De vanligaste symtomen när du får besvär i nacken och axlarna är de här:

• Det känns ömt.
• Du blir stel.
• Det gör ont.

Ibland kan ont i nacken vara ett symtom på en allvarlig sjukdom, men det är ovanligt. Då brukar det göra mycket ont och smärtan kommer plötsligt. Då kan du också få feber och känna dig sjuk.

Du blir undersökt av en läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Då får du beskriva dina besvär och hur länge du har haft dem. Den som undersöker dig gör också en kroppsundersökning. Då testar hen dina leder och muskler. Du får till exempel göra olika rörelser i de kroppsdelar där du har ont.  Den som undersöker klämmer och känner på nacken och axlarna.

Röntgenundersökning kan behövas ibland

Röntgen kan visa om det finns skador på skelettet om du har en skada på axeln eller nacken. Det kan till exempel vara om det gör ont i en arm efter en skada på nacken eller axeln. Det gäller också om du har nedsatt känsel i en arm efter en sådan skada.

Andra typer av undersökningar

En del skador i axeln och nacken går inte att se med vanlig röntgen. Det gäller till exempel skador i muskler, senor och ledband. Läkaren använder andra undersökningsmetoder om besvären är så svåra att det kan behövas en operation. Då blir du undersökt med datortomografi, magnetkamera eller ultraljud

Läkaren kan göra en artroskopi om du har skadat axeln eller har ont i axeln. Det kallas också för titthålsoperation. Den här typen av utredningar görs av en ortopedläkare. 

Det går att mäta hur olika nerver och muskler fungerar. Det kan göras med en elektroneurografi som förkortas ENG, och med en elektromyografi som förkortas EMG. Vid mätningen placeras elektroder på din hud över en nerv. Elektroderna kan också stickas in i den muskel som ska undersökas. Sedan mäter läkaren hur en impuls från en nerv sprider sig i de nerver eller muskler som kan vara skadade.

Rörelse och aktiv träning hjälper ofta bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning.

Fysioterapi, kiropraktik och naprapati kan minska besvären

Ofta går värken över av sig själv efter ett par veckor. Annars kan behandling hos fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller allmänläkare minska besvären.
Fysioterapi kan vara bra för att lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och öka styrkan och stabiliteten i nacken och axlarna.

Avslappning, stretchning och tänjning av stela muskler kan också hjälpa till att lindra. Du kan få råd om hur du ska göra, till exempel av en fysioterapeut.

Behandling med akupunktur och så kallad lågenergilaser kan också ha effekt.

Samtalsbehandling kan hjälpa dig att må bättre

Smärtor i nacken kan upplevas olika beroende på hur du mår psykiskt. Du som känner dig orolig och ledsen kan känna mer av värken och ha svårare att stå ut med den. Ofta gör det mindre ont om du mår bra och trivs med din tillvaro.  

Långvarig smärta i nacken och axlarna gör också att det kan vara svårare att vara i psykisk balans. Samtalsbehandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, hjälpa vid långvarig smärta.  

Kortisonbehandling kan lindra inflammation i muskelfästet

Inflammation kring muskelfästen i axeln kan lindras av injektioner med kortison eller lokalbedövning.

Ibland är operation nödvändigt

Ibland kan du behöva opereras. Det kan vara om du har besvär från axelleden, framför allt om stabiliteten i leden är dålig eller vid så kallad frusen skuldra. Även svåra besvär med inklämning i axeln kan opereras.
En konstgjord led kan opereras in, till exempel om du har svår artros, skador på grund av benbrott eller en reumatisk sjukdom med mycket dålig funktion i leden mellan överarmen och axelleden. 

Diskbråck i nacken brukar läka utan operation men vid svåra smärtor kan du behöva opereras.

Det finns många saker som kan påverka samspelet i kroppen mellan leder, bindväv, diskar, muskler och nerver. Ibland kan det göra att du får ont i nacke och axlar. Ibland handlar det om saker i din omgivning. Det kan till exempel vara dålig arbetsmiljö. Risken att få ont i nacken ökar om du är stressad eller orolig.

Det kan också bero på sjukdomar och inflammationer. Det är vanligare när du blir äldre och ovanligt före 30 års ålder.

Värk och stela muskler i nacke och axlar

Det är ofta oklart exakt vad stelhet, ömhet och värk i axlar och nacke beror på. Muskelspänningar, stress och oro har ofta betydelse.

Nackspärr

Vid nackspärr blir nacken plötsligt stel. Du får ont och svårt att röra huvudet. Nackspärren beror på en kramp i musklerna i nacken.

Åldersförändringar

Nacken och axlarna förändras ofta när vi blir äldre. Lederna blir stelare.

Förändringar i lederna som beror på ålder brukar synas på röntgen. Men det finns inte något klart samband mellan de förändringar som syns på röntgen och ont i nacke och axlar. Många förändringar kan synas på röntgen utan att du har ont. Det kan också vara så att du har väldigt ont utan att det syns något på röntgen.

Förändringarna behöver inte bara handla om ålder. Det kan också bero på att du ärvt vissa gener som kan ge besvär med nacken och axlarna. Ibland kan förändringarna märkas redan när du är i 20-årsåldern. 

Skada i axeln

Du kan få en skada i den så kallade rotatorkuffen i axeln. Rotatorkuffen består av fyra små muskler som omger axelleden. Musklerna är viktiga för armens rörelser och ger även axeln stabilitet. Om du har skadat rotatorkuffen gör det ont och du kan få svårt att lyfta armen uppåt. Du kan ofta röra armen i alla riktningar, fast det gör ont. Smärtan orsakas framför allt av den inflammation som bristningen har framkallat.

Det kan uppstå en reva i musklerna om du till exempel ramlar och tar emot dig med rak arm eller om du lyfter tungt.

Även yngre människor kan ibland få en skada i rotatorkuffen, till exempel när de idrottar.

En operation kan behövas

Unga personer som skadat rotatorkuffen kan behöva opereras, medan äldre personer över 70 år inte brukar ha nytta av en operation. Hos äldre går behandlingen därför i första hand ut på att dämpa smärtan och inflammationen.

Det är viktigt att rörelseträna för att bibehålla rörligheten I axelleden. 

Skador och olycksfall

Skador och olycksfall kan påverka muskler, leder och bindväv. Nacken tål ofta hårda påfrestningar. Därför är det är ovanligt med benbrott i den delen av kroppen, utom vid våldsamma olyckor.

Pisksnärtsskada är en särskild skada då du får ont från skadade muskler, bindväv och nerver. Pisksnärtsskada kallas också whiplash. 

Leden i axeln och benen kring axeln är mer känsliga för skador än nacken. Det kan till exempel bli ett benbrott eller axeln kan gå ur led.

Monotont arbete

Du kan få ont och besvär med muskelfästena om du arbetar monotont och spänner vissa muskler hela tiden. Det gäller framför allt om du arbetar med armarna utsträckta framför dig.

Andra orsaker till smärta i nacke och axlar

Ibland kan du få ont i axlarna och nacken av en sjukdom. Det kan till exempel vara någon av följande sjukdomar:

• diskbråck
• frusen skuldra
• bursit, slemsäcksinflammation
• muskelreumatism
• ledgångsreumatism som också kallas reumatoid artrit
• Bechterews sjukdom
• inflammation i tinningens pulsåder som kallas temporalisarterit.

Du kan också få ont i nacken eller axlarna om du har någon av följande sjukdomar eller besvär:

• Du har en inklämning i axeln som kallas impingement. Det innebär att senor och muskler kommer i kläm. Begreppet impingement är ett samlingsnamn för flera olika typer av besvär som gör att du får ont och svårt att röra axeln. Det gäller framför allt när du rör armen från kroppen rakt ut i sidled. Ibland påverkas även andra rörelser i axeln.
• Du har kalkaxel. Det beror oftast på en att det kommit kalk i senans vävnad eller i axelns slemsäck. Symtomen kan vara att du plötsligt får mycket ont och mycket svårt att röra axeln.
• Du har cervikal rizopati. Då gör det ont i nacken och det strålar ut och gör ont i armen. Du kan också få sämre känsel än vanligt eller känna stickningar i armen. Orsaken kan vara spänningar i musklerna eller att en nerv har kommit i kläm i nacken. I ovanliga fall kan det vara diskbråck.

 

För att du ska kunna vara delaktig i din och barnets vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Sunt arbetsliv kan ge bättre hälsa

Suntarbetsliv.se är ett arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting/regioner. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan och på så sätt bekämpa sjukskrivningarna. På webbplatsen kan du läsa mer om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och vad du kan göra för en bättre arbetsmiljö.