Utvecklingen går olika fort i olika perioder och kan skilja sig mycket från barn till barn, även mellan syskon. Även om barn i samma ålder har nått olika långt i utvecklingen, brukar det jämna ut sig efterhand.

I samband med en ny utvecklingsperiod kan barnet ibland bli oroligt, få förändrat humör och behöva mer närhet eller uppmärksamhet än tidigare.

Det finns enskilda förutsättningar och händelser som kan påverka hur ett barn utvecklas, både på kortare och längre sikt. Det kan till exempel vara om barnet är fött för tidigt, har en funktionsnedsättning eller är med om en stor förändring i livet.

Du är viktig för ditt barns utveckling

Barnet behöver dig för att utvecklas. Inte bara för mat och omvårdnad, utan även för att bygga upp en god självkänsla och stimuleras i sin utveckling.

Du behöver finnas där och vara aktiv och delaktig. En 10-12-åring är ännu ett barn och behöver sina föräldrar.

Prata med barnet. Barn i den här åldern kan ha många funderingar kring liv och död, och sin egen roll och plats i familjen och i skolan.

Barn mellan 10 och 12 år övar på att vara vuxna. Men när det gäller kroppen och känslorna är de fortfarande barn. Mognaden varierar mycket, men vanligtvis mognar flickor före pojkar i denna åldern.

Precis som med andra åldrar reagerar barn i den här åldern olika. En del visar sina känslor tydligt medan andra är mer tillbakadragna.

10-åringen har oftast en lugn period

Barn omkring 10 år kan ha en känslomässigt lugn period i sitt liv. Familjen är viktig och behovet av att frigöra sig är ännu inte så stort. Barnet behöver fortfarande en nära relation till föräldrarna, men vill också ha sina hemligheter för sig själv.

En del barn vill plocka undan leksaker och förändra sitt rum eller sin klädstil. Men ofta hänger mjukdjur och liknande kvar ett tag till. Låt barnet själv bestämma när det är dags att lägga undan dem för gott.

I den här åldern är det vanligt att barn har ett starkt intresse för till exempel en sport.

Börjar ifrågasätta vuxna

Det är vanligt att barn omkring 11-12 år blir oroligare till både kropp och själ och mognaden kan vara mycket ojämn. Det är bland annat vanligt att de vill vara för sig själva och samtidigt vill vara med sin familj. Det kan vara svårt att hänga med när de ändrar vad de vill och behöver.

Ofta börjar de ifrågasätta vuxna och markerar sin självständighet och sin egen identitet. Om barnet tidigare har tänkt att föräldrarna vet och kan bäst, brukar den inställningen försvinna nu.

Du är antingen pinsam eller klok

Barnet kan pendla mellan att tycka att allt du som förälder gör och säger är dumt och pinsamt, till att lyssna väldigt noga och tycka det du tycker är mycket viktigt. Ena stunden kanske barnet vill klä sig som en vuxen för att i nästa stund vägra resa iväg utan sitt mjukdjur. Som förälder kan det vara svårt att hänga med i svängningarna och att bli ifrågasatt.

Kan vara svårt att hantera det som förväntas

Det är inte lätt för barnet att möta omgivningens olika förväntningar. Det är många spännande tonårssaker som barnet är för litet för, samtidigt som kraven ökar på att hen tar eget ansvar och visar mer självständighet.

När barn får utbrott

Ibland får barn utbrott. Läs mer om utbrott och hur du kan göra när det händer.

Intressen och kompisar blir väldigt viktiga

Barn i 12-årsåldern drar sig gärna undan och ägnar sig åt mobil, dator eller läsning. Många får ett intresse som de blir väldigt intresserade av. Det kan till exempel vara att bygga något, ägna sig åt en sport eller att lära sig allt inom ett specialområde. Många barn vill ofta umgås med kompisarna och det är vanligt att vilja ha en kompis som står en extra nära. Det brukar vara extra vanligt bland flickor.

Vad kompisarna tycker kan vara viktigast av allt. Många vill vara populära och omtyckta. Ofta kan barn i den här åldern gå ganska långt för att imponera på kompisarna eller bli accepterade i gänget. Försök att ha en relation som gör att barnet tycker det är okej att prata med dig om saker som har hänt och om vad hen och kompisarna gör.

Behöver få vara ifred ibland

Det är viktigt för barnet att ha tillgång till ett eget rum eller en egen vrå där hen får vara ifred. Du behöver respektera barnets behov av att vara för sig själv eller med kompisar. Barnet umgås gärna med familjen, men på sina egna villkor.

Att vara kär eller förälskad

Romantiska känslor är vanliga i den här åldern och är oftast starka, men kan också växla fort. Den person som barnet kände så starkt för förra veckan kan snabbt bli utbytt mot någon annan som hen har minst lika starka känslor för. Många känner väldigt starkt för idoler. För barnet kan det verka som du är väldigt oförstående som inte förstår hur det känns och inte hänger med.

Nu använder barn sitt tänkande på ett nytt sätt. De kan bland annat använda symboler. Till exempel är den vita duvan inte bara en fågel utan också en symbol för fred.

Tänker på ett annat sätt och förstår mer

Nu börjar barn förstå att andra känner och tänker annorlunda än de själva. De kan också själva reflektera över misstag och lära sig av dem. Det är lite olika när det här sättet att tänka och förstå börjar, men oftast kommer det någon gång mellan 10 och 12 år.

Barnet tar reda på vad hen själv tycker och tänker

En viktig del av barnets utveckling handlar om att ta reda på vad hen själv tycker, känner och tänker. Det gör barnet till exempel genom att prata om sina känslor, tankar och upplevelser med andra. Det handlar om att barnet ska skapa sig en egen identitet.

Jämför sig allt mer med andra

Barn jämför sig allt mer med människor runtomkring, både kompisar och äldre personer som de kanske beundrar. Hur barnet tycker och tänker om sig själv utvecklas. Många barn blir mer kritiska mot sig själva.

Att diskutera och vara med och bestämma

Orättvisor blir mer uppmärksammade, och det kan bli diskussioner kring vad andra får och att de själv vill samma.

Vissa saker ska du som förälder bestämma om, gärna tillsammans med kompisars föräldrar för att det ska bli tydligt. På så sätt kan ni förhindra onödiga bråk. Vissa saker ska barnet själv få bestämma om och vissa saker behöver man besluta tillsammans.

Genom att få vara med och besluta om saker i familjen känner barnet sig delaktigt och lär sig kompromissa.

Barnet behöver få allt mer ansvar och självständighet ju äldre hen blir.

Kritisera inte för mycket

Självförtroendet kan öka och minska beroende på om barnet tycker att hen har lyckats eller misslyckats på något sätt. Det är positivt för barnets självförtroende att hitta ett område som hen känner sig bra på.

Tänk också på att inte kritisera så mycket. Det kan lätt göra att barnet får en negativ självbild. Då känner barnet att hen inte klarar saker, och det kan också göra att hen tycker illa om sig själv som person.

Tankar om döden och andra stora frågor

Funderingarna på livet och döden blir allt mer realistiska. De här tankarna kan i perioder göra att barnet känner sig övergivet. Det kan göra att hen tänker både realistiska och orealistiska tankar om katastrofer som skulle kunna inträffa.

Många barn har stort engagemang och är oroliga kring hur livet egentligen är. De kan tänka på rättvisa och orättvisa, världsfred och krig. Omvärlden blir på ett nytt sätt intressant. Barnet kan vara engagerat i frågor som till exempel handlar om att ta hänsyn till djur och miljö, eller annat som är lätt för hen att förstå och hantera.

Att barnet får berätta om det som hen tycker är viktigt är ett bra sätt att visa respekt för barnet som person. Det visar också att du tycker att det är bra att man intresserar sig och engagerar sig.

Om barnet blir mycket oroligt

Det är viktigt att du tar barnet på allvar, samtidigt som hen inte bör ta på sig allt för stort ansvar för olika problem. Lyssna på hur barnet resonerar och diskutera sedan olika orsaker och lösningar tillsammans.

Blir barnet mycket oroat eller tvångsmässigt upptaget av en fråga kan du behöva få hjälp. Läs mer i kapitlet Om du behöver stöd.

En del föräldrar tycker att kompisar helt tar över och att man själv inte betyder lika mycket. Tänk då på att barnet behöver kompisar för sin utveckling, men hens värld får inte vara alltför skild från de vuxnas. Som förälder är du alltid viktig, och du har även betydelse för barnets vänner.

Lär sig av kompisar

Kompisar i den här åldern spelar en viktig roll i ditt barns utveckling. Det är med kompisarna som barn lär sig saker som de inte lär sig av sina föräldrar. Det kan till exempel vara hur man hanterar känslor och relationer. Bland annat att ta kontakt med någon man är intresserad av, att vara kär och bli ihop, eller att inte vara kär längre och göra slut. Men det kan också vara sådant som hur man hanterar läxor, lärare, föräldrar och syskon.

Ta ansvar och förstå andra

För att ett barn ska utvecklas socialt behöver hen kunna ta ansvar, vara självständig och kunna sätta sig in i en annan människas situation. Därför är det bra att ge barn en del ansvar och tillåta barnet att klara sig själv. Hjälp barnet att leva sig in i hur andra kan känna sig, tycka och tänka.

Nu är det vanligt att barn allt mer börjar inse att människor tolkar det som händer i och omkring dem på olika sätt. Då kan barn växla mer mellan sitt eget och andras perspektiv.

Det är bra om barnet får träna sig i att analysera andras tankar och känslor. Hjälp till genom att prata och diskutera med barnet om varför en person gör och säger på ett sätt, och hur en person kan känna sig i en viss situation.

Barn i den här åldern blir allt bättre på att föreställa sig annat än det som syns och förstår hur saker hänger samman. De kan därför tänka ut olika orsaker och effekter till saker som händer. Det brukar också bli allt lättare att inse att situationer och människor kan vara komplexa och motsägelsefulla. Till exempel att en person kan vara både elak och snäll och att man kan känna sig både rädd och nyfiken på samma gång.

Att tänka på vad gäller barn i den här åldern

Bra att veta om barn som är 10-12 år:

• Barn vill vara populära och duga inför kompisarna.
• Intriger och konflikter mellan kompisar är inte ovanliga.
• Barn är ofta upptagna av kompisar och aktiviteter.
• Barn är mer intresserade av hur de ser ut. De speglar sig och provar sig fram med frisyrer, smink eller kläder.
• Många tycker om att läsa, till exempel böcker, tidningar och andra medier.
• Barn kan tycka om att skriva dagbok, blogga och vara aktiva i sociala medier.
• Ofta är ett intresse särskilt starkt, till exempel datorer, ridning, läsning eller simning.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara roligt i den här åldern:

• Lyssna på barnet med intresse och respekt när hen vill prata. Ta tid att prata med barnet både om vardagliga saker och om de stora livsfrågorna.
• Se till att det finns tid och plats för ditt barn att vara för sig själv, få läsa, dagdrömma, göra läxor eller spegla sig ifred. Respektera när barnet behöver vara ifred. Läs inte dagböcker eller liknande.
• Ge komplimanger i stället för att vara negativ när barnet provar nya frisyrer, sminkar sig och provar nya klädstilar. Barnet behöver få öva på att bli vuxen.
• Det kan vara bra att prata med kompisarnas föräldrar och försöka komma överens om riktlinjer för barnen, till exempel om tider som ska passas.
• Olika slags tv-program ger barnen kunskap om vuxenvärlden och kan bli en utgångspunkt för roliga och bra diskussioner, särskilt om ni ser dem tillsammans.
• Var lyhörd för om barnet verkar ha för mycket att göra. Barn behöver tid för återhämtning och avslappning. Annars finns risk för stress.
• Låt barnet visa vad hen kan, till exempel städa sitt rum, bädda sin säng eller hjälpa till med matlagningen. Barn som har yngre syskon kan ibland få ta hand om dem utan att få hela ansvaret.

I den här åldern kan barnets ordförråd växa mycket på kort tid. Att läsa är ett väldigt bra sätt för att lära sig nya ord. Det gäller oavsett om det är böcker, tidningar eller annat som barnet läser. Du kan också läsa för barnet.

Många barn mellan 10 och 12 år tycker om att skriva dagbok, blogga, youtuba eller skriva dikter. Texterna kan vara tänkvärda och innehålla stark inlevelseförmåga och moral, exempelvis kring naturen eller sådant som händer i omvärlden.

Skärmtid och olika medier

Det är vanligt att barn i den här åldern tillbringar allt större del av sin fritid med mobil, surfplattor, dator eller tv. De chattar, mejlar, surfar och spelar spel. Internet ger barn stora möjligheter att ta del av och kommunicera med omvärlden.

Skärmtid bör inte ersätta annat som är viktigt

Det finns olika uppfattningar om hur tv, medier och spel påverkar barn. Det är viktigt att tiden framför skärmen inte ersätter tiden när ni är tillsammans, eller ersätter tiden då barnet får röra sig och leka utomhus. Många tv-program, tv-spel och datorspel som är anpassade till barnets ålder och förmåga kan vara roliga och bra som inlärning, men ska inte vara enda sättet barnet lär sig saker på.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella riktlinjer för barns skärmtid. Enligt riktlinjerna bör barn mellan 6 och 12 år inte använda skärm mer än två timmar om dagen.

Titta tillsammans med barnet

Visa intresse för det barnet gör, tittar på eller spelar, så att barnet har någon att prata med om vad hen upplever. Ibland behöver barnet hjälp med att förstå. Hjälp till och sitt med. Var inte för snabb med att fördöma vad barnet ägnar sig åt. Barnet behöver respekteras för sina val. Prata med barnet om vilka webbplatser hen besöker för att höra om det är något som barnet undrar över och som ni kan prata om.

Låt inte barn se vuxenfilmer med våld eller nyhetsprogram för vuxna. Stäng av obehagligt bakgrundsljud. Sitt gärna med vid nyhetsprogram för barn för att prata om det som sägs.

Begränsa tiden

Du kan behöva begränsa skärmtiden. Ni kan till exempel använda ett alarm eller en äggklocka. För mycket skärmtid före läggdags ger ofta sämre sömn.

Fundera över hur du själv använder medier när du är tillsammans med ditt barn. Barn gör som vuxna gör.

Ha koll på barnens konversationer

Då kompisar är viktiga för barn i denna ålder börjar många chatta med varandra över mobiler eller datorer. Det är viktigt att prata om vad och hur man skriver till varandra. Och vad man gör om någon man inte säkert vet vem det är skriver till en. Som förälder skyddar man sitt barn genom att ha koll på hens konversationer i den här åldern.

Här kan du läsa mer på webbplatsen Surfa lugnt om hur du kan prata med barn och unga om deras vardag på nätet och med spel.

Använder språket på nya sätt

Många barn blir allt bättre på att förstå och använda underdrifter och överdrifter. Många blir också bättre på att använda ironi. Det vill säga att det man uttrycker med ord kan vara motsatsen till vad man egentligen menar. Det här brukar märkas när barnet använder sin humor på ett nytt sätt.

När barnet säger elaka saker till dig

Du behöver inte acceptera om barnet säger elaka och föraktfulla saker till dig eller andra. Du kan säga att det är okej att känna så, men att man inte får säga sådana saker till andra.

Det kan vara stora skillnader mellan olika barn i hur kroppen utvecklas. Skillnaderna är större mellan olika barn än mellan pojkar och flickor. Det kan skilja nästan två decimeter mellan ett barn som har kommit in i puberteten och ett barn som inte har utvecklats lika mycket.

Klarar bättre att vara i trafiken

Barnet mognar och i tolvårsåldern kan de vanligtvis vara ute och gå eller cykla i trafiken. Nu kan de till exempel ta sig själva mellan hem, skola och aktiviteter om trafiken är ganska lugn.

Kroppen förändras när barnet kommer in i puberteten

Fram till puberteten växer barn i jämn takt och får bättre kontroll över sina rörelser. När barn kommer in i puberteten växer de snabbt och får sämre kontroll över kroppen igen. De växer snabbt under cirka två år.

Både de barn som blir långa tidigt och de barn som börjar växa sent kan uppleva den här tiden som jobbig. Du kan behöva ge stöd och förklara att de stora skillnaderna bland annat beror på om barnet har kommit in i puberteten eller inte. Skillnaderna i längd brukar jämna ut sig när alla har kommit igenom puberteten.

De flesta kommer i puberteten någon gång mellan 8 och 14 år. Flickor brukar komma i puberteten tidigare än pojkar.

Du behöver inte vara orolig om barnet visar pubertetstecken tidigt eller lite senare.

Läs mer om hur kroppen förändras under puberteten.

Våga prata med barnet

Puberteten är den period då kroppen utvecklas från barn till vuxen. Hur puberteten upplevs varierar mycket från person till person. Det kan exempelvis vara både spännande och jobbigt. På ett sätt känner barnet sig kanske mer vuxen, men emellanåt vill hen bara vara barn och inte tänka så mycket på det nya.

När kroppen förändras kan barnet känna sig klumpigt och osäkert innan hen har hunnit vänja sig. Har ingen av kompisarna börjat uppleva samma förändringar kan det kännas lite ensamt och annorlunda.

Berätta att det som händer är helt naturligt och att alla kommer att gå igenom samma sak. Säg att du finns där för att svara på frågor.

Det kan kännas pinsamt för barnet att prata med dig som förälder, men du kan till exempel berätta att du själv har gått igenom samma sak. Berätta att barnet kan kontakta elevhälsan om hen vill. Där kan personalen ge information och svara på frågor. Det finns även böcker som handlar om pubertet och relationer. Ungdomar kan själva läsa om puberteten och ställa anonyma frågor på sajten UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet.

Att vara nyfiken på sin kropp och på sin sexualitet

De flesta barn i den här åldern intresserar sig för hur den egna kroppen ser ut. Det är vanligt att barn i den här åldern utforskar kroppen, själv eller tillsammans med någon vän. De kan titta och jämföra sina kroppar, oftast handlar det om könsorganen och brösten. De kan också ta på sig själva och på varandra.

Det är inte alls säkert att de pratar om sexualiteten med dig eller någon annan vuxen då det kan kännas pinsamt eller skamligt.

Kroppen och idealen

Intresset för den egna kroppen är ofta stort när barnet är omkring 12 år. Det är vanligt att barnet funderar på hur kroppen kommer att se ut framöver, hur det är att ha sex eller om hen kommer att få barn. Barnet följer noga hur den egna kroppen utvecklas och jämför den med andras.

Rädslan för att avvika från hur andra ser ut leder lätt till en kritisk och negativ syn på sig själv. Barnet är känslig för kritik för utseende, kroppshållning och kroppsform.

Ibland utvecklar barnet komplex för något i sitt utseende eller försöker korrigera kroppen genom träning eller bantning. Prata med ditt barn om att alla är olika och att man inte väljer vilka förutsättningar kroppen har och vilken kropp man får. Då kan ni prata om olika ideal. Tänk också på hur barnet kan påverkas av hur du uttrycker dig om din egen och andras kroppar.

Var försiktig med att kommentera hur barnet ser ut

Var försiktig med att ge kommentarer om barnets utseende och överdriv inte med beröm. Barnet kan lätt uppfatta det som oärligt om hen inte alls eller delvis håller med.

Får du exempelvis en fråga om du tycker att barnet är tjockt, kan du fråga vad som har fått barnet att tänka så kring sig själv. Om barnet har övervikt kan du hjälpa. Gör på samma sätt själv för att ge barnet hälsosamma matvanor och möjligheter att röra på sig.

Vanligt för den här åldern

I den här åldern är detta vanligt:

• Den kroppsliga utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika barn i samma ålder.
• När barnet kommer i puberteten blir barnet ofta fumligt och klumpigt i sina rörelser.
• Barnet blir hungrigare och äter mer, får akne, humörsvängningar och förändrad svettlukt.
• Du som förälder behöver tänka på hur barnet vill ha kroppskontakt och närhet, särskilt när kompisarna är i närheten. Det kan till exempel vara pinsamt med kramar och att hålla handen.

Tips på vad du kan göra

Här följer några tips på vad som kan vara bra i den här åldern:

• Det är bra att ta upp ämnen som mens, målbrott och pubertet. Tipsa om böcker, som du också kan låta ligga framme hemma.
• Tipsa om webbplatsen UMO.se. Den är gjord för unga och där finns mycket information för unga om bland annat kroppen, kompisar, relationer och hälsa.
• Lär barnet att kunna säga ifrån när hen inte tycker det är okej att ha kroppslig närhet med andra. Förklara att det alltid är fel av en vuxen att röra vid barn på ett sexuellt sätt. Läs på Rädda barnens webbplats om hur du kan prata om hur barnet sätter gränser kring sin egen kropp.
• Det är bra för barn att röra på sig genom lek och träning. Till exempel genom att simma, hoppa, dansa och springa.
• Låt barnet pröva på olika sporter men tänk på att inte ha för många aktiviteter.

Sök hjälp om du behöver stöd eller har frågar om eller känner oro för ditt barns utveckling.

Här är några exempel på vad du kan göra:

• Prata med ditt eget nätverk av exempelvis vänner, släkt och jobbarkompisar.
• Prata med andra vuxna, till exempel klasskompisars eller andra kompisars föräldrar.
• Gå med i föräldragrupper, till exempel i skolan.
• Kontakta elevhälsan på skolan. Där finns bland annat skolsköterska, läkare och kurator. Läs mer om elevhälsan.
• Kontakta en vårdcentral.
• Kontakta kommunen. Vissa kommuner erbjuder föräldrastöd i grupp eller enskilt. Hitta information på din kommuns webbplats.

Du kan också kontakta dessa anonymt:

• BRIS för vuxna.
• Föreningen Minds föräldratelefon.