Lungsäckscancer
Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom som ofta beror på att du har andats in asbest. Det kan ta över 30 år för lungsäckscancer att utvecklas. Det är svårt att bli av med sjukdomen. Men det finns behandlingar som gör att du kan må bättre även om cancern är kvar.
Vad är lungsäckscancer?
Lungsäckscancer är en ovanlig sjukdom. Varje år får ungefär 100 personer i Sverige lungsäckscancer. Det är ofta personer mellan 60 och 70 år som har arbetat med asbest tidigare i livet.
Det är ovanligt att lungsäckscancer sprider sig till andra delar av kroppen.
Lungsäckscancer kallas också malignt pleuramesoteliom.
Vad är lungsäcken?
Lungorna omges av lungsäcken. Lungsäcken består av dubbla väggar av bindväv med tunt lager celler som omger varje lunga. Mellan väggarna finns ett tunt lager vätska.
Hur uppstår cancer?
Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning.
Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?
Vad beror lungsäckscancer på?
Den vanligaste orsaken till lungsäckscancer är asbest. Asbest dammar lätt. Dammet består av små, tunna och vassa mineralfibrer. De kan sväva omkring i luften i flera dygn. Det är lätt att andas in dem och då fastnar de i lungorna.
Det kan ta 30 år eller mer för en cancertumör att utvecklas i lungsäcken efter att du har andats in asbest.
Men alla som arbetat med asbest får inte cancer.
Asbest användes i isolering och byggmaterial
Asbest har använts som isolering och byggnadsmaterial. Du kan ha kommit i kontakt med asbest om du har jobbat som till exempel byggnadsarbetare, rörläggare, elektriker eller varvsarbetare.
Asbest är förbjudet i Sverige sedan 1982 men kan fortfarande orsaka lungsäckscancer. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas.
Även i dag kan du utsättas för asbest om du arbetar med att riva, reparera eller bygga om hus som byggts före 1970-talet. Använd skyddsutrustning. Läs mer på Arbetsmiljöverkets webbsida om asbest.
Symtom
Du kan ha ett eller flera av följande symtom:
- Du blir lätt andfådd utan att du har ansträngt dig.
- Du har ont i bröstkorgen eller magen.
- Du svettas mer än vanligt, särskilt på nätterna.
- Dina fingertoppar är svullna.
Du kan också bli trött fort, tappa lusten att äta eller minska i vikt utan att du vet varför. Symtomen utvecklas under lång tid. De kan också ha andra orsaker än cancer.
När och var ska jag söka vård?
Kontakta en vårdcentral om du tror att du kan ha lungsäckscancer. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Undersökningar och utredningar
Genom Min vårdplan har du möjlighet att vara delaktig i din vård. Du får svar på frågor som är viktiga för dig om din utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering.
Du utreds enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att du har lungsäckscancer. Då organiseras utredningen på särskilt sätt. Det går så snabbt som möjligt att bli undersökt, och att få svar på de undersökningar som behövs.
Du kan behöva bli undersökt på flera sätt
Det är vanligt med flera undersökningar innan läkaren kan säga om dina symtom beror på lungsäckscancer.
Kroppsundersökning och lungröntgen
Läkaren gör en kroppsundersökning efter att du har beskrivit dina besvär. Berätta om du har arbetat med asbest, även om det var för länge sedan.
Du blir undersökt med lungröntgen som kan visa om det finns någon förändring.
Du får komma till en lungklinik
Du får en remiss till en lungklinik om läkaren tror att du kan ha cancer. Lungkliniken ska kalla dig inom två veckor. Kontakta din läkare om du får vänta längre. Då kan läkaren se till att du får komma till en lungklinik på ett annat sjukhus, om du vill. På lungkliniken görs flera undersökningar.
PET-kameraundersökning kan ge svar
En undersökning med PET-kamera kan ofta visa om du har en förändring i lungsäcken som kan vara cancer.
Ibland behöver läkaren ta prov
Det finns olika provtagningar som kan behövas för att läkaren säkert ska kunna säga att det är cancer eller något annat. Provet undersöks på ett laboratorium.
Cellprov eller vävnadsprov
Ett cellprov eller vävnadsprov från förändringen börjar med att du får smärtlindrande och lugnande läkemedel. Du ligger på en brits. Sedan för läkaren in en nål genom bröstkorgen till området som ska undersökas. Läkaren styr nålen med hjälp av en röntgenbild.
Provtagningen tar ungefär en minut. Hela undersökningen tar sammanlagt fem till tio minuter.
Vätska tappas från lungsäcken
Ett prov från vätskan i lungsäcken tas om du är mycket andfådd. Först får du lokalbedövning. Sedan för läkaren in en nål genom bröstkorgen på ryggen eller sidan och in i lungsäcken där vätskan finns. Andfåddheten kan bero på att det har bildats för mycket vatten i lungsäcken. Då kan vätskan tappas ut samtidigt som provet tas. Då brukar andfåddheten försvinna.
Sticket går snabbt. Hela behandlingen och provtagningen tar några minuter, beroende på hur mycket vätska som töms ut.
Insidan av bröstkorgen kan behöva undersökas
Ibland kan läkaren behöva titta in i bröstkorgen. Först sövs du. Sedan gör läkaren ett litet snitt i bröstkorgen och för in ett smalt, böjligt instrument. Läkaren kan ta bilder och prover med instrumenten.
Undersökningen tar totalt 20 till 30 minuter, beroende på hur mycket som läkaren behöver undersöka.
Andra undersökningar om du har lungsäckscancer
Fler undersökningar behövs om det är klart att du har lungsäckscancer. Undersökningarna kan visa om cancern har spridit sig. Här är några exempel på undersökningar:
- En isotopundersökning av skelettet innebär att du först får en spruta med ett ämne som är svagt radioaktivt. Då syns det om det finns cancer i skelettet när läkaren undersöker dig med en gammakamera.
- En ultraljudsundersökning kan visa om det finns cancer i levern.
- En datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.
En del prover sparas
När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.
Behandling kan oftast bara bromsa sjukdomen
Lungsäckscancer upptäcks oftast när man redan har varit sjuk ett tag. Då går det sällan att bli av med cancern. Operation och strålbehandling kan vara möjligt, fast det är ovanligt.
Men det finns behandling som gör att du kan leva med sjukdomen ett tag och ändå må bra. Drygt hälften av alla som får lungsäckscancer lever mer än ett år efter att ha fått diagnosen.
Det är vanligast att få behandling som bromsar och krymper cancertumören. De flesta får en kombination av olika cytostatika, men man kan även få behandling med immunterapi. Ibland används strålbehandling.
Cytostatika kan till exempel göra att du mår illa men det finns läkemedel som kan förebygga det. Du kan också bli känsligare för infektioner. Kontakta din läkare om du får feber eller hosta. Du kan behöva antibiotika. Här kan du läsa mer om behandling med cytostatika.
Operation bara ibland
Det är ovanligt att lungsäckscancer kan opereras. Det är bara möjligt om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede och du mår tillräckligt bra för övrigt. Annars är det för svårt att få bort all cancer.
Läs mer om lungoperation.
En del får strålbehandling eller cytostatika efter operationen. Det kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka.
Strålbehandling
Strålbehandling kan lindra om du har ont eller andra symtom. Strålbehandling kan minska risken för att cancern ska komma tillbaka om du har blivit opererad. Strålbehandlingen ges vanligtvis en gång om dagen och i några till flera veckor. Här kan du läsa mer om strålbehandling.
Om cancern kommer tillbaka
När behandlingen är klar kallas du till uppföljning eftersom cancern kan komma tillbaka. Då kan du få behandling igen men den kan variera lite jämfört med behandlingen som du fick första gången. Det beror på hur du mår och om cancertumören har spridit sig.
Hur påverkas livet av lungsäckscancer?
Lungsäckscancer kan göra att du blir andfådd och får ont i bröstkorgen. Det finns bra hjälp att få.
Hjälp om du är andfådd
Det är vanligt att bli andfådd. Det beror på att det bildas för mycket vätska i lungsäcken. Ofta känns det bättre om den tappas ur. Du kan läsa mer om det i kapitlet Undersökningar och utredningar.
Du kan få annan behandling om vätskan fortsätter att bildas trots att den tappats ur flera gånger. Då behandlas du med ett ämne som gör att väggarna med bindväv i lungsäcken växer ihop. Efter det kan det inte bildas mer vätska.
Läkaren för in en tunn plastslang med ämnet genom ett litet snitt i bröstkorgen. Först får du lokalbedövning.
Behandlingen brukar ta några dagar. Under tiden behöver du stanna på sjukhuset.
Om du har ont
Det finns många olika läkemedel och andra behandlingar om du har ont. Det kan vara olika vad som passar bäst. Läs mer i texterna om långvarig smärta och om palliativ vård.
Konditionen kan påverkas
Din ork påverkas om du har opererats. Då kan du ha svårare att till exempel gå lika långa sträckor som tidigare. Det kan hjälpa med fysisk träning som är anpassad för dig.
Anmälan om arbetsskada
Läkaren kan göra en anmälan om arbetsskada om du har lungsäckscancer och tidigare har utsatts för asbest på arbetet. Det kan ge dig rätt till särskild ersättning från Försäkringskassan.
Att få ett cancerbesked
Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.
Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.
Du kan få stöd på flera håll
På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.
Du kan även prata med sjukhusets kurator.
Det kan gå att ordna så att du får träffa någon som har fått samma behandling som du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.
Du kan kontakta Cancerrådgivningen, Cancerfonden eller till exempel en patientförening. Här hittar du kontaktuppgifter och kan läsa mer om hur du kan få råd och stöd vid cancer.
Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.
Barn behöver också få veta
Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.
Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att du måste berätta allt.
Läs mer om att prata med barn när en närstående är allvarligt sjuk.
Att vara närstående
Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.
Här får du råd om hur du kan hantera situationen och vilken hjälp du kan få.
Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stöd.
Påverka och delta i din vård
Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.
Du kan få en ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig.