|
|
Laos / Reseråd
|
Det finns ett par råd om mat och dryck som man kan följa för att försöka minska risken att drabbas av turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte alltid lätt att undvika besvär.
Det man kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk.
Man bör skala eller skölja frukt, men man behöver inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.
Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.
| | Dricksvatten är säkrast att välja från obrutna plast- eller glasförpackningar.
Om man borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så lite vatten att det inte har någon betydelse.
| | Om man får turistdiarré kan man även bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men när man mår illa kan det vara svårt att få i sig all vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn och äldre är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Därför måste man vara noggrann med att ge dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.
Det finns särskild vätskeersättning som man kan köpa på apotek och ha med sig på resan. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv år. Läs noga anvisningarna som följer med läkemedelsförpackningen.
Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om man efter första dygnet fortsätter att kräkas ofta eller känner sig mycket matt, bör man söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan också försämra effekten av läkemedel som man använder.
| | Vätskebehovet är större när det är varmt. Om man är törstig är det naturligt att dricka mer, men det är bra att även uppmärksamma om man kissar lika mycket som vanligt. Om man inte gör det behöver kroppen mer vätska.
När man svettas förlorar kroppen även salt, så man kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om man anstränger sig mycket fysiskt. Tecken på att man kan ha saltbrist är att man kan känna sig trött, vagt illamående och få huvudvärk. Efter ungefär en vecka brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.
| | För att skydda sig mot solen behöver man smörja in sig med solskyddsmedel och ha solhatt eller keps. Ett bra skydd är kläder och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör man endast vara i solen korta stunder. Om man använder vissa läkemedel kan man vara extra känslig för solljus.
Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.
Solsveda och soleksem
Om man blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om man får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.
Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som man kan köpa receptfritt och ta med sig på resan.
| Kläder och skugga ger det bästa solskyddet. | Man ska undvika att bada i floder eller sjöar eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.
| | Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt.
Om man ändå får problem kan en hydrokortisonkräm användas i armhålorna.
I ljumskarna där besvär med svamp är vanligare kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.
| | När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med vatten och tvål och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt.
Man märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan man pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om såret börjar vara eller om man får feber bör man söka sjukvård.
| | Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är större än i Sverige. Trafikolyckor är en av de vanligaste dödsorsakerna bland resenärer. Ofta är de som råkar ut för allvarliga olyckor alkoholpåverkade.
Det bästa man kan göra för att undvika olyckor är att avstå från att köra moped, motorcykel eller bil. Om man ändå vill ta sig runt på resmålet bör man vara mycket försiktig och alltid använda säkerhetsbälte eller hjälm. Ta också noga reda på vilken slags försäkring som ingår i hyran av fordon eftersom det kan vara väldigt olika.
Andra råd för att minska risken för att skadas är att - inte sätta sig längst fram i bussen
- inte dra sig för att be chauffören att sakta ner om det går för fort
- undvika mörkerkörning.
| | Om man har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att använda kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.
| | För att skydda sig mot myggstick bör man använda myggmedel på kvällen och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum man sover i. Det är bara i vissa delar av landet som man kan behöva vaccination eller läkemedel mot myggöverförda sjukdomar. Mer information finns i kapitlet om vaccinationer.
Denguefeber är en sjukdom som det inte finns något vaccin mot, men turister drabbas relativt sällan. Om man smittas kan man få symtom som påminner om influensa med feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men man kan känna sig trött en längre tid efteråt.
| | Barn är ofta nyfikna och vill bekanta sig med djur av olika slag, men både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata djur för att inte riskera att bli bitna. Rabies, som är en mycket ovanlig men dödlig sjukdom, smittar främst om man blir biten eller slickad av hundar, men även andra däggdjur kan föra smittan vidare.
Eftersom rabies är så ovanligt brukar bara resenärer som av olika skäl ska ha nära kontakt med djur rekommenderas att vaccinera sig. Om man skulle bli biten av ett djur ska såret omedelbart göras rent ordentligt med tvål och vatten och läkare måste kontaktas så snart som möjligt, men senast inom två dygn, även om man redan är vaccinerad.
| |
Laos / Vaccinationer
|
Inför resan kan man behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på till vilken del av landet man ska resa, hur länge man ska vara borta och på vilket sätt man reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period.
Även personliga skäl vägs in som allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En fullständig rekommendation får man genom att rådgöra med personalen på vaccinationsmottagningen.
Efter varje rekommendation i listan finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som gäller för bland annat barn och gravida.
| | Vaccination rekommenderas för alla resenärer.
Läs mer Vaccination mot hepatit A
| | Vaccination rekommenderas om man ska stanna i mer än tre veckor. Men även om man stannar kortare tid och riskerar att bli smittad via en sexuell relation eller genom kontakt med sprutor rekommenderas vaccination.
Läs mer Vaccination mot hepatit B
| | Risken för resenärer att smittas är mycket låg och de flesta behöver inte vaccineras. Om man ska övernatta i mer än tre veckor på landsbygd kan man i vissa fall rekommenderas vaccination.
I Laos gäller det framför allt under perioden april till och med oktober.
Läs mer Vaccination mot japansk hjärninflammation
| | Vaccination rekommenderas om man under längre tid än tre månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.
Läs mer Vaccination mot kolera
| | Risken för malaria är mycket liten eller ingen alls i stora delar av landet. Även om man ska resa till de delar där risken ökar brukar man inte behöva ta läkemedel mot malaria, utan det räcker vanligen med att skydda sig mot myggstick.
För att skydda sig mot myggstick bör man använda myggmedel på kvällen, och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum man sover i. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna. Som skydd över sängen kan man också ta med sig ett eget nät som är impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.
Om man ska resa till så pass isolerad landsbygd i områden där det finns malaria att det inte går att nå sjukvård inom ett dygn kan man behöva ha med sig läkemedel mot malaria på resan.
I Laos gäller det i skogsklädda bergsområden.
Läs mer Skydd mot malaria
| | Vaccination rekommenderas om man under längre tid än sex månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.
| | Vaccination rekommenderas om man ska stanna i mer än tre veckor och äta på mycket enkla matställen utanför turistområden eller om man ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.
Läs mer Vaccination mot tyfoid
| | Myndigheterna kräver ett intyg som visar att man är vaccinerad mot gula febern om man nyligen har besökt länder i Afrika och Sydamerika där risk för sjukdomen finns. På en vaccinationsmottagning kan man få aktuell information om vilka länder det gäller.
| | Det är bra att vara ute i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan.
Om man behöver resa med kort varsel finns möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd kan vara bättre än inget alls. Man kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.
| | Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har de flesta som vuxit upp i Sverige redan ett skydd mot vissa sjukdomar som exempelvis difteri, stelkramp, mässling och röda hund. Före resan kan man passa på att se över sitt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.
Om man inte har genomgått hela programmet kan man behöva komplettera sitt skydd. Smittsamma sjukdomar är inte lika ovanliga i många andra länder som de är i Sverige vilket kan leda till att man smittas och kanske också tar med sig smittan hem.
Läs mer Vaccinationer av barn
| |
Laos / Fördjupning och länkar
|
I avdelningen Reseråd och vaccinationer finns allmänna råd inför en resa liksom information om infektionssjukdomar och om vaccinationer. Där finns också specifika råd för olika resmål.
| |
Smittskyddsinstitutet om epidemier och utbrott
På Smittskyddsinstitutets webbplats finns mer information om olika smittsamma sjukdomar. Där finns också en sida med aktuell information om epidemier och utbrott.
Smittskyddsinstitutet om epidemier och utbrott
| |
Läs frågor och svar i Svarsbanken
I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se
| |
| |
Laos / Redaktion
|
Lars Rombo, läkare, professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Mälarsjukhuset, Eskilstuna
| | Lars Lindquist, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Stockholm
Anders Blaxhult, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Smittskyddsinstitutet
| |
Allt innehåll är också bearbetat, granskat och godkänt av redaktionen, den medicinske chefen och redaktionsrådet vid 1177.se.
Synpunkter på innehållet? Kontakta redaktionen
| |
Fördjupningsbilder |
 |
Kläder och skugga ger det bästa solskyddet. | |
|
|
