Vaccinationsprogram för barn
Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccination mot tolv sjukdomar. Barn vaccineras för att få ett bra skydd mot allvarliga sjukdomar. Barnavårdscentralen och elevhälsan informerar om när det är dags för barnet att få vaccinationerna.
Du som vårdnadshavare väljer själv om du vill att ditt barn ska vaccineras. Du betalar ingenting för barnets vaccinationer.
Den här texten finns också på lätt svenska samt översatt till flera språk.
Alla barn erbjuds ett antal vaccin genom vaccinationsprogrammet för barn. Som vuxen kan du behöva fylla på med fler doser. All vaccinering är frivillig i Sverige.
Vaccin skyddar mot allvarliga sjukdomar
Vaccinationer skyddar mot sjukdomar som kan ge allvarliga skador eller vara livshotande. Genom att vara vaccinerad får barnet ett bra skydd mot smittsamma sjukdomar.
Vaccin mot tolv sjukdomar
Alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot följande sjukdomar:
- difteri
- kikhosta
- stelkramp
- polio
- Hib - haemophilus influenzae typ b
- pneumokocker
- mässling
- påssjuka
- röda hund
- rotavirus
- hepatit B
- HPV - humant papillomvirus.
Vaccinerna är noggrant testade
De vaccin som ingår i programmet är noggrant testade och kontrollerade. De har funnits under många år och ges i dag till de flesta barn i världen. Därför har effekten och säkerheten av vaccinerna kunnat följas hos stora grupper av människor under en längre tid.
På Läkemedelsverkets webbplats kan du läsa mer om hur vacciner testas och godkänns.
Vaccin hindrar att sjukdomar sprids
Vaccin hindrar att sjukdomar sprids. När många är vaccinerade mot en viss sjukdom är det färre som får den sjukdomen. Då blir också färre smittade.
Däremot ökar risken för att sjukdomar sprids när många är ovaccinerade. Då kan ett stort antal personer snabbt bli mycket sjuka. Det kallas för en epidemi.
Färre barn blir allvarligt sjuka
Vaccinationer gör att färre barn blir allvarligt sjuka av infektionssjukdomar.
Många av sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet är i dag ovanliga i Sverige, men finns i andra länder. Sjukdomarna skulle snabbt kunna spridas i Sverige igen om vi slutar vaccinera oss mot dem.
Varje år sker flera större utbrott av mässling i Europa på grund av att människor inte är vaccinerade. Kikhosta förekommer fortfarande i Sverige. Varje år blir flera små barn som inte är vaccinerade mot kikhosta allvarligt sjuka.
Så fungerar vaccin
Vaccin är ett sorts läkemedel. Vaccinet gör att barnet inte blir sjukt i den sjukdom som vaccinet skyddar mot.
Här kan du läsa om hur vaccin fungerar.
Vaccination ger oftast ett bra skydd
Vaccination ger ett bra skydd mot sjukdomen. Det finns ändå en liten risk att en vaccinerad person kan få sjukdomen. I så fall brukar sjukdomen bli mycket mildare för barnet än om hen inte hade varit vaccinerad.
Du får en kallelse när det är dags för vaccination
Barn vaccineras vid flera tillfällen under uppväxten, med start från sex veckors ålder. Du som vårdnadshavare får en kallelse när det är dags för vaccination.
Barn till och med fem år vaccineras av sjuksköterskan på barnavårdscentralen, BVC. Sjuksköterskan skriver i barnets journal och hälsokort vilka vaccin barnet har fått.
Barn som har börjat skolan vaccineras av skolsköterskan på elevhälsan. När barnet går i skolan får du skriva på ett intyg om att du samtycker till att ditt barn vaccineras.
Barn som har fått en svår allergisk reaktion mot något innehåll i vaccinet kan behöva vaccineras på en särskild mottagning. Barnet får då först träffa en läkare som gör den bedömningen.
Om barnet är sjukt
Kontakta personalen på BVC eller elevhälsan om ditt barn är sjukt när det är dags för en vaccination.
Vaccinationer hos BVC
Här kan du se vid vilka åldrar barnet får de olika vaccinationerna.
Vid sex veckor
Vaccin mot rotavirus. Vaccinet ges som droppar i barnets mun.
Vid 3 månader
- En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
- En spruta med vaccin mot pneumokocker.
- Vaccin mot rotavirus. Barnet får droppar med vaccin i munnen.
Vid 5 månader
- En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
- En spruta med vaccin mot pneumokocker.
- Vaccin mot rotavirus. Barnet får droppar med vaccin i munnen.
Vid 12 månader
- En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
- En spruta med vaccin mot pneumokocker.
Vid 18 månader
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.
Vid 5 år
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio.
Vaccinationer hos elevhälsan
Här kan du se i vilka årskurser barnet får de olika vaccinationerna.
I årskurs 1-2
En spruta med vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.
I årskurs 5-6
- En spruta med vaccin mot HPV.
- Ytterligare en spruta med vaccin mot HPV.
I årskurs 8-9
En spruta med vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta.
Flera vacciner i samma spruta
Följande vacciner ges samtidigt, i en spruta:
- Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B vid 3, 5 och 12 månaders ålder.
- Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund vid 18 månaders ålder.
- Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio vid 5 års ålder.
- Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta i årskurs 8 eller 9.
Flera doser kan behövas
Barnet behöver ofta få flera doser av vaccinerna för att de ska ge ett bra skydd. De första, täta doserna ger ofta ett grundskydd mot sjukdomen. De doser som barnet får senare stärker och förlänger skyddet.
Så här går vaccinationen till
Barn upp till ungefär ett år får oftast sprutan i låret. Barn över ett år får oftast sprutan på överarmen.
Små barn får sitta i en vuxens knä. Då blir det bekvämt för barnet och sjuksköterskan kan lättare komma åt benet eller armen med sprutan. Det brukar vara lättare om små barn distraheras med till exempel leksaker eller såpbubblor.
Barn reagerar olika på sticket
Olika vaccin kan kännas olika mycket. Vissa barn tycker att sticket gör ont, eller att det svider och gör ont när vaccinet sprutas in.
En del barn reagerar inte alls av sticket. Andra barn kan skrika eller gråta. Det är bättre att barnet känner till att det kan göra lite ont att få en spruta, än att det kommer som en överraskning.
Att amma före eller under vaccinationen kan vara lugnande för barnet. Själva sticket kan också göra mindre ont. Du som inte ammar kan ge barnet bröstmjölk eller bröstmjölksersättning i flaska.
Vaccination mot rotavirus
Vaccinet mot rotavirus består av en vätska som smakar sött. Det ges som droppar i barnets mun.
Förbered dig själv och barnet inför vaccinationen
Det är bra om barnet har ätit och är utvilat före vaccinationen. Men om barnet ska få vaccin mot rotavirus är det däremot bra om hen inte har ätit precis innan. Annars finns det en risk att barnet kräks upp vaccinet.
Låt barnet ha kläder på sig som är lätta att ta på och av. Det är bra att innan besöket på BVC berätta för barnet hur vaccinationen går till och att barnet får vaccinet för att inte bli sjukt.
En del barn kan vara rädda för sprutor och att det ska göra ont. Förbered ditt barn genom att berätta att vaccinationen går snabbt och att det kan göra lite ont, men att det går över fort.
Här kan du läsa mer om hur du kan förbereda barn för besök i vården.
Om du eller barnet är rädd för stick
Barn som är stickrädda kan ha hjälp av bedövande kräm eller plåster. Kontakta BVC eller elevhälsan i god tid innan vaccinationen för mer information.
Det underlättar om du som är vuxen är lugn och avslappnad när barnet ska vaccineras. Då överför du den känslan till barnet, både före och efter sticket.
Du som följer med barnet kanske själv är spruträdd och tycker att det är obehagligt när ditt barn ska vaccineras. Berätta på förhand för vårdpersonalen om du känner obehag så att du kan få bra stöd vid vaccinationstillfället.
Hur mår barnet efteråt?
En del barn kan gråta efter vaccinationen, men det brukar gå över snabbt. De flesta barn får inga eller lindriga biverkningar.
Kontakta mottagningen där barnet fick vaccinet om du har frågor efter vaccinationen.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma barnets symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Efter vaccination mot rotavirus
Efter vaccinationen mot rotavirus kan barnet få övergående besvär med lös avföring eller diarré. Hen kan också verka irriterad. En del barn får hudutslag, gaser eller ont i magen.
Efter en vaccination mot rotavirus kan risken öka för att barnet får en invagination av tarmen, men det är mycket ovanligt. Då blir det stopp i tarmen och barnet får mycket ont i magen. Smärtan kan komma i intervaller.
Kontakta genast en akutmottagning om du tror att barnet har invagination.
Efter sprutorna vid 3, 5 och 12 månader
De allra flesta barn får inga biverkningar av vaccinationen. En del barn kan bli svullna och ömma där hen har fått sprutan. Det brukar gå över inom några dagar. Ett par dagar efter vaccinationen kan barnet känna sig trött, illamående och kanske äta sämre än vanligt. Barnet kan också få feber.
Hypoton hyporesponsiv episod, (HHE)
En mycket ovanlig reaktion efter vissa vacciner är att barnet blir helt slappt i kroppen. Reaktionen kommer oftast flera timmar efter vaccinationen och kan pågå i några minuter, ibland längre. Barn som får den här reaktionen efter vaccinationen blir helt bra utan behandling.
Du ska ändå ringa 112 omgående om du inte får kontakt med ditt barn eller om barnet blir slappt i hela kroppen. En läkare behöver undersöka barnet omedelbart och utesluta att reaktionen beror på något annat än vaccinationen.
Efter sprutan vid 18 månader och i årskurs 1–2
En del barn kan få feber och hudutslag efter sprutan mot mässling, påssjuka och röda hund. Symtomen kommer ofta en till två veckor efter vaccinationen och kan finnas kvar i två till tre dagar. Hudutslagen som barnet kan få är inte smittsamma.
Barn i skolåldern som vaccineras kan få ont i lederna, men det är ovanligt.
En del barn får allergiska reaktioner i samband med vaccinationer, men det är mycket ovanligt.
Om sjukdomarna
Här kommer en kort beskrivning av de olika sjukdomar som alla barn i Sverige erbjuds och rekommenderas vaccin mot.
Difteri
Difteri är en livshotande sjukdom som framför allt finns i Afrika och Sydostasien. Sjukdomen orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift. Giftet kan vara skadligt för många organ i kroppen, till exempel hjärtat och njurarna.
Kikhosta
Kikhosta är en smittsam luftvägsinfektion som orsakas av en bakterie. Kikhosta kan orsaka besvärlig hosta som kan pågå i flera månader. Hos barn under sex månader kan kikhosta bli allvarligt och livshotande. Ett fåtal barn i Sverige blir svårt sjuka i kikhosta varje år.
Även gravida rekommenderas att vaccinera sig mot kikhosta för att skydda nyfödda barn.
Stelkramp
Stelkramp är en mycket allvarlig och livshotande infektion. Den orsakas av en bakterie som finns i jorden, och kan komma in i kroppen genom sår eller bett från djur. Bakterien bildar ett gift som gör att musklerna krampar. Du kan också få svårt att andas.
Haemophilus influenzae typ b (Hib)
Hib står för Haemophilus influenzae typ b. Trots namnet har den inget med influensa att göra. Hib-bakterien kan orsaka allvarliga infektioner som till exempel:
- bakteriell hjärnhinneinflammation.
- sepsis, även kallad blodförgiftning.
- struplocksinflammation
- ledinfektion.
Risken är störst hos barn under fem år. Infektionerna kan vara livshotande och ge hjärnskador som inte försvinner.
Hepatit B
Hepatit B är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. De flesta som får hepatit B blir helt friska, men kan sprida viruset vidare under flera månader. Vaccination mot hepatit B ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet, men alla regioner i Sverige har valt att erbjuda vaccinet till alla barn. Vaccinet ingår i kombinationsvaccinet som ges vid 3,5 och 12 månaders ålder.
Pneumokocker
Pneumokocker är bakterier som främst finns i näsan och svalget. Pneumokocker kan orsaka flera olika sjukdomar hos både barn och vuxna. Bakterierna är den vanligaste orsaken till lunginflammation, bihåleinflammation, öroninflammation och hjärnhinneinflammation.
Vaccinet skyddar främst mot de pneumokocker som orsakar allvarliga infektioner hos barn upp till ungefär tre års ålder. Vaccinet ger också ett visst skydd mot lunginflammation och öroninflammation.
Polio
Polio är en virussjukdom och sprids med avföringen genom avlopp och förorenat vatten. Sjukdomen ger oftast lindriga besvär som feber och huvudvärk, men ibland kan polio orsaka förlamningar i kroppen. Sjukdomen kan vara livshotande.
Mässling
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom, som ger hög feber, utslag och hosta. Vissa barn kan få lunginflammation eller hjärninflammation. Sjukdomen kan bli mycket allvarlig, till och med livshotande.
Påssjuka
Påssjuka är en smittsam virussjukdom som gör att spottkörtlarna svullnar. Sjukdomen är ofta lindrig, men den kan leda till följdsjukdomar som hjärnhinneinflammation och testikelinflammation.
Rotavirus
Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår magsjuka hos barn mellan sex månader och två år. Vanliga symtom är rikliga diarréer och kräkningar. Det kan leda till uttorkning, framför allt hos barn under två års ålder. En del barn blir svårt sjuka av rotaviruset och kan behöva vård på sjukhus. Även äldre barn kan bli sjuka.
Röda hund
Röda hund är en smittsam virussjukdom. Sjukdomen är oftast lindrig, men om en gravid person får viruset är risken stor för att fostret får allvarliga skador.
Humant papillomvirus - HPV
Humant papillomvirus förkortas HPV. Viruset sprids vid sexuell kontakt och är mycket vanligt. HPV kan orsaka könsvårtor som kallas kondylom. Viruset kan också orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som ibland kan leda till livmoderhalscancer. HPV kan även orsaka mer ovanliga cancerformer, till exempel cancer i halsen, munhålan, ändtarmsöppningen, kvinnans yttre könsorgan, i slidan eller på penisen.
Ibland erbjuds extra vaccin
Barn som tillhör riskgrupper erbjuds att vaccineras mot fler sjukdomar, utan att det kostar något.
Det gäller vaccin mot:
- tuberkulos – tbc
- influensa
- pneumokockinfektion
- epidemisk hjärnhinneinflammation.
Till riskgrupperna hör till exempel:
- barn som har föräldrar eller andra familjemedlemmar från ett land där tbc är vanligt.
- barn som reser till länder där tbc är vanligare än i Sverige
- barn som på grund av en grundsjukdom har en ökad risk att bli allvarligt sjuka om de smittas av influensa eller pneumokocker.
Kan barnet vaccineras tidigare eller senare?
Det går bra att skjuta upp tiden för vaccinationerna om barnet till exempel har en infektion vid det planerade vaccinationstillfället.
Barnet saknar skydd mot sjukdomen fram till att hen har vaccinerats och vaccinationen har gett effekt. Risken att smittas är ändå liten om de flesta i barnets omgivning är vaccinerade. Undantaget är stelkrampsbakterien, som inte smittar mellan människor utan kan finnas i jord och hos djur.
Om man ska resa utomlands
Prata med BVC eller elevhälsan om du ska resa utomlands med ditt barn. Gör det gärna så tidigt som möjligt så att BVC kan bedöma om barnet behöver få vissa vaccinationer tidigare än planerat.
Barn kan också behöva få andra vaccinationer inför resan, beroende på vilka sjukdomar som är vanliga i landet barnet ska åka till. De vaccinationerna får barnet på en vaccinationsmottagning.
Barn som har flyttat till Sverige från ett annat land
Vaccinationsprogrammet kan se olika ut i olika länder. Prata med BVC eller elevhälsan om ditt barn är fött i ett annat land. Då får du hjälp med att ta reda på vilka vaccin ditt barn eventuellt har fått eller behöver få. Barn kan vaccineras inom vaccinationsprogrammet fram till att de fyller 18 år.
Oro inför vaccinationer
En del kan känna sig oroliga inför att låta vaccinera sina barn. Prata gärna med personalen på BVC eller elevhälsan om du känner så. Det är viktigt att får svar på dina frågor om vaccin.
En del vill vänta med vaccinationerna tills barnet blir äldre. Anledningen till att barnet rekommenderas att vaccineras enligt programmet är för att hen ska få skydd mot infektioner så tidigt som möjligt i livet. En del sjukdomar kan bli allvarligare för små barn, eftersom de inte har ett moget immunförsvar.
Påverka och delta i din vård
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
Informationen ska gå att förstå
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.
Du kan ha rätt till tolk
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du ska få information om hjälpmedel
Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.