Stress är en naturlig reaktion i kroppen som uppstår när du reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Ofta går det som stressar över, eller du hittar sätt att hantera det.

Stress kan vara olika saker i olika åldrar. Det kan också variera hur barn påverkas och hur de reagerar. Till exempel beror stress hos en bebis vanligtvis på att hen inte får tillräcklig närhet och omvårdnad. Hos barn i tonåren är mer vanligt att känna stress på grund av krav i skolan eller krav på att vara på ett visst sätt.

Precis som vuxna kan barn i alla åldrar känna sig stressade. Eftersom barn har mindre möjlighet än vuxna att styra över sin livssituation påverkas de mer av hur människor i omgivningen har det. De reagerar till exempel mycket på om vuxna omkring dem är stressade. Barn är därför på många sätt mer utsatta än vuxna. Om barn inte har tillräckligt stöd från vuxna kan de ha svårare att hantera sådant som stressar.

Barn påverkas av till exempel ekonomiska problem, skilsmässa, flytt och skolbyte. Också förändringar som kan verka vara positiva kan ibland leda till stressreaktioner.

Vuxna behöver hjälpa

Barn vet inte alltid vad de egna reaktionerna beror på. De är beroende av sin omgivning för att bli förstådda, och ibland även för att förstå sig själva. Barn behöver därför vuxna i sin närhet som kan förstå när barn inte mår bra.

Det är vanligt att barn som är stressade får fysiska besvär. Det kan till exempel vara ett eller flera av dessa:

• Ont i huvudet.
• Spända muskler, som gör ont.
• Besvär med magen såsom ont i magen, löst eller hårt bajs, diarré eller förstoppning.

Barn kan också ha ett eller flera av dessa besvär:

• Sova dåligt.
• Visa starka känslor, till exempel vara arg eller ledsen.
• Ha svårt att koncentrera sig i skolan.

Ju yngre barn är, desto mindre uttrycker de sig med ord. När barn blir äldre kan de bättre uttrycka vilka besvär de har. Då är det vanligt att de berättar att de har besvär med magen och ont i huvudet.

Det kan finnas många orsaker till att barnet får fysiska besvär. Därför kan barnet behöva undersökas av läkare för att utesluta att det beror på något annat, exempelvis en sjukdom.

Vad som orsaker stressen kan variera mycket mellan barn. Här nämns några saker som påverkar hur barn känner stress.

Läs gärna om barns utveckling i olika åldrar för att förstå de utvecklingsfaser som barn går igenom.

Behov av mat, sömn och närhet

För att barn ska må bra behöver det finnas en vuxen som förstår deras behov av mat, sömn och närhet. De allra yngsta barnen är helt beroende av sin omgivning och att få den omsorg de behöver.

Barn har ofta ett stort behov av att vara nära vuxna och få tid att umgås.

Att inte ha kontroll över sin tillvaro

Ett barn som inte hinner smälta intryck och bearbeta vad hen upplever kan bli stressad. Barn kan bli stressade över att inte veta vad som ska hända. De kan oroa sig för saker på förskolan, skolan och hemma. Redan att bara tänka på det kan utlösa stress och oro.

Kraven ökar när barnet blir äldre

Barndomen och ungdomstiden är perioder i livet då man utvecklas mycket, både fysiskt och psykiskt. När man växer och förändras kan livet ibland upplevas som mer påfrestande.

När barn börjar i förskola och skola har de har kontakt med fler människor och miljöer än tidigare, och de behöver förhålla sig till dessa. När barn börjar i skolan ska de hålla ordning på sig själva med tider och saker och lokaler. De får ofta också nya kompisar och de ska hitta sin roll i den större gruppen. Senare har de läxor och prov, och det är vanligt att de känner krav på att prestera bra. Det kan vara stressande att jobba för höga betyg eller att träna för mycket.

Barn som går i förskolan kan vara stressade till exempel av att det är stora barngrupper. Då kan det vara viktigt att få perioder av lugn och ro på förskolan, och hemma efter förskolan.

Kraven på att bli accepterad av människor runt omkring ökar också med åldern och kan vara en anledning till stress. Det kan även vara stressande att försöka leva upp till de ideal som finns i samhället.

Barn kan och vill ofta ta mer ansvar. Men risken att må dåligt ökar om kraven blir allt för stora eller otydliga från skolan, föräldrar, kompisar och sig själv.

Vänner och gemenskap

Det skapar stress om man har inte har en kompis eller är mobbad. Det är bland det svåraste en ung människa kan vara utsatt för.

Om barnet har dyslexi eller neuropsykiatrisk funktionsvariation

Om barnet har svårt att läsa eller skriva eller svårt att räkna kan hen behöva mycket stöd och hjälp för att inte bli stressad.

Barn som har en neuropsykiatrisk funktionsvariation kan ha lätt för att bli stressade, eller ha lätt att hamna i situationer som är stressande. Några exempel på funktionsvariationer är adhd, autism och Tourettes syndrom. Barnet har då oftast redan en kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Då brukar man där gå igenom vad som kan göras åt barnets stress.

Som vuxen kan du fundera över och tänka igenom detta:

• Barnets situation vad gäller sömn, mat, rörelse och vila. Det är viktigt att få en balans mellan dessa.
• Vilka krav barnet känner av och om de är rimliga i förhållande till åldern.
• Vilket stöd från vuxna som barnet har.
• Om barnet känner sig säker i sin tillvaro. Det kan till exempel handla om att hen vet hur vardagen är, hur det är hemma och vilka rutiner som gäller.

Säkerhet i tillvaron kan vara vad barnet kan förvänta sig ska hända under dagen, veckan och så vidare. Olika barn kan ha olika behov av att veta i förväg om vad som förväntas av hen, och till exempel vad andra i familjen ska göra. Det kan vara bra att prata med barnet om detta, så att hen inte behöver känna oro och stress i onödan.

Barnet behöver tid tillsammans med dig

Barn behöver tid tillsammans med dig och andra som står dem nära. Precis som vuxna behöver barn tid att leka, prata och bara vara tillsammans. Det är viktigt för barnets utveckling.

Hitta en balans för barnet

Precis som vuxna behöver barn också en balans mellan aktivitet och vila. Hur mycket aktiviteter som är lagom och hur mycket ansvar barnet kan ta hemma är väldigt olika från person till person. Det är viktigt att barnet får tillräckligt med återhämtning från förskola eller skola.

Fråga barnet

Det är viktigt för barnet att ha en vuxen att prata med för att problemen inte ska bli för stora. Det kan vara du själv eller någon annan som barnet litar på.

Fundera på barnets situation och på din situation. Fråga barnet vad hen tycker. Det kan gälla bland annat skolan, kompisar, familjen och fritiden.

Här följer några exempel på funderingar och frågor:

Hemma

Hur är det hemma? Händer något särskilt som påverkar barnet? Har barnet möjlighet att vara i fred? Behöver hen mer lugn och ro?

Fritiden

Är det roligt med aktiviteter? Är de för många? Är de för få? Är det roligt att träna? Tar det för mycket tid?

Är det för mycket ansvar hemma? Med hemmet och syskon?

Skolan

Hur är det i skolan? På lektionerna? På rasterna? Hur fungerar det med läxor?

Kompisar

Hur är det med kompisar? Känner barnet sig ensam? Är det svårt att säga nej till kompisar?

Utifrån vad ni kommer fram till kan du behöva ändra på saker i er tillvaro. Du kan också hjälpa barnet att ändra på sina rutiner. Du kan få stöd och hjälp från till exempel skolan. Läs mer i kapitel Söka hjälp och stöd.

Barnet känner när du eller någon i hens närhet är stressad eller orolig. Du kan prata med barnet och fråga hur hen tycker att det är.

Fundera på vad du kan göra för att minska din stress om du själv känner dig stressad.

En sak man kan göra är att göra mindre av sådant som tar tid ifrån att vara tillsammans, till exempel städning. Ni kanske kan städa tillsammans. Ett annat tips är att se till att ha vissa helgdagar fria från inbokade aktiviteter.

Det finns flera sätt att söka hjälp och stöd.

Stöd i skolan och förskolan

Hos barn som går i skolan är det vanligt att stress beror på något som har hänt i skolan eller med kompisar. Blir det för mycket stress kring läxor och prov kan du tillsammans med barnet prata med klassläraren eller mentorn för att försöka hitta en lösning.

Kontakta klassläraren eller elevhälsan på skolan om barnet känner sig ensam eller utanför. Detsamma gäller om du vet eller tror att barnet utsätts för kränkande behandling eller mobbning av en elev eller någon personal på skolan.

Om barnet går i förskolan kan du kontakta den som är ansvarig för verksamheten.

Andra sätt att söka hjälp

Du kan också kontakta något av följande ställen:

• Barnavårdscentralen, BVC, för barn som är yngre än 6 år.
• En vårdcentral.
• En första linje-mottagning.
• En ungdomsmottagning, för barn som är 13 år och äldre.

Du kan också kontakta barn- och ungdomspsykiatrin, bup.

Stöd på internet, telefon och mejl

Du kan ringa Bris stödtelefon för vuxna, telefonnummer 077-150 50 50.

Föreningen Mind har en föräldratelefon, telefonnummer 020-85 20 00, om du är orolig för barn och ungdomar i din närhet.

På Rädda barnens webbplats kan du få information och inspiration i ditt föräldraskap.

Barn kan själva söka hjälp

Här finns information för barn om stress, med bland annat länkar till olika chattforum och stödtelefonnummer.

Du kan berätta för ditt barn att hen själv kan söka hjälp på elevhälsan i skolan. Hen kan också själv kontakta en ungdomsmottagning, en vårdcentral eller bup.

Om du behöver stöd för dig själv

Kontakta en vårdcentral om du behöver stöd och hjälp för din egen situation och hur du själv mår.

Det är viktigt att barn får vara delaktiga i sin vård. Ska du söka vård för ditt barn är det viktigt att tänka på att hen får vara delaktig.

Om barnet så gammal att hen förstår, bör du prata med hen innan du kontaktar till exempel lärare eller annan personal i skolan. Då kan barnet välja om hen vill vara med.

Om barnet behöver vård

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma om sin vård. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad. För att kunna vara aktiv i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och du som vuxen förstår informationen ni får av vårdpersonalen.

Ställ frågor om ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få tolkhjälp om någon av er till exmepel har en hörselnedsättning.

Stress innebär att kroppen reagerar på en fysisk eller psykisk ansträngning. Det kan vara något svårt och jobbigt, men även något som känns roligt och verkar bra.

När vi blir stressade skickar hjärnan ut signaler i kroppen. De gör att hjärtat börjar slå fortare, andningen blir snabbare och musklerna blir spända. Det som händer i kroppen ska hjälpa till att göra det som behövs. Det här är bra om man måste göra något snabbt. Den här reaktionen gör också att man kan få mer gjort när man är pressad eller har lite tid.

Stress är många olika saker

Stress kan till exempel bero på följande:

• För mycket att göra och för lite tid.
• För höga krav, från dig själv eller andra. Några exempel är att hinna prestera i skolan, träffa kompisar och ha fritidsaktiviteter.
• För mycket tid med exempelvis sociala medier eller med att spela dataspel.
• Yttre omständigheter, såsom buller och kyla.
• Att ha ont.
• Press, förväntningar eller idéer på hur man ska vara eller vad man ska göra.
• Att inte kunna påverka sitt liv eller ha en osäker framtid.

Här är fler anledningar till att känna stress:

• Konflikter i skolan eller hemma.
• Att fara illa på något sätt, till exempel genom mobbning, våld eller sexuella övergrepp.
• Att se någon närstående bli utsatt för våld eller sexuella övergrepp.
• Någon närstående är svårt sjuk eller har stora problem.
• Tvingas fly från sitt hemland.
• Förlora kontakten med närstående.
• En osäker framtid, till exempel klimatförändringar.

Man känna stress utan att veta vad det beror på.

Olika reaktioner på stress

Olika personer kan uppleva samma situation eller händelse på olika sätt. Samma person kan också känna sig olika mycket stressad av liknande händelser vid olika tillfällen. Det kan bero på hur man mår och vad man har varit med om tidigare.

Har man varit väldigt stressad förut kan man bli känsligare, och lättare stressad.

Efter stress behövs vila

Det är okej att ha det stressigt ett tag. Men efter att ha varit stressad behöver kroppen koppla av och ta igen sig, genom vila eller att man gör något kul.

Stressen kan bli skadlig om man inte får tid att återhämta sig utan känner sig stressad ofta eller hela tiden under en lång tid.

Stress påverkar sömnen

Ett viktigt sätt att förebygga stress är att se till att man får sover tillräckligt. Sömnen behövs för att hjärnan ska återhämta sig. Läs om barn och sömn, och hur du kan göra.