Att vara orolig
Oro är en naturlig reaktion och alla känner oro ibland. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro och för att må bättre. Att vara mycket orolig under en längre tid kan däremot göra att du fungerar sämre i vardagen. Ibland kan du behöva få hjälp och stöd.
Den här texten handlar om vad oro är och vad du kan göra åt oro. Informationen gäller både barn och vuxna.
Texten riktar sig till dig som är vuxen.
Du som är barn eller ung kan läsa på webbplatsen UMO.se om att vara orolig.
Sök hjälp och stöd i Blekinge
Hjälp och stöd för barn och unga
Barn och unga som är oroliga kan få hjälp vid följande instanser, i denna ordning:
0-5 år
6-18 år
- Elevhälsan samt en väg in, kontaktcenter för barn och ungas psykiska hälsa. Du som fyllt 13 år kan även vända dig till din ungdomsmottagning
- Vårdcentral
- Barn- och ungdomspsykiatri
Hjälp och stöd för vuxna
Vuxna som behöver vård och stöd kontaktar:
18 år och äldre
- Vårdcentral. Eller ungdomsmottagningen UMO, om du är 13-25 år.
- Vuxenpsykiatrisk mottagning
Varför blir man orolig?
Alla känner oro ibland, det är naturligt och bra. Oro får en att skärpa sin uppmärksamhet, förbereda sig och klara av upplevda svårigheter. Oron kan hjälpa dig att leta efter nya lösningar,. När du har tagit dig igenom svårigheten märker du att det som har känts svårt brukar gå över.
Alla oroar sig olika mycket. Vad man oroar sig för kan också skilja sig mycket åt från person till person. Vad en person uppfattar som oroande kanske inte alls oroar en annan person.
Om oron blir svår och påverkar livet för mycket kan du behöva mer stöd och hjälp. Det kan till exempel vara om man inte klarar av att arbeta eller att gå i skolan.
Barn påverkas mycket av omgivningen och av vuxnas oro
Barn påverkas mycket av sin omgivning. De har mindre möjlighet än vuxna att styra över sin tillvaro och sin situation. Hur mycket barnet kan påverka beror på hens ålder och hur hen utvecklas.
Att barn har begränsad livserfarenhet gör också att det är svårare att tänka på hur det blir senare, när det svåra är över. Problem kan uppfattas som omöjliga att lösa. Hjärnans mognad avgör hur man kan lösa problem.
Be om stöd från en annan vuxen om du känner att du inte kan stötta ditt barn.
Barn påverkas av vuxnas oro
Barn påverkas av vuxnas oro och hur vuxna hanterar den. Därför behöver du som vuxen berätta om orsaken till att du är orolig. Anpassa förklaringen till barnets ålder och mognad. Ta reda på om barnet har några frågor. Svara ärligt utan att skrämmas.
Låt inte barnet behöva hantera din oro. Prata med andra vuxna om du själv har oro.
Vad kan jag själv göra för mig eller mitt barn?
Det finns flera saker som du kan göra för att minska oron och för att må bättre. Det finns också saker du kan göra för att hantera och styra oron. Här kommer några råd.
Försök att stå ut med oron
Tänk på vad som gör att oron uppstår. Om oron inte är alltför stor handlar det ofta om att försöka acceptera det man känner. Ofta går oro över, och då kan du känna lättnad när den har passerat.
Prata med någon
Fundera på om oron hjälper dig och gör att du finner lösningar på problemet. Gör den inte det är det bra att prata med någon närstående. Det brukar hjälpa för att problemen inte ska kännas för stora. Det hjälper också att vara tillsammans för att stå ut med oron.
Du kan också söka anonymt stöd via telefon, chatt eller mejl. Du som är äldre och känner dig ensam kan till exempel kontakta äldrelinjen.
Du som är orolig för någon annan kan kontakta en förening som erbjuder stöd till närstående.
Barn behöver tid tillsammans med viktiga vuxna
Alla barn och tonåringar behöver tid tillsammans med föräldrar och andra närstående.
Låt bli sådant som stör er när ni är tillsammans. Lägg till exempel undan mobiltelefoner när ni äter mat eller umgås.
Det är viktigt för barnet att ha en vuxen att prata med. Det kan vara du eller någon annan som barnet litar på.
Försök att prata med barnet eller tonåringen och visa att det är okej att känna oro, men att det också är okej att ta pauser från oron.
Få lagom mycket information från medier
Ibland kan det hjälpa att få information. Men ibland skapar informationen mer oro.
Att söka information ska inte uppta stora delar av din vakna tid eller störa dina dagliga sysslor.
Här är några råd om hur du kan göra.
- Sätt en gräns för tiden som du tittar eller lyssnar på nyheter och använder sociala medier. Ställ till exempel in skärmtid i mobilen eller ta bort nyhetsappar eller notiser i mobilen.
- Försök att undvika att titta eller lyssna på nyheter innan du ska sova.
Du kan också helt låta bli att titta och lyssna på eller läsa nyheter under en period.
Hantera barnets oro för omvärlden
Förklara att det inte är barnets ansvar om det finns oro i omvärlden, utan att det finns många bra vuxna som arbetar för att hantera problemet.
Gör något annat
Gör saker som du mår bra av.
Om det du tänker på får dig att må dåligt kan du försöka att tänka på eller göra något annat. Det kan vara att vara ute i naturen, ta en promenad, ringa någon du känner, läsa en bok, lyssna på musik, titta på en film, städa eller laga mat. Välj något som brukar få dig på bättre humör.
Ha tydliga och fasta rutiner
När man är orolig är det vanligt att man får svårare att sova eller att man får större eller mindre aptit. Det är lätt att bli alltför stillasittande. Det är också lättare att känna oro om man är trött, hungrig eller stressad.
Du kan pröva att följa de här råden:
- Försök att vakna och gå och lägga dig vid samma tid varje dag.
Här är råd om barn om sömn. Här är råd för vuxna om sömn. - Rör på dig.
Här är råd om barn och rörelse. Här är råd för vuxna och rörelse. - Ät varierat och på regelbundna tider.
Här är råd om mat för barn upp till sex år. Här är råd om mat för vuxna. - Försök att minska på krav och saker som ökar stress.
Här är råd om barn och stress Här är råd om vuxna och stress.
Förbered barnet
Berätta för barnet vad som är planerat under dagen, veckan och den närmsta tiden.
Tillåt dig att känna
Att acceptera det du inte kan påverka kan göra att du plötsligt känner andra sorts känslor, till exempel ilska, sorg eller bitterhet. Tillåt dig att känna det du känner. Låt barn få känna och reagera på sitt eget sätt.
Kanske behöver du avreagera dig eller bli tröstad? Det kan till exempel hjälpa att röra på sig eller att prata med någon. En del får tröst av att exempelvis skriva, att måla eller av att vara i naturen.
Skilj på det du kan och inte kan påverka
Försök att skilja på det som du kan påverka, och det du inte kan göra någonting åt. Här kommer tips på hur du kan göra:
- Skriv upp allt du oroar dig för.
- Dela sedan upp listan i två staplar och fråga dig själv: Vad kan jag göra något åt och vad behöver jag träna på att stå ut med?
- Välj att göra saker från listan med det som du kan påverka. Gör upp en plan för hur du ska genomföra förändringarna. Sätt upp rimliga mål, och ha delmål som känns möjliga att nå.
Ställ inte för höga krav på dig själv – allt behöver inte genomföras på en gång. - Ta listan med det som du inte kan påverka, och fråga dig själv: hur stor är risken för att det värsta faktiskt inträffar?
Ta reda på mer fakta om du behöver, men försök sedan att inte lägga ner mer tid på att oroa dig över det du inte kan påverka.
Om du oroar dig ändå – försök att tänka på eller göra något annat.
Avslappning och mindfulness kan hjälpa
Det kan hjälpa att öva sig på att stå ut med starka eller svåra känslor. Välj en metod som passar just dig. Öva när du mår bra, för att sedan kunna använda den när du blir orolig. Det finns olika metoder för det. Mindfulness och avslappning kan till exempel vara till hjälp.
Använd inte alkohol, droger eller andra substanser
Alkohol, droger eller andra substanser gör besvären värre på längre sikt och det finns också risk att du får ett beroende.
Här kan du läsa mer om alkoholberoende och hur du kan få hjälp.
Olika orsaker till oro
Det är olika vad man blir orolig av. Men alla människor oavsett ålder kan påverkas av samma saker.
Här är vanliga exempel på vad man kan känna oro för:
- Hälsan hos dig själv eller en närstående.
- Stress eller problem i exempelvis skolan eller på jobbet.
- Att något otrevligt eller skadligt ska hända dig eller en närstående.
- Pengar, att ha eller få problem med ekonomin.
- Att inte ha vänner och få vara del i en gemenskap.
- Kriser eller hot i omvärlden, såsom krig, sjukdomar, naturkatastrofer eller global uppvärmning.
Det är också vanligt att känna oro om något av detta händer:
- Du är utsatt för mobbning.
- Något har skrämt dig, till exempel en allvarlig olycka eller ett brott.
- Du lever i en nära relation där det förekommer hot eller våld.
Hur märks oro?
Människor reagerar olika när de blir oroliga. Det kan till exempel vara att vilja vara ifred och dra sig undan. Det kan också vara att undvika att vara ensam och i stället söka kontakt, för att man inte orkar vara ensam med det man tänker och känner.
Oro skapas av tankar och kan ibland kännas i kroppen. Det är inte skadligt för kroppen, men det kan vara obehagligt.
Vanliga exempel på hur oro kan märkas hos barn och vuxna
Här är några vanliga exempel på hur oro kan märkas:
- Du är rastlös, får svårt att sitta still och koncentrera dig.
- Du är otålig, arg och irriterad.
- Du är passiv och får svårt att fatta beslut.
- Du tänker väldigt mycket på det som oroar, utan att det blir lättare eller att du ser en lösning.
- Du tappar aptiten eller får mer aptit.
- Du får ont i magen.
- Du blir spänd eller öm i musklerna. Ofta känns spänningen i bröstkorgen, axlarna och nacken.
- Du får svårt att somna. Det kan också vara att du sover oroligt, eller vaknar under natten eller tidigt på morgon.
Sömnen behövs för att man ska återhämta sig. Om den störs kan man få ännu svårare att hantera sin oro. Att sova dåligt under en period är inte skadligt.
Fler exempel på hur oro kan märkas hos barn
Oron kan märkas på olika sätt beroende på barnets ålder och personlighet.
Här är några fler exempel på hur oro kan märkas hos barn:
- Barnet klarar plötsligt inte av något som hen tidigare har lärt sig, och kan plötsligt vilja bete sig som att hen är yngre än hen är.
- Barnet känner mer oro och blir rädd för andra saker, som till exempel mörker eller att bli lämnad ensam.
- Barnet kan bli gnällig, klängig och svår att trösta. Hen kan även sluta leka på sitt vanliga sätt. Detta gäller särskilt barn som är små och som inte kan förmedla vad de tänker eller känner.
- Barnet kan tappa lusten och intresset för saker hen har tyckt om tidigare.
- Barnet kan bli inåtvänd och upptagen av sina egna tankar.
Om oron påverkar mycket
Ibland kan oron påverka hur du mår och hur du fungerar i din vardag. Det kan till exempel handla om det här:
- Oron du känner håller i sig och går inte över.
- Du känner dig orolig och ängslig över framtiden.
- Du grubblar över saker som har hänt.
En negativ upplevelse kan också göra att man känner oro för att något liknande ska hända. Det kan även göra att man oroar sig för saker som inte nödvändigtvis hänger ihop.
När oron påverkar väldigt mycket
Om oron blir svår och påverkar livet för mycket kan du behöva mer stöd och hjälp. Det kan till exempel vara att du inte klarar av att arbeta eller att studera.
Mycket oro kan leda till olika typer av ångest.
Här kan du läsa mer om när barn mår psykiskt dåligt.
När och var ska jag söka vård?
De flesta klarar av sin oro med hjälp och stöd från personer i sin omgivning eller genom att göra saker själv för att må bättre.
Men ibland behöver man få hjälp och stöd från någon som jobbar med dessa frågor.
Sök stöd om något av detta gäller:
- Oron går inte över eller blir större trots att du har försökt lindra den.
- Oron är så stark att du har svårt att fungera i vardagen eller du mår mycket dåligt.
Du kan kontakta någon av dessa:
- en vårdcentral
- en ungdomsmottagning, för barn och unga från cirka 13 år
- företagshälsan, om du arbetar
- elevhälsan, för barn som går i skolan
- barnavårdscentralen för barn upp till fem år.
För barn finns det i en del regioner första linjens psykiatri. Det är mottagningar som kan finnas till exempel på en vårdcentral, en barnläkarmottagning eller en egen mottagning. De kan kallas ibland för ungdomshälsa eller barnhälsa.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.