Det vanligaste symtomet vid bakteriell vaginos är illaluktande flytningar. Flytningarna kan vara tunna och färgen kan vara mellan grå och gul. Flytningarna brukar inte bli rikligare än vanligt.

Det luktar ofta starkare precis efter att du har haft mens och efter vaginala samlag utan kondom. Det gör att du kan uppleva att symtomen kan försvinna för att sedan komma tillbaka.

Ibland kan det även svida och klia runt slidmynningen. Det kan bero på att du också har fått svamp i underlivet samtidigt som du har bakteriell vaginos. Det är vanligt att få svamp samtidigt.​

Många som har bakteriell vaginos får inga symtom alls.

Kontakta en gynekologisk mottagning eller vårdcentral om du har flytningar som har ändrat utseende eller luktar illa. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det finns alltid bakterier i slidan, så ska det vara. Bakteriell vaginos beror på att det har blivit obalans mellan dessa bakterier. Det gör att det är svårt att skydda sig mot bakteriell vaginos.

Risken för att få bakteriell vaginos ökar om du byter sexpartner ofta. Använd därför kondom, femidom eller slicklapp när du har sex med en ny partner. 

Det finns ett receptfritt läkemedel mot bakteriell vaginos som du kan pröva om du är över 18 år. Men du måste ha blivit undersökt av läkare eller gynekolog som kunnat konstatera att du har bakteriell vaginos innan du köper den receptfria behandlingen.

En del prövar receptfria naturläkemedel med mjölksyrebakterier som kan hjälpa mot den dåliga lukten. Naturläkemedeln har ingen bevisad effetk, men en del tycker att de hjälper. De tas i slidan och hjälper bara så länge de finns kvar i slidan.

Produkterna finns att köpa på apotek.

Läkaren eller barnmorskan gör en gynekologisk undersökning. Då undersöks flytningens utseende, lukt och surhetsgrad. Ibland tittar hen på flytningen i ett mikroskop. Du får svar direkt efter undersökningen.

Det kan finnas andra orsaker till illaluktande flytningar. Därför är det viktigt att du blir undersökt.

Bakteriell vaginos behandlas med läkemedel på recept som hämmar eller dödar bakterier. Dessa kallas också för antiseptika och antibiotika. Det finns två olika sätt som du kan ta läkemedlen:

• Du kan använda slidkräm eller vagitorier, det vill säga läkemedel som du för in i slidan.
• Du kan använda tabletter som du sväljer.

Behandlingen tar tre till sju dagar beroende på vilket läkemedel du använder.

Det är vanligt att symtomen kommer tillbaka igen efter någon månad. Då kan du behandla igen. Ibland behöver behandlingen upprepas flera gånger.

Det finns alltid flytningar i slidan. Flytningarna behövs för att hålla slemhinnorna fuktiga. Ibland är det mer flytningar, ibland mindre. Det är oftast inget tecken på någon sjukdom. Flytningarna fungerar som en del av kroppens försvar mot infektioner i slidan.

Förutom flytningar finns det också alltid bakterier i slidan. Den vanligaste sortens bakterier kallas för mjölksyrebakterier. Mjölksyrebakterierna skyddar slidan genom att öka surhetsgraden i slidan. Det gör att en del andra bakterier inte trivs och växer där.

Bakteriell vaginos gör att mjölksyrebakterierna blir färre eller mindre effektiva. Då kan andra bakterier bli fler. Ingen vet vad det här beror på.

Risken för att få en infektion i samband med att en spiral sätts in ökar om du samtidigt har bakteriell vaginos, det gäller både kopparspiral och hormonspiral. En abort eller gynekologisk skrapning kan också öka risken. Infektionen kan sedan sprida sig till livmodern och äggstockarna. Berätta därför för din läkare att du har bakteriell vaginos om du till exempel ska genomgå en skrapning eller om du ska få en spiral insatt.

Ibland kan behandlingen med antibiotika göra att du får svamp i underlivet.

Berätta för din barnmorska eller läkare om du är gravid och tror att du har bakteriell vaginos. Det är mycket ovanligt, men bakteriell vaginos kan göra att barnet föds för tidigt. Däremot kan barnet inte få bakteriell vaginos, varken under graviditeten eller i samband med förlossningen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.