Det här är några vanliga symtom som kan bero på cancer i tjocktarmen eller ändtarmen. Du kan ha ett eller flera av dem:

• Du känner dig trött och orkeslös, eller har andra symtom på blodbrist.
• Du har blod i avföringen.
• Du bajsar oftare eller mer sällan än tidigare.
• Avföringen ser annorlunda ut.
• Det är slem i avföringen.
• Du har svårt att bajsa och det känns som att du inte lyckas tömma tarmen helt.

Oftast beror symtomen på något annat än cancer, exempelvis en godartad tumör eller en inflammation i tarmen.

Synligt blod i avföringen kan bero på hemorrojder eller att du har en spricka i ändtarmsöppningen. Det kan också bero på en inflammation, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.

Att bajsa oftare eller mer sällan kan bero på att du har börjat äta annan mat eller på att tjocktarmen är irriterad, som till exempel vid känslig tarm – IBS.

En del får tarmvred

Ibland kan en cancertumör göra att det blir stopp i tarmen, så kallat tarmvred. Då gör det mycket ont i magen. Smärtan kan växla mellan att öka och att minska. Magen blir utspänd och man kan kräkas.

En del får inga symtom

En del får inga tydliga symtom och då kan det ta längre tid innan sjukdomen upptäcks.

Kontakta en vårdcentral om du ser blod i avföringen, eller om du har något av de andra symtomen i mer än en vecka. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Ring 112 om du får kraftiga blödningar eller om du får mycket ont i magen och samtidigt känner dig mycket sjuk.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.

Möjligheten att bli av med cancern är större ju tidigare den upptäcks. Ibland kan man bli av med cancern fast den har spridit sig.

En grupp med olika specialister läser resultaten av dina undersökningar. Tillsammans bedömer de vilken behandling som blir bäst för dig. 

Sedan pratar du och läkaren om vad specialisterna föreslår.

Ibland är det bråttom

Du kan behöva opereras genast om cancertumören har orsakat ett plötsligt stopp i tarmen eller gjort att tarmen har brustit.

De flesta behöver bli opererade. Det är olika hur omfattande operationen behöver bli.

Operation av godartade polyper eller små cancertumörer

Polyper är utväxter på tarmens slemhinna. De behöver tas bort även om de är godartade. Det beror på att de kan utvecklas till cancer.

Godartade polyper och små cancertumörer som upptäcks tidigt kan läkaren ibland ta bort med hjälp av till exempel ett koloskop. Man har ingen känsel i tarmens slemhinna så de flesta behöver ingen bedövning.

Det som opereras bort skickas iväg för att undersöks i mikroskop. Då går det att se om du behöver mer behandling.

Operation om du behöver opereras mer

Läkaren kan behöva ta bort en del av tjocktarmen, eller hela tjocktarmen. Då blir de flesta opererade genom små hål i magen, så kallad titthålsteknik.

En del behöver bli opererade genom ett större snitt. Ibland kan operationen börja med titthålsteknik men behöva fortsätta genom ett snitt.

Du är sövd under operationen. Om det är en större operation får du också ryggbedövning. Det är en del av smärtlindringen när du vaknar efter operationen.

Om en del av tarmen behöver tas bort

Läkaren behöver ta bort den del av tarmen där cancertumören finns. Lymfkörtlar och lite av den friska tarmen tas också bort. Det minskar risken för att några cancerceller ska bli kvar.

Sedan syr läkaren ihop tarmändarna om det går. Det beror på var tumören växer.

Om hela tjocktarmen behöver tas bort

Hela tjocktarmen behöver tas bort om det finns flera cancertumörer eller om det finns risk för flera cancertumörer.

Efter operationen

Det varierar hur ont man har efter operationen. Det beror på vilken operation som har gjorts och hur du mår för övrigt. Du får den smärtlindring som du behöver.

Det är viktigt att du kommer igång med att röra på dig så snart som möjligt efter operationen. Du får hjälp av en sjukgymnast eller fysioterapeut.

De flesta kan äta vanlig mat och dricka direkt efter operationen, eller dagen efter operationen.

Du får en kateter i urinblåsan när du opereras. Den brukar kunna tas bort nästa dag, eller när du inte längre har ryggbedövning.

Olika när man kan lämna sjukhuset

Efter en titthålsoperation brukar man kunna åka hem efter några dagar. Om du har opererats genom ett snitt kan du behöva stanna på sjukhuset i ungefär en vecka.

Hur länge du behöver stanna beror också på varför du har opererats. Det är kortare vårdtid om du har opererats för tjocktarmscancer, och lite längre tid om du har opererats för ändtarmscancer.

Du kan behöva stanna någon dag längre om du har fått en stomi som du behöver lära dig att sköta.

Efter en operation för ändtarmscancer är det vanligt att behöva en stomi. Då leds avföringen ut genom en öppning på magen. Där samlas den i en påse som man behöver byta regelbundet.

Stomin underlättar läkningen. Kirurgen gör stomin i samband med operationen.

Stomin kan vara tillfällig. Men ungefär hälften av alla som opereras behöver ha stomi resen av livet.

Du som har blivit akut opererad kan behöva en stomi, åtminstone ett tag. 

Om du har mycket besvär kan du behöva en stomi redan innan operationen.

Man kan även behöva behandling med läkemedel, oftast cytostatika. Det är samma sak som cellgifter. Läkemedlen verkar mot cancern genom att hämma cellerna på olika sätt.

Det är ganska vanligt att få olika cytostatika efter operationen. Det tar bort cancerceller som kan finnas kvar i kroppen. Då minskar risken att sjukdomen ska komma tillbaka.

Du kan få cytostatika före operationen om du också ska få strålbehandling.

Cytostatika får du i kurer. En kur innebär att först få läkemedel och sedan vänta, oftast i två veckor. Sedan börjar nästa kur. Perioden med kurer är tre till sex månader. Du behöver inte vara inlagd på sjukhus, men du kan behöva vara sjukskriven.

Det vanligaste är att få cytostatika som dropp i blodet. Det finns även cytostatika i form av tabletter.

Läs mer om behandling med cytostatika vid cancer.

Immunterapi

Immunterapi är läkemedel som stärker immunförsvaret mot cancern. Det är bara om man har en viss form av tjocktarmscancer eller ändtarmscancer som immunterapi kan hjälpa. Läkemedlen får man som dropp i blodet.

Om man har ändtarmscancer är det vanligt att få strålbehandling före operationen. Det minskar risken att cancern kommer tillbaka efter operationen. Det vanligaste är att få strålbehandling varje dag i en vecka. En del behöver behandling i fem veckor.

Ibland behöver man också få cytostatika. Det gör att cancercellerna blir känsligare för strålbehandlingen. Det kan också krympa tumören så att den blir lättare att operera bort.

Några blir av med cancern

För en del med ändtarmscancer verkar tumören försvinna efter behandling med cytostatika och strålbehandling. Då kan du välja att vänta med operationen. Men det är viktigt att komma på regelbundna undersökningar för att se om cancern kommer tillbaka. Gör den inte det behöver du inte bli opererad alls.

Undersökningarna kan glesas ut efter ett tag men behöver fortsätta i tio år.

Gör ett stopp med att röka och att dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det minskar risken för komplikationer, och du  återhämtar dig snabbare.

Du får veta av vårdpersonalen hur länge du behöver göra ett stopp.

Undvik att röka och att dricka alkohol även om du ska få annan behandling. Då hjälper du immunförsvaret att klara av behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen som du behöver.

Ta hand om dig

Du orkar med behandlingen bättre om du får i dig den näring du behöver. Det finns olika råd och tips som kan hjälpa om du tycker det är svårt med maten. Läs mer om mat vid cancer.

Prata med läkaren om du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.

Rör på dig så ofta du kan inför operationen. Då kommer du lättare igång efter operationen och kan känna dig mindre trött och må bättre.

Gör någon fysisk aktivitet som du klarar av och tycker om.

Prata med kontaktsjuksköterskan om du behöver råd eller stöd.

Läs mer: Levnadsvanor i samband med en operation.

Efter operationen får man komma på uppföljning, oftast efter ett år och tre år. Det varierar för olika personer.

Prata med kontaktsjuksköterskan om du själv upptäcker symtom mellan uppföljningarna. Det kan exempelvis vara att du oavsiktligt minskar i vikt, har ont i magen eller att du ser blod i avföringen.

Undvik att använda dina ägg eller spermier i en graviditet om du får behandling mot cancer. En del behandlingar kan vara skadliga för ett foster.

Behandlingen kan också göra att det blir svårare att få till en graviditet.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om du vill försöka bli gravid eller använda dina spermier i en graviditet när du är färdigbehandlad.

Läs mer om fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Prata med läkaren om du vill amma.

Hur mycket ditt liv förändras beror på sjukdomen, vilken behandling du får och hur du mår i övrigt.

De flesta har inga fysiska besvär efter behandling mot tjocktarmscancer. Efter behandling mot ändtarmscancer är det vanligare att ha besvär med tarmen och att man behöver ha stomi resten av livet.

Det kan kännas jobbigt periodvis. Det är vanligt att det känns bättre med tiden. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är klar.

Läs mer om hjälp med tankar och känslor vid cancer.

Sjukskrivning

Det är vanligt att behöva var sjukskriven i fyra till sex veckor efter operationen. En del behöver längre sjukskrivning. Här kan du läsa mer om sjukskrivning och rehabilitering.

Besvär med magen och urinblåsan

Efter en operation kan det ta några veckor innan tarmen fungerar som den ska. Det kan ta upp till flera år om tarmen har sytts ihop långt ned i ändtarmen.

Cytostatikabehandling kan göra att du får diarré och mår illa.

Strålbehandling kan göra att du får diarré och mycket gaser i tarmen.

Du kan få urininkontinens eller avföringsinkontinens.

Vanligt att känna sig trött

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Vila när du behöver, men ta hellre flera korta pauser än att vila länge.

Läs mer om trötthet vid sjukdom – fatigue.

Domningar och stickningar

Behandling med cytostatika kan göra att det domnar eller sticker i händerna och fötterna. Det kan ta tid innan det går över. För en del blir besvären bestående.

Håret kommer tillbaka

Behandling med cytostatika kan göra att håret faller av. Du kan få prova ut en peruk innan behandlingen börjar. Håret brukar komma tillbaka en tid efter att behandlingen är avslutad.

Besvär om du har en slida

Strålbehandling kan göra att slemhinnorna blir torra och sköra. Det kan blöda, klia eller göra ont i slidan.

Slidöppningen kan bli trång på grund av det har bildats ärrvävnad efter behandlingen.

Du kan få hjälp att lindra och förebygga besvären.

Läs mer på sidan om strålbehandling.

Slidan kan få ändrad vinkel om du har opererats i ändtarmen. Det kan ge besvär med flytningar så att du behöver använda till exempel bindor.

Operationen kan också påverka hur du kan ha omslutande sex. Du kan få råd om hur du kan göra i stället. Har du en partner kan ni få råd tillsammans.

Läs mer om cancer och sexualitet.

Besvär om du har en penis

Det kan bli svårare att få stånd och att behålla ståndet om du har fått strålbehandling eller blivit opererad för ändtarmscancer. Du kan få råd om hur du kan göra i stället. Har du en partner kan ni få råd tillsammans.

Läs mer om cancer och sexualitet.

Det finns också läkemedel och hjälpmedel.

Läs mer på sidan om att ha svårt att få stånd.

En operation mot ändtarmscancer kan innebära att man i fortsättningen inte får utlösning genom penisen. I stället går utlösningen bakåt, in i urinblåsan. Det är ofarligt men kan kännas annorlunda. Ibland kallas det att man får torr utlösning.

Lusten kan påverkas av flera orsaker

Lusten att ha sex eller annan samvaro kan påverkas av olika saker, till exempel hur du upplever dig själv och din situation. Det finns mycket du kan göra själv eller tillsammans med din eventuella partner för att det ska kännas bättre. Du kan också få hjälp om du behöver.

Läs mer om cancer och sexualitet.

De flesta blir inte sjuka igen efter behandling, men hos en del kommer cancern tillbaka. Det kallas återfall eller recidiv. Då har enstaka cancerceller blivit kvar och börjat växa igen. Bland dem som får återfall händer det oftast inom två till tre år.

Cancertumören kan komma tillbaka i tarmen eller som metastaser i till exempel levern, lungorna eller bukhinnan. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

Det är olika hur återfall går att behandla. Det kan vara genom att man opereras, får cytostatika, strålbehandling eller behandling med så kallade antikroppar. Oftast behöver man flera av behandlingarna.

Antikroppar – målriktad behandling

Antikroppar är en form av målriktade läkemedel. De hindrar cancercellerna från att dela sig och att växa. Antikroppar får du som dropp i blodet.

Sköljning med cytostatika

Metastaser i bukhinnan kan behandlas med cytostatika på ett särskilt sätt. Först opereras all synlig cancer bort. Medan du fortfarande är sövd, sköljer läkaren bukhinnan med cytostatika som har värmts upp. Det är en krävande behandling som tar lång tid.

Palliativ vård kan förlänga livet

Det är vanligt att cancern inte går att bli av med om den kommer tillbaka. Då får du i stället behandling som kan sakta ner cancern och lindra symtom. Det kallas palliativ vård och kan förlänga livet i några år.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

Du kan få stöd på flera håll

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan också får hjälp av sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Barn behöver också få veta

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.

Det är oklart vad som orsakar tjocktarmscancer och ändtarmscancer, men följande saker ökar risken för sjukdomen:

• att äta mycket rött kött och charkprodukter.
• att röka
• att dricka alkohol
• att ha en kronisk inflammation i tjocktarmen, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
• att ha ärvt någon viss genförändring.

Sjukdomen kan bero på en genförändring om du har nära släktingar som också har haft tjocktarmscancer eller ändtarmscancer.

Det finns ovanliga ärftliga sjukdomar som ökar risken för tjocktarmscancer eller ändtarmscancer. Två exempel på sådana sjukdomar är Lynch syndrom och ärftlig kolonpolypos.

Om det behövs, kan du få en utredning som visar om du har en ärftligt ökad risk för cancer.

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du bestämmer över vårdplanen

Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. Det kan till exempel vara om din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem du kan kontakta om du behöver.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och om vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.