Hur undersökningen går till beror på vilken del av din kropp som ska undersökas. Undersökningen görs oftast av en läkare, en sjuksköterska, en biomedicinsk analytiker eller en barnmorska.
Det går ofta bra att ha med sig någon du känner till undersökningen, om du vill det.

Du kan behöva vända dig om för att ta fler bilder

Du kan behöva vända på dig för att bilderna ska bli tydliga och synas från olika vinklar. Vårdpersonalen berättar för dig hur du ska göra.

Om du ska göra ultraljud utanpå kroppen får du först ta av dig kläder och smycken på den del av kroppen som ska undersökas.

Du sitter eller ligger vid undersökningen. Du behöver vara stilla för att bilderna ska bli skarpa. Ibland kan du också behöva hålla andan ett kort tag. Vårdpersonalen berättar hur du ska göra.

Undersökningen tar olika lång tid beroende på vad som ska undersökas. Oftast tar det mellan en halvtimme och en timme.

Gelé på huden

Först får du gelé på huden vid det område som ska undersökas. Det gör att bilden blir skarpare och bättre. Gelén är kladdig och kan kännas lite kall. Den går lätt att torka bort efter undersökningen.

Bilden skapas med en ultraljudsgivare

Undersökningen görs sedan med en så kallad ultraljudsgivare som ser ut ungefär som en datormus. Den är kopplad med en sladd till en dator med en bildskärm. Vårdpersonalen för ultraljudsgivaren fram och tillbaka över huden. Under tiden visas bilden på bildskärmen.

Undersökningen brukar inte göra ont. Ibland behöver vårdpersonalen trycka hårt med ultraljudsgivaren. Berätta för vårdpersonalen om du tycker att det är obehagligt. Ibland kan trycket anpassas.

När hjärtat ska undersökas

När hjärtat ska undersökas kan vårdpersonalen också fästa små elektroder på ditt bröst. Det är för att kunna se hur ditt hjärta slår.

Du kan bli undersökt med ultraljud inuti kroppen. Ultraljudsgivaren förs då in genom munnen, slidan eller ändtarmen, beroende på vad som ska undersökas.

Vid undersökningar genom munnen eller ändtarmen används en böjlig slang med ett ultraljud i änden. Vid undersökningar genom slidan används en smal ultraljudgivare.

Ultraljudsgivaren är kopplad till en dator med bildskärm.

Det är vanligast att ligga eller halvsitta under undersökningen. Du behöver vara still för att bilderna ska bli skarpa.

Det är bra om du är avslappnad under undersökningen. Då kan det hjälpa om du andas långa, lugna och jämna andetag genom näsan. Berätta för vårdpersonalen om du känner dig orolig.

Undersökningen tar olika lång tid beroende på vad som ska undersökas och vilka förberedelser som behövs. Själva undersökningen med ultraljud tar oftast mellan fem och femton minuter.

Undersökning genom munnen

Hjärtat, bukspottkörteln och gallvägarna är några kroppsdelar som kan undersökas med ultraljud genom munnen.

Du kan få lokalbedövning i form av en sprej i halsen innan undersökningen. Det kan smaka lite beskt. Bedövningen minskar känseln i halsen så att undersökningen blir mindre obehaglig.

Du får bita om ett munstycke med ett hål. Ultraljudsgivaren förs in i kroppen genom hålet för att du inte ska råka bita i den. Det kan kännas obehagligt när vårdpersonalen för in slangen men det brukar inte göra ont. Vid vissa undersökningar kan du få lugnande och smärtstillande läkemedel om du behöver det.

Undersökning genom slidan

En ultraljudsundersökning av livmodern och äggstockarna kan göras vaginalt, alltså genom slidan. Det ingår ofta som en del i en gynekologisk undersökning. Det kan kännas obehagligt men brukar inte göra ont. Du halvsitter i en så kallad gynstol under undersökningen.

Det går bra att göra undersökningen när du har mens.

Undersökning genom ändtarmen

Du kan bli undersökt med ultraljud genom ändtarmen, till exempel om ändtarmen eller prostatan ska undersökas.

Det kan kännas obehagligt när vårdpersonalen för in slangen men det brukar inte göra ont. Vid vissa undersökningar kan du få lugnande och smärtstillande läkemedel.

Du mår som vanligt efter undersökningen.

Du kan bli trött om du har fått lugnande läkemedel. Då kan du också få stanna kvar på mottagningen någon timme.

Kör inte bil eller andra fordon förrän nästa dag, om du har fått lugnande eller avslappnande läkemedel. Läkemedlen påverkar din reaktionsförmåga och förmåga att hantera fordon.

Läs om hur det känns i kroppen och hur du mår efter att du undersökts med kontrastmedel.

Det är ovanligt med biverkningar och komplikationer efter en undersökning med ultraljud.

Vid ultraljudsundersökning inuti kroppen kan det börja blöda. Oftast är det så lite att det inte är skadligt. Du får hjälp av vårdpersonalen om det skulle blöda mer än väntat.

Det varierar när du får svar efter en ultraljudsundersökning. Ibland kan du få svaret direkt. Till exempel om du behöver behandling direkt eller om vårdpersonalen tydligt kan se vad bilderna visar.

Det kan också dröja några dagar eller veckor innan du får ett svar. Det kan bero på att bilderna kan behöva bedömas av flera läkare. Ibland kan du först behöva lämna prover av celler eller vävnader.

Du får oftast svaret från den läkare som bestämde att du skulle undersökas med ultraljud. Oftast får du svaret vid ett läkarbesök, på telefon eller i ett brev.

Kontakta den läkare som bestämde att du skulle undersökas om du har frågor om svaret.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Viktigt att du förstår informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.