubin i kroppen som gör att ögonvitorna och huden blir gulaktiga.

En vanlig orsak till levercirros är att kroppen har påverkats av alkohol, oftast under flera år. Men det kan också bero på följande:

• leverinflammationer, till exempel hepatit B eller hepatit C
• vissa läkemedel, ibland på grund av för höga doser
• sjukdomar, till exempel vissa ovanliga så kallade autoimmuna sjukdomar.

När levern är skadad ökar trycket inuti den och i de stora blodkärl som leder till levern. Det ökade trycket gör att blodet i stället tar andra vägar förbi levern. Det kan orsaka följande allvarliga skador:

• Bråck i matstrupens blodkärl. Ett bråck är när ett blodkärl svullnar upp. Bråcket kan gå sönder och du kräks då blod. Ett brustet bråck kan bli mycket allvarligt.
• Skador inuti magsäcken.
• Att magen svullnar upp. Det beror på att det samlas vätska runt alla organ som finns i magen. Det kallas också för ascites.
• Skador på njurarna. De fungerar sämre och du kan få njursvikt.

Hjärnan skadas när levern inte längre kan rena blodet. Då kan du bete dig annorlunda än vad du brukar göra. Du kan också få sämre minne och bli förvirrad. Utan behandling kan skadorna bli värre och så småningom kan du bli medvetslös. Skadorna är då livshotande.

Levercirros ökar också risken för levercancer.

Levern kan klara av att fungera trots de skador som levercirros orsakar om skadorna inte är så stora. Du har då ganska få och lindriga symtom. Det kallas för att ha en kompenserad levercirros. Du kan ha denna form av levercirros länge.

Du kanske inte märker av din sjukdom, utan kan leva som du gjorde innan du fick diagnosen. Men det är mycket viktigt att du trots det inte dricker alkohol.

Du behöver få levern undersökt regelbundet om du har kompenserad levercirros. Det är viktigt bland annat för att upptäcka levercancer, eftersom kompenserad levercirros ökar risken för levercancer. Hur ofta du behöver få levern undersökt beror på hur skadad den är.

När skadorna blir större

När leverfunktionen har blivit mycket dålig kallas det för att ha en dekompenserad levercirros. Då behöver du få behandling för de symtom du har. Har du svåra symtom kan du behöva få vård på sjukhus.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få tolkhjälp om du till exempel har en hörselnedsättning.