Vissa sjukdomar kan göra att du får sämre balans. Det kan till exempel vara demens, stroke, diabetes och Parkinsons sjukdom.

Balansen kan också försämras av olika läkemedel. Det gäller framför allt om du använder läkemedel mot oro, sömnsvårigheter, depression eller tillstånd av förvirring. Läkemedel som sänker blodtrycket och en del smärtstillande läkemedel kan också försämra balansen. Prata med din läkare om du upplever att du får sämre balans av dina läkemedel.

När du blir äldre förändras kroppen och du blir mer känslig för alkohol. Även en mindre mängd alkohol kan göra att balansen blir sämre. Alkoholen påverkar också dina reflexer och din rörelseförmåga.

Det kan vara bra att veta hur du ska göra för att komma upp om du har ramlat. Träna gärna på rörelserna så att du kan dem när det behövs.

Ta det lugnt och ligg kvar på golvet och känn efter. Fråga dig själv det här:

• Har du ont någonstans, har du slagit i huvudet?
• Kan du böja och sträcka på armar och ben?
• Klarar du av att ta dig upp själv? Om du inte kan det, ropa eller ring efter hjälp. Använd trygghetslarm om du har det.  

Råd om du har fallit

Så här kan du göra för att ta dig upp:

• Om du ligger på rygg, vänd dig så att du ligger på sidan.
• Försök att ta dig till en stabil möbel som en soffa, stol eller säng.
• Använd en hand för att häva dig upp så du står på knän och händer med huvudet åt möbeln.
• Ta tag i möbeln med ena handen och därefter med den andra.
• Ställ dig upp med stöd av möbeln.
• Vänd dig om och sätt dig ner.

Råd för att hjälpa någon som har fallit

Ta det lugnt och låt personen ligga kvar. Prata med den som har ramlat och fråga hur det är. Ta reda på följande:

• Har hen ont någonstans eller slagit i huvudet?
• Kan hen böja och sträcka på sina armar och sina ben?
• Klarar du av att hjälpa den som har ramlat att komma upp? Om inte ropa eller ring efter hjälp. Använd trygghetslarm om det finns ett sådant.

Du kan sedan hjälpa till genom att till exempel flytta fram en stol så att hen kan följa råden ovan. Du kan också hjälpa till och stödja hen att göra rörelserna som beskrivs ovan.

Här är några saker som kan minska risken för fallskador.

Träna styrka och balans

Att vara fysiskt aktiv är viktigt för att undvika att ramla och att skada sig. Öva på både styrka och balans. Styrketräning ökar muskelstyrkan och dessutom minskar risken att skadas allvarligt om du skulle falla. Balansträning har stor betydelse för att minska risken för fall. Du kan också träna på att lägga dig på golvet och att ta dig upp.

Förbättra säkerheten utomhus

Det finns hjälpmedel som ger stöd vid promenader. Här är några tips på hur du kan minska risken för fallskador utomhus på vintern:

• Använd halkskydd till dina skor, till exempel broddar. Det finns att köpa bland annat på apotek och i skoaffärer. Det finns också halkskydd till vissa hjälpmedel, till exempel käppar.
• Sanda eller salta vid ingången till ditt hus när det är halt. Kontakta din värd om du bor i hyresrätt och det är halt nära din bostad. Kontakta kommunen om det är halt på trottoarer eller vägar i ditt närområde.
• Använd höftskyddsbyxor som finns att köpa i vissa sjukvårdsaffärer. De kan minska risken för höftledsbrott om du ramlar. Ha gärna en ryggsäck på dig med någonting mjukt i för att skydda dig om du skulle falla bakåt.

Förbättra säkerheten inomhus

Du kan förbättra säkerheten inomhus om du tar bort sådant som du lätt kan snubbla på, till exempel mattor och sladdar. Här är fler tips:

• Lägg halkskydd under mattor.
• Ha flera lampor tända och även på natten om du behöver gå på toaletten då.
• Installera handtag på väggen vid badkaret eller i duschen.
• Använd en halkmatta i badkaret och duschen.
• Gå med stadiga inneskor.
• Förvara saker du behöver på en lagom höjd så att du slipper ställa dig på stolar eller stegar för att nå dem.

Använd trygghetslarm om du har det. Det är också bra att ha telefonen med dig om du skulle falla omkull.

Läs mer i texten Gör hemmet tryggare.

Bra matvanor kan minska risken för att falla

Du kan få sämre balans och styrka om du får i dig för lite näring. Det ökar risken för att ramla.

Risken för benskörhet ökar om du inte får i dig tillräckligt med D-vitamin och kalcium. Du kan öka nivåerna av D-vitamin i blodet om du är ute i solen under sommarhalvåret och äter en varierad kost som innehåller kalcium och D-vitamin.

Läs mer om goda matvanor:

• Tips för att öka aptiten hos äldre.
• Råd om bra mat för äldre från livsmedelsverket.

Symtomen är olika beroende på hur du har ramlat och hur högt fallet var. Här är några exempel på fallskador:

• Du kan bryta handleden om du faller framåt och tar emot dig med handen. Ett brott på handleden gör att du får ont och svårt att röra handen samt att det blir svullet.
• Du kan få ett höftledsbrott om du faller mot sidan. Det gör ont och benet brukar då också vara vridet utåt. Du kan inte stödja på det.
• Du kan få ett överarmsbrott om du ramlar framåt eller åt sidan och inte tar emot dig med handen. Då får du ont och svårt att röra armen.
• Du kan få en blödning inne i huvudet om du faller och slår i huvudet.
• Du kan få en kotkompression om du ramlar. Då får du mycket ont i ryggen.

När och var du ska söka vård kan bero på olika saker.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Ring genast 112 om du eller någon annan har ramlat och inte kan resa sig upp.

En del skador i skelettet läker av sig själv. Men ibland behövs förband eller annan behandling, till exempel gips eller operation.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.